Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brefbok ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alpin karaktär, den nedre, genom ett trångt pass
(porta) något ofvanför Promontogno väl skild
från den förra, vittnar med sina vinranksklädda
kullar, kastanjeskogar och majsfält om italienskt
klimat. Vid Chiavenna (317 m.) förenar sig
dalen med den norrifrån, från Splügen, kommande
Valle Giacomo. Den öfre, schweiziska delen räknar
omkr. 1,700 till större delen protestantiska invånare
med italienskt språk, hvilka mest sysselsätta sig
med jordbruk och boskapsskötsel och i allmänhet äro
välmående, men äfven liksom Engadinborna utvandra. Den
italienska delen, från Castasegna till Chiavenna,
är bördigare, men fattigare. Omkr. 4 km. ofvanför
Chiavenna lågo förr de välmående byarna Piuro (Plurs)
och Schilano, hvilka med sina 2,500 inv. vid ett
bergras 4 sept. 1618 begrofvos af ett 20 m. högt
gruslager. Hvarje spår af dem har försvunnit, och
platsen är nu öfvervuxen af en kastanjeskog.
Brege, en af Donaus källfloder. Se Donau.
Bregendahl, Laurids Nörgaard, dansk politiker,
f. 1811, d. 1872, blef 1842 assessor i
landsöfverrätten (hofrätten) i Viborg, invaldes
af denna stad 1848 i den grundlagsstiftande
riksförsamlingen, där han var ordförande i
värnpliktsutskottet, och sedermera alltjämt i
folketinget, där han tog en icke ringa del i
öfverläggningarna om mera praktiska lagar (om
kreditföreningar, konkurslag o. d.). 1856–63
var han för Nörrejylland medlem af riksrådet, och
1860–70 var han oafbrutet ordförande i folketinget
(1864–66 äfven i riksrådets folketing). Han
tillhörde det nationalliberala partiets vänstra
flygel. Sedan 1850 var han ordförande i styrelsen
för den stora norrjylländska kreditföreningen.
E. Ebg.
Bregentved, grefskap på Själland, i Sorö och Præstö
amt, upprättades 1750 af A. G. Moltke samt omfattar
egendomarna B., Sofiendal, Juellinge, Turebyholm
m. fl. Hufvudgården B., som nämnes redan på 1300-talet
och 1731–40 tillhörde Poul Lövenörn, skänktes 1746 af
Fredrik V till nämnde grefve Moltke. En väsentligen
ny hufvudbyggnad i italiensk barockstil med ett högt
porttorn uppfördes 1887–91. Trädgården är vidsträckt
och präktig. Innehafvaren af grefskapet kan välja sin
efterträdare bland sina manlige ättlingar. Nuvarande
grefven, Frederik Moltke till B., f. 1854, härstammar
i 4:e led från stiftaren.
E. Ebg.
Bregenz, hufvudstad i österrikiska Vorarlberg, vid
Bodensjöns östra ända. 7,594 inv. (1900). En del af
staden ligger nära sjön, en annan del i en bergstrakt,
omkring det forna romerska kastellet Brigantium
l. Brigantia, som fanns redan år 14 f. Kr. Stadens
museum är rikt på romerska fornlämningar. Under
medeltiden var B. säte för ett betydande grefskap. 25
dec. 1646 eröfrades det af svenskarna under Karl
Gustaf Wrangel, hvarvid 40 tunnor guld vunnos såsom
byte. Ett stycke norr om staden ligger det fordom
befästa bergspasset Bregenzerklause.
Bregninge kyrkbacke, den högsta punkten på ön Taasinge
i Danmark, 74 m. hög. Man har därifrån en mycket
vacker och vidsträckt utsikt öfver en stor del af Fyn,
Själland, Lolland, Ärö, Als och södra Jylland.
Bregno [bre’njå], italiensk konstnärsfamilj. Se Rizzo.
Bréguet [-gä’]. 1. Abraham Louis B.,
schweizisk urmakare och mekaniker, f. 1747 i
Neufchâtel, d. 1823 i Paris, där han upprättat en
verkstad. Han var den förste, som förfärdigade
dubbla astronomiska ur, dubbla kronometrar,
sjöur, sympatetiska pendelverk, metalltermometrar
o. s. v. B. förbättrade äfven telegrafien. – 2. Louis
François Clément B., den förres sonson, mekaniker,
f. 1808, d. 1883, fortsatte på ett utmärkt sätt den
af farfadern grundade affären i Paris och förfärdigade
i synnerhet kronometrar för astronomiska och nautiska
ändamål. Han gjorde sig dessutom förtjänt genom sina
fysikaliska undersökningar af ljusets och ljudets
hastighet samt öfver induktionen äfvensom genom
förbättringar af den elektriska telegrafen.
Bréhat [brea’], fransk ö i Engelska kanalen,
1,7 km. från kusten, midt emot staden Paimpol,
i depart. Côtes-du-nord. Den är 102 har stor,
har omkr. 1,000 inv., en liten hamn, fort och två
fyrtorn. Inbyggarna, som hafva rykte om sig för hälsa
och skönhet, äro nästan alla besläktade inbördes och
lefva mest af fiske och sjöfart.
Brehm. 1. Kristian Ludwig B., tysk ornitolog,
f. 1787, d. 1864 som pastor i Renthendorf vid
Neustadt. Han egde en synnerligen vacker och rik
samling af europeiska fåglar. Hans undersökningar
hafva varit af den största betydelse för en
systematisk artindelning. B., som med förkärlek
studerade fåglarnas lefnadssätt, blef genom sina
populära skrifter det egentliga folkets lärare i
fråga om dessa djurs nytta och skada, deras rätta
behandling och vård. De viktigaste bland hans arbeten äro
Beiträge zur vogelkunde (1821–22),
Lehrbuch der naturgeschichte aller europäischen vögel (1823–24),
Handbuch der naturgeschichte aller vögel Deutschlands (1831) samt
Wartung, pflege und fortpflanzung der kanarienvögel, sprosser und nachtigallen etc. (3 uppl. 1871;
"Kanariefåglarna, deras skötsel och fortplantning", 1869).
2. Alfred Edmund B., den föregåendes son, tysk
ornitolog, f. 1829 i Renthendorf i Sachsen-Weimar,
d. därstädes 1884, anträdde redan 1847 en vetenskaplig
resa till Afrika, hvarifrån han först 1852 återvände.
Han studerade därpå i Jena och Wien. 1856–58 företog
han en resa till Spanien, och efter hemkomsten slog
han sig ned i Leipzig. 1860 reste han i Norge och
Lappland, och 1862 företog han, denna gång såsom
hertig Ernsts af Koburg-Gotha vetenskaplige ledsagare,
en resa i Bogosländerna. 1877 gjorde han resor i
västra Sibirien och nordvästra delen af Turkestan,
var 1878 kronprins Rudolf af Österrike följaktig på
en färd till mellersta Donaus trakter och 1879 på en
resa i Spanien. 1862–67 var han direktor för den
zoologiska trädgården i Hamburg, och därifrån begaf
han sig till Berlin, hvars praktfulla akvarium han
upprättade. B:s största verk är
Illustriertes thierleben (1863–69, flera upplagor;
"Djurens lif" 1874–76;
ny uppl. granskad och rättad af F. A. Smitt, Chr. och C. Aurivillius 1882–88,
folkupplaga 1896–97).
Han utgaf
Reiseskizzen aus Nordost-Afrika (1855),
Leben der vögel (1861; 2:a uppl. 1868),
Ergebnisse einer reise nach Habesch (1863) samt,
i förening med Rossmässler,
Die thiere des waldes (1863–66) och,
understödd af flera vetenskapsmän,
Gefangene vögel, ein hand- und lehrbuch für liebhaber und pfleger einheimischer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
