Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brewer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och häraf begagnade sig oppositionen för att tvinga
B. att 1893 taga afsked. Dessförinnan, 1891, hade
B. uppgjort förslag till befästningar omkring
Sofia, och 1892 hade han på sultanens begäran
utarbetat planer till befästande af Bosporen,
Dardanellerna och Konstantinopel samt förslag till
förstärkning af Adrianopel, hvilka planer dock ej
kommo till utförande. B:s flitiga penna hvilade icke
heller. 1885 utkom La fortification du temps présent,
1888 Influence du tir plongeant et des obus torpilles
sur la fortification, 1890 Les régions fortifiées
och Situation actuelle de la fortification, 1891
La fortification de 1’avcnir d’après des auteurs
anglais, 1893 Étude sur 1’infanterie légère,
l’organisation et l’emploi des troupes du génie
dans la guerre de campagne et la guerre de siège,
1895 La défense des états et la fortification à
la fin du XIX:e siècle, 1896 La défense des côtes
et les têtes de pont permanentes, 1898 Progrès de
la défense des états et de la fortification depuis
Vauban och 1900 Projet d’agrandissement d’Anvers de
nouveaux travaux de défense et de critique. B. hade
vunnit europeiskt rykte och ansågs länge som en
ny Vauban, men hans sistnämnda arbete väckte många
gensagor, och af den kommitté, som sedan 1901 var
sysselsatt med den däri behandlade frågans utredning,
upptogs B:s förslag ej ens till pröfning, ehuru det
från andra håll rönte lifligt erkännande. Efter
sitt afskedstagande invaldes han i belgiska
deputeradekammaren och tog sedan en liflig del i
det politiska lifvet. Bland den mängd utmärkelser,
som kommit honom till del, må nämnas endast, att
han redan 1865 invaldes till ledamot af svenska
krigsvetenskapsakademien, att han 1869 blef ledamot
af belgiska akademien och att han var den ende
belgiske officer, som hugnats med Leopoldsordens
storkors. Utom ofvannämnda verk författade B. äfven
Faut-il fortifier Bruxelles? (1850), Complément
de 1’oeuvre de 1830 (1860), Le système cellulaire
et la colonisation pénale (1861), L’Angleterre
et les petits états à la conférence de Bruxelles
(1875), Étude sur les formations de combat de
l’infanterie (1880), Le général comte Todleben,
sa vie et ses travaux (1884) m. fl. arbeten.
L. W:son M.
Brian [bräi’en], B. Borumha, irländsk konung, f. 926,
kämpade redan omkr. 968 framgångsrikt mot de nordiske
vikingarna, besegrade en mängd keltiska småkonungar
och blef år 1001 irländsk öfverkonung. 1013 belägrade
han utan framgång nordmännen i Dublin, och 1014
stupade han i det ryktbara slaget vid Clontarf. Jfr
Briansslaget.
Brianchon [briäjå’], Charles Julien, fransk
matematiker, f. 1783 i Sèvres, d. 1864 i Versailles,
artilleriofficer. Efter honom är uppkalladt det
s. k. Brianchons teorem (se Omskrifven figur). Jfr
uppsats af J. Boyer i "Revue scientifique" 1894.
Briançon [-äså7], arrondissemangshufvudstad och
fästning i franska depart. Hautes-Alpes (Dauphiné),
vid öfre Durance, i en vild bergstrakt, 1,321
m. ö. h., vid den passväg, som öfver Montgenèvre leder
till Susa i Italien. 5,588 inv. (1901; som kommun
7,426). Väfnadsindustri, transitohandel med Italien. I
närheten brytes stenkol. B. är urgammalt och omtalas
redan af Strabon. Fästningen är af stor vikt, emedan
den, belägen helt nära italienska gränsen, tillsluter
öfre Durance-dalen och
spärrar vägen från Susa och Turin. Stadsbefästningarna
påbörjades redan 1722, men blefvo ej färdiga förrän
under Ludvig Filip samt bestodo då af en trång
enceinte med slott och 6 detacherade verk. Detta
allt bildar nu kärnan till yttre, starkare fort och
batterilinjer, som på senare tid anlagts ofta på de
staden omgifvande bergens högsta toppar. I ö. är
det sålunda de höga bergsryggarna Janus och Cime de
Goudran, som krönts med befästningar, bakom hvilka
fort Infernet utgör en förträfflig reduit-ställning;
i s. är bergshöjden Croix de Bretagne-La grande
Maye befäst samt har en framskjuten post på Bois
du Bosquet-berget; och i n. ligga fort Croix de
Toulouse och det i Clairéedalen 12 km. framskjutna
fort d’O1ive. J. F. N. L. W:son M.
Briansslaget l. Slaget vid Clontarf kallas den i såväl
Islands som Irlands historiska sagor berömda strid,
som långfredagen 23 april 1014 utkämpades utanför
Dublin emellan de af den ryktbare konung Brian
Borumha anförde irerna och vikingar från Irland,
skotska öarna och Island. Slaget, det blodigaste,
som Irlands historia till den tiden vet att omtala,
slöt med vikingarnas fullständiga nederlag efter en
manspillan af 6,000 krigare. Under striden nedhöggs
äfven konung Brian, ehuru han på grund af sin höga
ålder icke personligen deltog i handgemänget. Se
vidare J. Steenstrup, "Normannerne" (III, 163 ff.).
Ad. N-n.
Brlanza. landskap i öfre Italien, n. ö. om
Milano. 200,000 inv., fördelade på 187 kommuner,
hörande dels till prov. Milano, dels till
prov. Cerno. Det härliga klimatet och jordens
fruktbarhet hafva förskaffat B. namnet "Lombardiets
trädgård".
Briare [-är], stad i franska depart. Loiret
(Orléanais), på högra stranden af Loire. 4,947
inv. (1901). B. hette fordom Brivodurum.
Briare-kanalen, den äldsta kanal i Frankrike, byggd 1604-42,
förbinder Seines biflod Loing med Loire. Längd
59,1 km.
Briaros (grek. B^td^scog, lat. Briareus, af
grek. briaros, stark), grek. myt., binamn för den
hundraarmade resen Aigaion.
Briar wood [bräiecoud], bot. Se Erica.
Bric-à-brac [brikabra’k], fr., gamla skräpsaker,
klädstånds- eller lumphandelsartiklar; samling
af gamla, konstindustriella föremål o. d. -
Bric-à-brac-stil kallas ett sätt att anordna möbler och
prydnadsföremål, då man söker nå en pittoresk verkan
genom att sammanföra saker från skilda tidsskeden
och stilar.
Briccialdi [britjarldi], Giulio, italiensk
flöjtvirtuos, f. 1818, d. 1881, gjorde
från 1835 konstresor och uppehöll sig mest i
London. Hans ton var utbildad och smakfull,
och i bravur lär han icke öfverträffats.
A. L.
Brick (dialektuttal af brink, brant backe),
älfbrant. Brickar benämnas af invånare i bygden
kring Dalälfvens nedre lopp äfven de af svämlera
bestående, små, vallformiga upphöjningar,
som älfven vid höst- och vårflöden uppslammat
och afsatt på och omkring därvarande holmar.
E. E.
Bricka, Underläggsbricka, maskinb., en rund
plåt, som lägges emellan en skrufmutter och den
maskindel, som medelst mutterns åtdragning skall
fastskrufvas. Brickans yttre diameter är något större
än mutterns, mätt öfver hörn, och i dess midt finnes
ett rundt hål, så stort att brickan kan skjutas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
