Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brassier de Saint-Simon Vallade ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gynäkologie (1855; tillsammans med Chiari och Spaeth),
Lehrbuch der geburtshülfe (1857) och Lehrbuch der
gynäkologie (2:a uppl. 1881). R. T-dt.
Braun, Julius, tysk arkeolog och kulturhistoriker,
f. 1825 i Karlsruhe, företog studieresor i Italien,
Grekland och levanten, var 1860-61 e. o. professor i
Tübingen och höll sedermera föreläsningar i Münchens
konstakademi. Död 1869. - B. var den förste, soum
konsekvent genomförde teorien om ett kultursammanhang
mellan alla de äldre folken, enligt hvilken teori
deras konst och mytologier samtligen ledas tillbaka
till en ursprunglig egyptisk källa. Han sökte äfven
sätta folkens andliga odling i nära samband med
markens beskaffenhet. Hans viktigaste arbeten äro
Geschichte der kunst in ihrem entwickelungsgang durch
alle völker der alten welt hindurch auf dem boden
der ortskunde nachgewiesen (1856-58; 2:a uppl. 1873)
och Naturgeschichte der sage (2 bd, 1864).
Braun, Ludwig, tysk målare, f. 1836 i Hall,
Württemberg, studerade i München samt för Horace
Vernet i Paris, målade därefter ämnen från tyskdanska
kriget 1864, sedermera scener från tyska krigen 1866
och 1870-71 samt idkade en längre tid panorama-målning
med effektfulla ämnen från sistnämnda krig. Hans
Gustaf Adolfs bön före slaget vid Lützen (1892)
var utställd äfven i Stockholm.
Braun, Karl Ferdinand, tysk fysiker, f. 1850 i Fulda,
blef e. o. professor i fysik vid Marburgs universitet
1877 och vid Strassburgs 1880 samt utnämndes
till ordinarie professor 1883 vid polyteknikum i
Karlsruhe, 1885 vid universitetet i Tübingen samt
1895 vid universitetet i Strassburg. B. är en mycket
flitig författare af vetenskapliga afhandlingar,
fallande hufvudsakligen inom värmeteoriens och
elektricitetslärans områden. Hans viktigaste arbeten
beröra deformationsströmmar, termo-elektricitet
hos smälta metaller, svafvelmetallers afvikelse
från Ohms lag, elektriska motståndet hos smälta
salter och hos lågor, gasers afvikelse från Daltons
lag, löslighetens beroende på trycket och teorien
för elastisk efterverkan. Stor betydelse ega B:s
arbeten om värmeutveckling i galvaniska element;
han har i dem påvisat, att kemisk energi ej kan
fullständigt omsättas till elektrisk energi. B. har
äfven inlagt högst betydande förtjänster om den
trådlösa telegraferingen, där han dels utarbetat
ett system för afsändande af signaler förmedelst
elektriska vågor genom jorden (eller vattnet), dels
också först angifvit en verksam metod för att medelst
resonans afsända hufvudsakligen en sorts vågor från
den s. k. antennen (1898). Denna senare metod är
i princip mycket lik den, som sedermera införts af
Marconi vid hans system. B:s viktigaste skrift i denna
gren är Drahtlose telegraphie durch wasser und luft
(1900). Smärre afhandlingar i samma ämne finnas i
Drudes "Annalen d. physik", "Physik. zeitschr." och
"Elektrotechn. zeitschr." S. A-s.
Braun, Max, tysk zoolog, f. 1850 i Schlesien,
blef 1878 docent vid Würzburgs universitet, 1880
prosektor och 1883 professor i Dorpat samt 1886
professor i Rostock och 1890 i Königsberg. Utom
viktiga bidrag till fåglarnas utvecklingshistoria
har B. utgifvit många arbeten rörande maskarna,
särskildt inälfsmaskarnas morfologi. Bl. a. har han
lämnat värdefulla bidrag till den hos oss allmänna
breda binnikemaskens (Bothriocephalus)
lefnadshistoria. Han bearbetar i Bronns "Klassen und ordnungen
des thierreichs" afdelningen Maskar (Vermes).
L-e.
Braunau. 1. Stad i Böhmen, n. ö. om Königgrätz,
på gränsen mot Preussen. 7,609 inv. (1900), nästan
uteslutande tyskar. Ansenlig industri. Tillspärrandet
af protestanternas kyrka i B. (dec. 1617) gaf
närmaste anledningen till de bömiska oroligheter,
som inledde trettioåriga kriget. Se L. Wintera:
"Braunau u. d. dreissigj. krieg" (1903). -
2. Stad i Öfre Österrike, på högra stranden af
Inn. 3,864 inv. (1900). Klockgjuteri. Sågverk. I
B. sköts 26 aug. 1806 på Napoleons befallning
Nürnbergsbokhandlaren J. Ph. Palm (se d. o.),
hvars staty aftäcktes därst. 1866.
Braunbleierz (ty.), miner. Se Pyromorfit.
Braune, Wilhelm, germanist, f. 1850, blef
1874 privatdocent och 1877 e. o. professor
i Leipzig, 1880 ord. professor i Giessen och
1888 i Heidelberg. B. uppsatte och utgaf 1873-91
tillsammans med H. Paul den berömda germanistiska
tidskriften "Beiträge zur geschichte der deutschen
sprache und litteratur" (sedan utg. af E. Sievers)
samt utgifver sedan 1876 "Neudrucke deutscher
litteraturwerke des 16. u. 17. jahrhunderts" och
sedan 1880 "Sammlung von grammatiken germanischer
dialekte". Förutom artiklar i åtskilliga germanistiska
tidskrifter, de flesta i deri ofvannämnda "Beiträge"
(t. ex. Zur kenntniss des fränkischen und zur
hoch-deutschen lautverschiebung, bd I, och Ūber
die quantität der althochdeutschen endsilben,
bd II), har B. offentliggjort Althochdeutsches
lesebuch (1875; 5:e uppl. 1902). Althochdeutsche
grammatik (1886; 2:a uppl. 1891), Gotische grammatik
(1880; 5:e uppl. 1900), de båda sistnämnda i den
ofvannämnda "Sammlung". B:s läroböcker stå på
höjden af den germanistiska språkvetenskapen och
användas därför särskildt för de vetenskapliga
universitetsstudierna. - Äfven med studiet
af fornpreussiskan har B. sysselsatt sig.
K. F. J.
Brauneisenstein (ty.), miner. Se Brunockra.
Brauner, Johan l. Hans (jfr släkten Braun), latinsk
skald, f. 1668 i Madesjö socken, Kalmar län, d. 1743,
utnämndes 1704, efter vidsträckta studieresor, till
vice bibliotekarie i Uppsala, men ingick efter några
år i konungens kansli, blef kansliråd 1714, adlad
1715, interimsstatssekreterare i krigsexpeditionen
1719, landshöfding i Växjö 1727 och i Uppsala
1729. År 1731 upphöjdes han i friherrligt stånd,
men tog aldrig emot diplomet (hvari bl. a. nämnes,
att B:s 14 års långa studietid vid universitetet
varit en af orsakerna till upphöjelsen). B. var äfven
ledamot i kommissionen öfver Görtz. Han var känd för
sin grundliga lärdom, och hans latinska skaldestycken
vittna om stor versifikatorisk förmåga.
Braunerhjelm (jfr släkten Braun), Beata Fredrika
Augusta, författarinna, f. 2 nov. 1839 på Lundås
i Edebo socken i Roslagen, skref i slutet af
1860-talet komedien Kusinerna, som uppfördes på
Dramatiska teatern, och 1873 femaktsskådespelet
Blodshämnden (ii. 1879). Skådespelet Kåre (liksom det
föregående fornnordiskt till ämnet) erhöll 1879 ett
andra pris i Svenska akademien och spelades 1880 å
k. teatern. B. fick dessutom uppförda sina komedier
Hvem? å Dramatiska och Bror Görans unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
