Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brazza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egt rum i följd af förkastningar (s. k. förkastnings-
l. rifningsbreccior); 3:o) därigenom att en eruptiv
bergart vid sitt uppträngande mot jordytan fört
med sig stycken af andra bergarter, genom hvilka
den banat sig väg - brottstyckena äro då vanligen
helt olika den inneslutande massan (t. ex. vissa
slag af s. k. Stockholmsgranit) - eller därigenom
att den stelnade ytskorpan af en eruptiv bergart
söndersprängts af den påträngande smälta massan,
hvilken i sig upptagit styckena (eruptivbreccior);
i sistnämnda fall äro brottstyckena och bindemedlet
hvarandra lika eller endast i afseende på gryets
groflek skiljaktiga. Jfr Benbreccia.
E. E.
Brèche [braj], fr., krigsv. Se Bräsch.
Brèche de Roland [bräʃ də rålã’], Rolandsbräschen,
ett på 2,804 m. höjd beläget bergpass i
Central-Pyrenéerna, 40 m. bredt, 1,1 km. långt och
omgifvet af höga klippväggar, leder från Gavarniedalen
i Frankrike v. om Mont Perdu till Spanien.
Brechin [brä’kin], stad i skotska grefsk. Forfar, vid
Esk, v. om Montrose. 8,941 inv. (1901). Anglikansk
biskop. Katedral (från 12:e årh.). Linnefabriker,
brännerier, pappersbruk, stenbrott.
Breckenridge. Se Breckinridge.
Breckinridge [bre’kin-ridj]. 1. John B. (skref sig
Breckenridge), nordamerikansk politiker, f. 1760,
var en af pioniärerna i Kentucky och upphofsman
till de berömda "Kentuckyresolutionerna"
af åren 1798 och 1799, i hvilka de enskilda
staternas suveränitet och deras rätt att genom
"nullifikation" afslita unionsbandet med stor djärfhet
häfdades. B. var 1801-05 senator för Kentucky, blef
sedan generaladvokat i Jeffersons kabinett, men dog
redan 1806.
2. John Cabell B., den föregåendes sonson,
nordamerikansk politiker, f. 1821 nära Lexington,
Kentucky, d. 1875 i Lexington, började sin bana som
advokat, deltog med utmärkelse i kriget mot Mexico,
invaldes 1851 och 1853 i kongressen samt blef 1856
vald till Förenta staternas vice-president. Vid
presidentvalet 1860, då Lincoln segrade, var
B. sydstatsdemokraternas kandidat, af dem nominerad
på grund af deras missnöje med Stephen Douglas, som
uppsatts af demokraterna i nord- och mellanstaterna.
B. intog 1861 sin plats i senaten, men måste lämna
den, sedan han inträdt i de konfedererades armé.
Där stred han som generalmajor under Bragg och Lee
och var från jan. 1865 till Johnstons kapitulation
i april s. å. krigsminister i Jefferson Davis’
kabinett. Efter krigets slut flydde han till Cuba,
vistades därefter en tid i Europa, men återvände 1868
och återupptog sin advokatverksamhet i Lexington.
3. Clifton Rhodes B., den föregåendes son,
nordamerikansk diplomat och politiker, f. 1846 i
Lexington, deltog vid unga år i inbördeskriget,
nödgades sedan för sjukdom afbryta sina studier
och slog sig då (1870) på bomullsodling
i Arkansas. j!883-94 var han (demokratisk)
medlem af kongressens representanthus och
utnämndes sistnämnda år af Cleveland till Förenta
staternas minister i Petersburg. 1897 drog
han sig tillbaka till privatlifvet.
V. S-g.
Brecknock [bre’knåk]. 1. Engelskt grefskap i södra delen af Wales.
1,862 kvkm. 59,906 inv. (1901, som
förvaltningsområde 54,211 inv. s. å.).
Hufvudnäring är boskapsskötsel, därnäst
åkerbruk och bergsbruk. – 2. Hufvudstad i nämnda
grefskap, i en vacker dal vid floden Usk. Omkr. 6,000
inv. I närheten romerska ruiner.
Bred, socken i Uppsala län, Åsunda härad. 2,856
har. 672 inv. (1903). Annex till Sparrsätra, Uppsala
stift, Åsunda kontrakt.
Breda, i Småland benämning på hö, som utlagts till
torkning före inbärgningen.
Breda, stad och fordom fästning i nederländska
prov. Noord-Brabant, vid Merk. 26,618
inv. (1903). Tillverkning af yllevaror och
cigarrer. Krigsakademi. Omgifningen utgör den
s. k. Breda-heden, som nu delvis gjorts odlingsbar. 25
mars 1566 undertecknades i B. af nio adelsmän den af
Filips van Marnix uppsatta förbindelsen att med all
makt hindra inkvisitionens och en ny lags införande,
den s. k. "kompromissen", hvilken blef utgångspunkten
för nederländarnas frihetskamp mot Spanien. I B. slöt
England 31 juli (n. st.) 1667 fred med Holland samt
dess allierade Frankrike och Danmark. Åt Holland,
med hvilket äfven ingicks förbund, återgaf England
Surinam och gjorde några eftergifter med afseende på
navigationsakten, men behöll det i kriget tagna Nya
Nederland (nuv. New York och New Jersey). Konungen
af Danmark gjorde utan framgång försök att för Norges
räkning återvinna Orkney- och Shetland-öarna. Frederna
slötos under svensk medling; medlare voro hofrådet
P. J. Coyet (som dog 11 juni 1667, före fredernas
undertecknande), riksrådet frih. Göran Fleming och
fältmarskalken grefve Chr. D. von Dohna.
Breda. 1. Lukas von B. d. ä., målare, f. 18 april
1676 i Stockholm, d. där 1752, tillhörde en gammal
brabantsk släkt. Fadern, köpmannen Pieter von B.,
hade från Hamburg inflyttat till Sverige. Sedan modern
blifvit änka, satte hon sonen i lära hos Martinus
Mijtens, med hvilken han 1697 fick företaga sin
första utländska studieresa. 1704 reste han öfver
Tyskland och Nederländerna till Frankrike, där han
någon tid uppehöll sig hos Largillière i Paris. Af
dennes briljanta kolorit har han likväl ej tagit
något starkare intryck. Däremot märkes Largillières
inflytande i den karakteristiska vridningen på
hufvudet och i ögats glans. 1712 kom B. hem och blef
därefter af högt stående personer flitigt anlitad
som porträttör. Hans porträtt utmärka sig genom
en kraftig och riktig teckning, en liflig, stundom
något grof karakteristik och en stark, i lackrödt och
violett hållen karnation, alldeles olika hans svenska
samtidas. Han målade äfven bilder med mytologiska
motiv. En Venus och Adonis fanns i den forna
nescherska samlingen. Sedan han i sitt gifte (1718)
fått en sidenfabrik och ett färgeri, tog skötandet
af dessa småningom hans tid så mycket i anspråk, att
penseln fick hvila. Efter omkr. 1725 eger man därför
nästan inga arbeten af honom. I nationalmuseum ses
af hans hand ett porträtt i bröstbild af brodern,
Lorens von B. -rn. (E. H-k.)
2. Lukas von B. d. y., den förres son, f. 22
sept. 1726 i Stockholm, d. där 1799, dispaschör
vid sjöassuranskompaniet, konstsamlare. Han egde en
förträfflig samling af i synnerhet holländska taflor,
till en del förmodligen ärfda efter fadern, idkade
vid sidan af sin borgerliga syssla konststudier och
utbildade sig till en framstående tafvelkännare,
i hvilken egenskap han bl. a. i "Stockholms Posten"
för 1791 skref artikelserien Om målningar, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
