Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 1-2 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brant (Brandt), Sebastian - Brant, Joseph (med det indianska namnet Thayendanega) - Brantevik, municipalsamhälle på Skånes sydöstra kust - Brantford, stad i prov. Ontario - Branting. 1. Lars Gabriel B.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NORDISK FAMILJEBOK

KONVERSATIONSLEXIKON

REALENCYKLOPEDI



Brant (Brandt), Sebastian, tysk satirisk
skald, f. 1458 i Strassburg, d. därstädes 1521,
blef 1489 professor i juridik i Basel och 1503
kansler (stadssekreterare) i sin födelsestad samt
utnämndes sedan af Maximilian I till kejserligt råd
och pfalzgrefve. Han skref latinska dikter
och lärda verk på tyska och latin, men hans
ryktbaraste arbete är den på tyska författade
didaktisk-satiriska dikten Das narrenschiff oder das
schiff von Narragonia (1494; nya upplagor af Zarncke
1854, Goedeke 1872 och af Bobertag i Kürschners
"Deutsche nationallitteratur"). I 113
"skeppsladdningar" (kapitel) gisslar författaren, i
ett visserligen föga poetiskt språk, den tidens laster
och dårskaper. Dikten, som länge var en äkta folkbok,
imiterades ofta fordom och har blifvit öfversatt
till många språk. Jfr Zarncke, "Zur vorgeschichte
des Narrenschiffs" (1868-71).

Brant, Joseph (med det indianska namnet Thayendanega),
mohawkhöfding, f. 1742 vid Ohio, d. 1807 i Canada,
erhöll engelsk uppfostran och deltog på engelsmännens
sida i oafhängighetskriget samt slog sig efter dess
slut med sin stam ned i Canada, där mohawkerna af
regeringen fingo åt sig upplåtet ett vidsträckt
område. B. gjorde sig under kriget känd som tapper
krigare och slug diplomat samt visade mycken humanitet
mot fiender och fångar. 1786 besökte han England, där
han entusiastiskt firades för sin lojalitet. B. var
en varm vän af indianmissionen och öfversatte själf Markus’
evangelium till mohawk-språket. Mohawkernas kyrka var
den första anglikanska, som byggdes i öfre Canada: den
ligger nära den efter B. uppkallade staden Brantford
vid Grand river, där 1886 ett monument restes åt den
frejdade höfdingen. Se W. L. Stone, "Life of Joseph
Brant" (1838, ny uppl. 1865). och "J. G. Bourinot,
"The story of Canada" (1896). - Hans son, John B.,
f. 1794, d. 1832, deltog i 1812 års krig mellan
England och Förenta staterna samt var en tid medlem
af Öfre Canadas parlament. V. S-g.

Brantevik, municipalsamhälle på Skånes sydöstra
kust, 5 km. s. ö. om Simrishamn, till större delen
inom Östra Nöbbelöfs, till en mindre del i Simris
socken. 1,200 inv. (1905). Befolkningen när sig
företrädesvis af sjöfart, därnäst af åkerbruk
samt något ål- och sillfiske. Taxeringsvärdet
för fastigheter 168,000 kr. (1900). År 1905 är
antalet hemmahörande fartyg 102, med en dräktighet
af sammanlagdt 16,645 ton och ett värde af öfver 1
mill. kr. B. lär ega en större segelflotta än någon
annan skånsk ort.

Brantford [brä’ntfad], stad i prov. Ontario (Dominion
of Canada), s. v. om Toronto, vid Grand river,
nära Ontariosjön. 16,631 inv. (1901). Blindanstalt,
institut för uppfostran af indianbarn.

Branting. 1. Lars Gabriel B., gymnast, f. 16
juli 1799 i Grödinge socken, Stockholms län,
blef en af Lings förste patienter vid gymnastiska
centralinstitutet, och fastän mycket sjuklig,
väckte han Lings uppmärksamhet genom sin liflighet
och sitt "rörelsesinne" samt antogs vid 17 års ålder
af honom såsom biträde. Efter några få år blef han
äfven använd såsom biträdande lärare i gymnastik
och fäktning vid Karlberg. Liksom sin föregångare
egnade han sig till en början åt gymnastikens helhet
i praktisk och teoretisk bemärkelse - den enda form,
hvari gymnastiken eger rättmätigt anspråk på att vara
eller kunna blifva en vetenskap. För att förvärfva
sakkunskap i de teoretiska ämnen (anatomi, fysiologi
m. m.), som måste grundlägga studiet af gymnastik,
fick han på Lings

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>