Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brigitta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydelse (1884), Kyrkans handlande såsom objekt för
den praktiska teologien (1885), Förmaningsord till
ungdomen (7:e uppl. 1893), Ett hus som tjenar Herren
(4:e uppl. 1891, öfvers. på finska). Dessutom har
B. utgifvit flera strödda predikningar och tal samt en
mängd uppsatser i tidningar och tidskrifter. B. blef
1897 professor emeritus.
6. Johan Kristofer B., den föregåendes broder,
diakonissanstaltföreståndare, f. 6 april 1829 i
Össjö, Skåne, blef student i Lund 1847, aflade
1852 prästexamen och anställdes s. å., sedan han
blifvit prästvigd, såsom vice pastor i Tullstorps
församling, hvilken befattning han innehade
till 1862, då han kallades till föreståndare
för diakonissanstalten i Stockholm. B., som 1859
aflagt pastoralexamen, blef 1873 tjänstgörande
e. o. hofpredikant och 1891 ord. hofpredikant samt
ledamot af hofkonsistorium. Under B:s varmt nitiska
och insiktsfulla trettiosexåriga ledning utvecklade
sig diakonissverksamheten i vårt land på ett betydande
sätt, och såsom ett yttre erkännande af detta hans för
kyrkan och samhället gagnande arbete tilldelades honom
teol. doktorsvärdigheten vid jubelfesten i Uppsala
1893. Han afled på diakonissanstalten (Ersta) 4 juli
1898. Alltifrån 1863 utgaf B. diakonissanstaltens
organ, "Olivebladet’’, samt från 1888 julkalendern
"Febe" och författade flera smärre skrifter af
pastoral karaktär, hvilka utgått i flera upplagor,
såsom För våra sjuka (1889-91, 1900), Några drag i
kärlekens bild (1872), Om ett rätt umgående med Guds
ord (1870) o. s. v. Efterlämnade vittnesbörd om B:s
omfattande homiletiska verksamhet äro predikosamlingen
Vid Jesu fötter {1898), Minnen från andaktsstunder
vid diakonissanstalten (1876-81, 1897), Minnesord för
confirmander (1876) äfvensom ett större antal strödda
predikningar, bl. a. i den af samfundet "Pro fide et
christianismo" utgifna och af B. under 4 år redigerade
’’Söndagsvännen". Åtskilliga af B:s skrifter
hafva öfversatts på norska, finska och tyska. Se
R. T. Kihlberg, "J. C. Bring, en minnesteckning",
och G. Billing, "Johan Christoffer Bring" (i Febe
för 1899). 5 o. 6. J-P-
Bringbär, bot., i några landskap namn på hallon. De
kallas i Jämtland brännbär (värml. brinnbär),
emedan hallon bäst frodas på svedjeland.
Bringetofta, socken i Jönköpings län, Västra
härad. 11,751 har. 1,547 inv. (1903). B. bildar
med Norra Ljunga och Hylletofta ett konsistoriellt
pastorat i Växjö stift, Västra härads kontrakt.
Brink, Jan ten, holländsk författare, f. 1834,
blef teol. doktor i Utrecht 1860 och tillbragte
som informator tvenne år på Java, hvarifrån hans
reseskildring Op de grensen der Preanger (1861)
härleder sig. Han var därefter gymnasielärare i Haag
och utnämndes 1884 till professor i nederländsk
litteraturhistoria vid Leidens universitet. Död
1901. B. vann anseende både som litteraturhistoriker
och som skönlitterär författare. Af hans arbeten
på det förra området må nämnas G. A. Bredero,
historisch-æsthetische studie (prisbelönad, 1859;
ny uppl. 1888), Vondel bekroond (1868), en monografi
öfver Bulwer (1873), Letterkundige schetsen (2 bd,
1874-75), en studie öfver Zola (1879), de biografiska
skisserna Onze hedendaagsche letterkundigen (21 dlr,
1882 -87; ny uppl. under titeln "Geschiedenis der
noord-nederlandsche letteren in de XIX. eeuw", 1902),
Causericn over moderne romans (1884), De roman in
brieven (1889) och De oude garde e de jongste school
(2 bd, 1891). Som kritiker har B. en ledig stil och
uppträder skarpt mot de moderna riktningarna. Bland
hans noveller och romaner må erinras om Oostindische
dames en heeren (1866; teckningar af lifvet i de
holländska kolonierna) och Het vuur dat niet wordt
uitgeblusscht (1868; "En eld, som aldrig slocknar",
1880). Hans romaner och noveller utgåfvos i 13 bd
1885, hans kritiska skrifter i 17 bd 1882-88.
Brink, Bernhard Aegidius Konrad ten, tysk
språkforskare, f. 1841 i Amsterdam, docent vid
akademien i Münster 1866, professor i moderna
språk vid universitetet i Marburg 1870 och i engelsk
filologi i Strassburg 1873. Död 1892. B. egnade sig
i all synnerhet åt undersökning af skalden Chaucers
arbeten och öfver hufvud åt litteraturhistorien. Hans
förnämsta skrifter äro Chaucer. Studien zur
geschichte seiner entwicklung und zur chronologie
seiner schriften (bd I, 1870), Chaucers sprache
und verskunst (1884, 2:a uppl. 1899) och Geschichte
der englischen literatur (fullbordadt endast till
reformationstiden; bd I, 1877, 2:a uppl. 1899, II,
l, 1889; II, 2, utg. af A. Brandt, 1893), det första
mera djupgående arbetet på detta område, Beiträge
zur englischen lautlehre (i tidskr. "Anglia", I,
1878), Dauer und klang. Ein beitrag zur geschichte
der vokalquantität im altfranzösischen (1879),
Beowulf. Untersuchungen (1888) och Über die aufgabe
der literatur geschichte (1890). Sedan 1874 utgaf
B., först tillsammans med W. Scherer, sedermera med
E. Martin och E. Schmidt, "Quellen und forschungen
zur sprach- und kulturgeschichte der germanischen
völker". En bibliografi öfver B:s vetenskapliga
arbeten finns i Kölbings "Englische studien", bd 17.
Brinkebergs kulle, slusstation på den del af Göta
kanal, som kallas Karls graf, s. om Vänersborg. B. har
vadmalsstamp samt en kanalbolaget tillhörande kvarn.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
