Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 377-378 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brutus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höjd. Denna öfre stadsdel är den vackraste
och friskaste samt bebos mest af börds- och
penningaristokratien. Där ligger det kungliga slottet,
en föga märklig byggnad från 1700-talet, samt framför
detta Parken ("Le parc") och på dess motsatta sida
dels ministeriernas lokaler, dels nationalpalatset,
där riksdagen håller sina möten. Utefter parkens
västra sida löper den praktfulla "Rue royale" från
"Place royale", som är prydd med en ryttarstaty af
Gottfrid af Bouillon (af Simonis), upprest 1848,
och kring hvilken ligga grefvens af Flandern palats,
kyrkan S:t Jacques (grundad 1776) samt "Palais des
beaux-arts", synnerligen rikt på mästerverk af äldre
flandriska och holländska mästare. Detta museum är
sammanbyggdt med kungliga biblioteket och "Musée
moderne", som innesluter nyare konstverk.

Grande place i Bruxelles.

I närheten
ligger universitetshuset, förr kardinal Granvellas
palats. Från "Place royale" går åt s. v. "Rue de la
régence" till
"Place Poelaert". vid hvilken ligger det väldiga
"Palais de justice" (1866–83), den största byggnad,
som uppförts under 1800–talet, upptagande 24,600
kvm. eller 3,400 kvm. mer än S:t Peterskyrkan,
öster om parken ligger det eleganta "Quartier de
Léopold" och än östligare ""Parc Léopold". Gatan
"Rue de la montagne-de-la-cour" är den förnämsta
förbindelsen mellan öfre och nedre staden;
nära dess öfre ända ligger B:s förnämsta kyrka,
"S:t Gudule" (grundlagd 1220), i gotisk stil, och ej
långt därifrån nationalbanken. Den nedre staden är
handelns och industriens hemvist. Den är trång med
mestadels smala gator. På senare tider har man dock
dragit en bred gata tvärs igenom dess centrala del
från norra till södra järnvägsstationen, en gata,
som på olika sträckor bär olika namn "Boulevard
du nord", "Boulevard Anspach" och "Boulevard du
Hainaut"). Den
intressantaste delen af nedre staden är torget
"Grande place", vid hvilket träffas B:s utan
fråga märkvärdigaste byggnad, "Hôtel de ville",
stadens praktfulla, gamla rådhus, grundlagdt 1402
och byggdt i gotisk stil med en utomordentligt
rikt utsirad fasad. Det har ett torn af 114
m. höjd. Midt emot rådhuset ligger vid samma torg
"Maison du roi" (eller "Hall au pain") i halft
gotisk, halft renässansstil. Slutligen finnes vid
"Grande place" de gamla gillenas hus. På torget
afrättades 1568 grefvarna Egmont och Hoorn. Andra
framstående byggnader i nedre staden äro "Théâtre
de la monnaie" (1817), midt emot det storartade
post- och telegrafhuset, den prydliga Börsen (i
renässansstil af Suys) och S:t Johannes’ sjukhus
(för 600 sjuka). – Bland B:s många kyrkor må utom de
ofvan nämnda framhållas "Notre dame des victoires"
(från 1400-talet), äfven kallad "Sablon", "La
chapelle" (från 12:e årh.), "S:t Jean Baptiste"
eller "Du Béguinage" och "Notre-dame du bon secours"
(1669–91). – Af de många torgen och öppna platserna
märkas "Place des martyrs", med en minnesvård öfver de
i septemberrevolutionen 1830 fallne belgierna, "Place
du congrès", med den af Leopold I:s staty prydda,
45 m. höga "konstitutionspelaren". På gatorna finnas
många vattenkonster, bl. a. den bekanta "Manneken-Pis"
(från 1619), en kupidobild, som kastar vatten
"på ett mycket naturligt, men föga passande sätt",
och hvilken efter gammal sed vid vissa folkfester
bekransas och påklädes. – B. var fordom omgifvet af
fästningsverk. Där dessa funnits, går nu en rad breda
bulevarder i en 7 km. lång krets rundt de centrala
delarna af öfre och nedre staden. Vid dessa ligga
bl. a. botaniska trädgården och den nya, vackra kyrkan
"S:t Marie de Schaerbeek". Dessa bulevarder kallas
"de yttre" ("les extérieurs"), till skillnad från de
ofvan nämnda "inre" bulevarderna. Utanför de yttre
bulevarderna ligga B:s nio förstäder ("faubourgs"),
hvilka äro (i ordning från n. till ö., s. och
v.) Schaerbeek, S:t Josse-ten-Noode, Etterbeek,
Ixelles, S:t Gilles, Cureghem, Anderlecht,
Molenbeek-S:t Jean, Koekelberg och Laeken.

B:s folkmängd, som 1824 var 84,000 inv., utgjorde 1900
183,686 eller med förstäderna 547,362 inv., nästan
alla katoliker (blott omkr. 6,000 protestanter och
judar). Antalet boningshus var 20,487. Befolkningen
lefver hufvudsakligen af industri och handel. Den
förra omfattar spetstillverkning samt fabrikation af
ylle- och bomullsvaror; berömda industriprodukter
äro också vagnar och handskar, dessutom guld- och
silfverarbeten, porslin, bronsvaror, såpa, ljus
etc. Handeln afser mest export af industrialster.
Sjöfarten är ansenlig. 1901 anlände till B. 10,781
fartyg om öfver l,32 mill. ton och afgingo 6,560 om
598,000 ton. Sedan juli 1900 håller man på att anlägga
en skeppshamn af 11,5 har ytvidd. – Af anstalter
för vetenskap och konst märkas det år 1834 grundade
s. k. fria universitetet med fyra fakulteter och
(1902–03) 1,049 studenter; den polytekniska skolan
(sedan 1873) med 225 lärjungar (1900–01), utgörande
en femte fakultet af universitetet; två ateneer,
4 kommunalkollegier, en mellanskola för gossar (i
Schaerbeek), 12 industri- och fackskolor för gossar
och 4 för flickor, ett kommunalt lärarseminarium,
3 lärarinneseminarier, 2 biskopliga gymnasier
m. m. Vidare finnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>