Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bråckband ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inklämda, bråcken böra behandlas med bråckband,
konstruerade särskildt för hvarje fall.
Behandlingen af de inklämda bråcken måste ske så fort
som möjligt, och det är därför af utomordentlig vikt
att genast igenkänna lidandet. Af falsk blygsamhet
fördöljes beklagligen ofta förhållandet för läkaren;
kräkningarna och de andra symtomen äro emellertid
så pass karakteristiska, att denne, i trots af hvad
patienterna kunna försäkra, bör själf kunna öfvertyga
sig om rätta förhållandet. - Behandlingen afser att
föra in bråcket. Detta sker genom att omfatta och
sammantrycka tumören, på samma gång man söker föra
den af och an. En rätt betydlig kraft och mycken
ihärdighet kunna därvid vara af nöden. Om införandet
ej lyckas genast och patientens tillstånd är sådant,
att man anser sig ännu ha tid, är användandet under
några timmar af is ofvanpå bråcket ett medel, som ej
sällan underlättar införandet (taxis). Kloroformen
utgör en mycket svagare bundsförvant. Alla andra,
fordom högt prisade hjälpmedel äro ytterst opålitliga;
de blifva farliga, i samma mån som därigenom tid
förspilles. Lyckas ej "taxis" snart, måste operation
göras, hvarigenom "bråckporten" vidgas så mycket, att
bråcket kan bringas in. Denna operation är visserligen
mycket fruktad, ej allenast af patienterna, emedan den
ofta nog slår fel, utan äfven af mindre vana läkare,
bl. a. äfven af det skälet, att den i vissa fall kan
vara rätt brydsam att utföra. Men erfarenheten har
visat, att ju tidigare den företages, ju mindre tid
som förhalas med onyttiga hjälpmedel eller fruktlösa
taxis-försök, dess säkrare blir utgången lycklig.
Äfven inuti bukkaviteten kunna tarmpartier inklämma
sig, därigenom att de antingen skjuta sig in i eller
sno sig om hvarandra, eller ock kunna de snärjas
i mer eller mindre naturliga luckor. Symtomen af
dessa s. k. inre bråckinklämningar äro ungefär
desamma som af de yttre - naturligtvis med undantag
af de lokala. Vådan är i dessa fall ändå större
och behandlingen vida kinkigare, så mycket mer som
man sällan kan med någorlunda tillräcklig visshet
afgöra hvar dessa tarmvred egentligen hafva sin
plats. I senare tider har man dock stundom lyckats
att bringa hjälp äfven i sådana fall. Bukhålan har
blifvit öppnad i större eller mindre utsträckning,
och man har redt ut tarmvredet samt förhindrat
den eljest med säkerhet dödliga utgången. Se
vidare Blodåderbråck och Ke1otomi.
Rsr. (J. Å.)
2. Veter. Bråck hos husdjuren kunna vara antingen
ljumskbråck, hvarvid en del af tarmarna och nätet
nedträngt i ena ljumsk- (inguinal-) kanalen eller
i pungsäcken (skrotalbråck), eller nafvelbråck,
då tarmar hafva utträngt genom nafvelringen, eller
falskt bråck, äfven kalladt bukbråck, då genom
bristning i bukväggen tarmar framfallit emellan
huden och bukväggen. Ljumskbråck förekomma mest hos
hingstar och fargaltar, nafvelbråck hos föl och
kalfvar samt bukbråck hos nötkreatur. Smärre bråck
föranleda vanligen ingen märkbar olägenhet för djuren,
och sådana bråck hos föl försvinna i en del fall under
fölens tillväxt därigenom att tarmarna fyllas af fasta
fodermedel och tarmväggarna blifva tjockare. Blir
bråck inklämdt, så att blodcirkulationen till de i
bråcksäcken liggande tarmarna minskas eller upphör,
uppkomma häftiga koliksymtom, och i sådana fall bör
veterinär
skyndsamt tillkallas för att, om så anses
erforderligt, operera det sjuka djuret.
C. A. L.
Bråckband, bandage för att hålla ett bråck inne. Det
består af en platta (pelott), som lägges öfver
bråcköppningen och kvarhålles där genom elastiska band
eller förmedelst en fjädrande, öfverklädd stålremsa,
som böjer sig kring och omfattar ena kroppshalfvan.
J. Å-
Bråckport. Se Bråck.
Bråcksnitt, kir., operation för att skjuta tillbaka
ett inklämdt bråck. Se Kelotomi.
Bråd skillnad, egentl, hastigt uppkommen
oenighet. Detta uttryck förekommer såväl i äldre
svenska lagar som i 1734 års lag och nyttjas, i
motsats till "med berådt mod", om brott, som blifvit
begångna "af hastigt mod" (dolus repentinus).
Brågarp, socken i Malmöhus län, Bara härad. 473
har. 418 inv. (1903). B. bildar med Nefvishög ett
konsistoriellt pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt.
Bråk, mat., brutet tal (till skillnad från helt tal),
är ett tal, hvilket till gemensamt mått med talet
ett kan hafva tal mindre än ett, men ej talet ett
själf. Sålunda äro talen tre sjundedelar och femton
sjundedelar bråk, emedan de till gemensamt mått
med talet ett kunna hafva talet en sjundedel samt
åtskilliga andra tal mindre än ett, men ej talet ett
själf. Att talet en sjundedel är ett gemensamt mått
för talen ett, tre sjundedelar och femton sjundedelar,
synes däraf, att detta tal innehålles ett helt antal
gånger i ett (7 gånger), ett helt antal gånger i tre
sjundedelar (3 gånger) och ett helt antal gånger i
femton sjundedelar (15 gånger). Man finner däraf,
att ett bråk är antingen en del, som innehålles ett
helt antal gånger i enheten, eller ock summan af ett
antal lika delar, af hvilka hvar och en innehålles ett
helt antal gånger i enheten, i hvilket senare fall de
summor undantagas, hvilka bilda de hela talen l, 2,
3, 4 o. s. v. Det tal, som täljer (räknar) delarnas
antal, kallas täljare, det tal, som nämner
delarnas namn, kallas nämnare. Då ett bråk tecknas
med siffror eller bokstäfver, skiljes täljaren
från nämnaren genom ett vågrätt streck, hvarvid
täljaren skrifves ofvanför och nämnaren under strecket,
t. ex. 3/7, 15/7 m/n. Tal kunna till formen se ut
som bråk utan att i verkligheten vara det,
t. ex. talen 7/7, 14/7, 21/7, hvilka i själfva verket ej
äro annat än de hela talen l, 2, 3. Hela tal och
bråk kallas med ett gemensamt namn rationella
tal och karakteriseras däraf, att de alla hafva ett
gemensamt mått med talet ett. Tal, som icke hafva ett
gemensamt mått med talet ett, kallas irrationella
tal. - Ett bråktal, som är mindre än ett, kallas
egentligt eller äkta bråk; ett bråktal, större än
ett, kallas oegentligt eller oäkta bråk, emedan det
är summan af ett helt tal och ett äkta bråk. - Hvar
och en af de här ofvan anförda bråkbeteckningarna
är en tecknad divisionsoperation, i hvilken
täljaren är dividend och nämnaren divisor. Talet 3/7
t. ex. utgör en sjundedel af talet tre, emedan det
är 3 gånger så stort som 1/7 eller som sjundedelen
af ett. Det utvisar således den kvot, som erhålles,
då talet 3 divideras med talet 7. Man har därför
definierat bråkbeteckningen i allmänhet såsom
en tecknad divisionsoperation och därigenom
generaliserat begreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
