Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Brännförgyllning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullständighet, hvarmed värmet vid gasens förbränning
kan tillgodogöras, är också gasen i stånd att till
kokning och motordrift konkurrera med bränsle, som
teoretiskt sedt kan förefalla flerfaldigt billigare.
Till uppvärmning af rum är dock lysgas liksom
fotogen i regeln för dyr. – Stockholms lysgas eger
ungefär nedanstående sammansättning:.
| Brännbara gaser |
| Vätgas ........... | 53 | proc. |
| Sumpgas .......... | 53 | » |
| Tunga kolväten ... | 4 | » |
| Koloxid .......... | 5 | » |
| Ej brännbara gaser |
| Kolsyra .... | 4 proc. |
| Syre ....... | » |
| Kväfve ..... | » |
Äfven andra gasformiga brännmaterial förekomma
såsom s. k. vattengas, hvilken erhålles därigenom
att man låter vattenånga inverka på glödande kol.
Denna gas består af lika volymdelar vätgas och
koloxid. Generatorgas erhålles, om ved, torf, stenkol
e. d. upphettas vid så ringa lufttillförsel, att
blott ofullständig förbränning kan ega rum – jämte
torrdestillation. Såsom en ungefärlig sammansättning
må nämnas:
| Brännbara gaser |
| Koloxid ...... | 23 à 30 | proc. |
| Kolväten ..... | 4 à 5 | » |
| Vätgas ....... | 7 à 12 | » |
| Ej brännbara gaser |
| Kväfve ....... | 51 à 57 | proc. |
| Kolsyra ...... | 2 à 10 | » |
Till eldning af glasugnar, flera slags ugnar inom
järnhandteringen, af ugnar till beredning af lysgas,
af ångpannor o. s. v. användes generatorgas i
vidsträckt mån. S. k. dowson-gas utgör en blandning af
vattengas med generatorgas, beredd i särskilda s. k.
"dowson-gasverk". – Såsom biprodukt vid masugnsdriften
erhålles s. k. masugnsgas: en starkt koloxidhaltig
gas, som användes vid diverse processer samt
till motordrift inom de järnverk, där den erhålles.
För att jämföra det verkliga värdet hos olika
bränslesorter med hvarandra är det nödvändigt att
ega någon viss måttenhet, som lägges till grund för
jämförelsen. En synnerligt lämplig måttenhet i detta
afseende utgör det värme, som åtgår att värma 1
kg. vatten från 0° till 100°. Man benämner denna
myckenhet värme en hekto-kalori. Hundradedelen
häraf benämnes kalori l. värmeenhet samt utgör
den allmännaste, ehuru ej mest praktiska
måttenheten. Ett bränsle bedömes efter det antal
hektokalorier (resp. kalorier l. värmeenheter), som
utvecklas, om en viktsenhet (vanligen 1 kg.) förbrännes
och allt värme tillvaratages. Med andra ord kan
sägas, att ett brännmaterials "värmevärde" anges
(i hekto-kalorier) genom det antal kilogram vatten,
som vid förbränning af 1 kilogram bränsle kan, då
intet värme förloras, värmas från 0° till 100°.
Emellertid kan en viss osäkerhet ändock uppstå rörande
begreppet värmevärde, i det att det icke är
likgiltigt, om det vatten, som bortgår vid en förbränning,
förtätas till vätska eller förblir ånga (gas).
Fysiken lär, att för hvart kilogram vatten af c:a
40°, som förvandlas till ånga af 100°, åtgå c:a 6
hekto-kalorier (600 värmeenheter). Om det alltså
vid förbränning af 1 kilogram bränsle bortgår och
nybildas inalles ½ kg. vatten, så åtgå att däraf
bilda ånga c:a 3 hekto-kalorier, hvilka skulle kunna
återvinnas, om vattnet finge kondenseras. Vid
förtbränning i vanlig eldstad uppstår alltid vattenånga;
och värmevärdet bör alltså angifvas med hänsyn till
detta faktum. I litteraturen återfinner man
emellertid vanligen ett annat slags värmevärde,
nämligen det som beräknas, om det vid förbränningen
uppkomna vattnet kondenseras, så som vid de
vetenskapliga experiment, hvilka tjäna till fastställande
af dessa värden. Efter den apparat, som vanligen
användes till dessa experimentella arbeten (Berthelots
"bomb"), benämnes det så erhållna värmevärdet
"bombkalorimetriskt". Exempelvis må anföras
värmevärdet hos några vätehaltiga material, om det
angifves på det ena och andra sättet. 1 kg. af
nedanstående ämnen gifva hekto-kalorier:
| bombkalorimetriskt | vid förbränning i vanlig eldstad |
| Vätgas .................. | 342 | 288 |
| Sumpgas ................. | 131 | 117,5 |
| Fotogen ................. | 110,8 | 102,7 |
| Antracit ................ | 88,9 | 87,2 |
Nedanstående tabell anger värmevärden å några
allmännare material (hekto-kalorier) vid förbränning:
i vanlig eldstad. Vid material, hvilka liksom torf,
kol m. fl. växla betydligt till sammansättning, äro
siffrorna naturligtvis blott genomsnittsvärden.
