Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boulogne [bolå'nj], fransk målarfamilj - Boulogne-skogen - Boulogne-sur-mer, stad. Se Boulogne - Boulogne-sur-Seine, by. Se Boulogne - Bouloir - Boulonais - Boulton [båu'ltn], Matthew - Bounty - Bounty-öarna - Bouppteckning - Bouppteckningsinstrument - Bouquet - Bouquet [bokä], Dom Martin - Bouquet [bokä], Jean Claude
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Invaliddomen och utförde många dekorativa bilder i förnäma
"hôtels". I sin framställning var han eklektisk,
i italiensk riktning. C. R. N. (O. G-g.)
Boulogne-skogen [bolå’nj-], fr. Bois de Boulogne,
en n. om byn Boulogne-sur-Seine, v. om Paris liggande
vacker park, hvilken tillhört Paris sedan 1852. Den är
848 har stor och har vackra promenader och alléer,
konstgjorda sjöar, ett konstgjordt vattenfall,
talrika förlustelselokaler o. d. Där ligga också en
botanisk-zoologisk trädgård (jardin d’acclimatation)
och två kapplöpningsplatser (hippodrome de Longchamp
och hippodrome d’Auteuil). Jfr Paris.
Boulogne-sur-mer, stad. Se Boulogne.
Boulogne-sur-Seine, by. Se Boulogne.
Bouloir [bolwär], ett slags fransk väfnad af lin
eller hampa, uppkallad efter staden Bouloir i franska
depart. Sarthe.
Boulonais [bolåna], förr ett grefskap i norra
Frankrike. Se Boulogne 1.
Boulton [båu’ltn], Matthew, engelsk mekaniker,
f. 1728 i Birmingham, d. 1809, öfvertog sin
faders stålfabrik, hvilken han 1749 betydligt
utvidgade, och inköpte 1762 en hed vid Soho (i
närheten af Birmingham), hvarest en fabriksstad
inom kort uppväxte. Vid samma tid uppfann
B. konsten att förgylla gips på ett billigt och
varaktigt sätt, hvilken konst snart blef modern
och ensamt i hans fabrik sysselsatte 1,000
personer. Sin största betydelse fick han dock
såsom maskinbyggare. Omkr. 1762 började han bygga
ångmaskiner efter Saverys ofullkomliga konstruktion;
men sedan han 1774 förbundit sig med J. Watt,
nådde hans maskinfabrikation en sådan utveckling,
att etablissemanget i Soho kunde förse hela Europa
med ångmaskiner. 1788 byggde han, med användning af
Watts principer, en med ånga drifven präglingsmaskin
för kopparmynt med 8 pressar, af hvilka hvar och en
förfärdigade 70–90 mynt i minuten. Denna maskin, som
för första gången tillät verklig massfabrikation af
mynt med öfverlägsen prägel, innebar ett epokgörande
framsteg inom mynttillverkningen. Utom de nämnda
etablissemangen, som redan 1797 sysselsatte öfver
3,000 personer, anlade B. sistnämnda år ett stort
järn gjuten i Smetwick.
Bounty [bäu’nti], eng., premie, särskildt
exportpremie.
Bounty-öarna [bäVnti-], ögrupp i Stora oceanen,
s. ö. om Nya Zeeland, på 47° 49’ s. br., utgöras
af 24 otillgängliga klippor utan växtlighet, med en
areal af 13 kvkm. De upptäcktes af W. Bligh 1788 och
fingo namn efter hans skepp Bounty.
Bouppteckning, jur., dels förrättning, hvarvid
med afseende å en förestående boutredning det
upprättas förteckning öfver tillgångar och gäld
under tillgångarnas värdering samt anmärkes hvad i
öfrigt är af vikt för afvecklingens verkställande,
och dels sagda förteckning. För händelse af dödsfall,
konkurs eller boskillnad finnas särskilda ålägganden
om sådan handlings upprättande och ingifvande till
respektive domstolen på den dödes mantalsskrifningsort
(hofrätt lör frälsemän och medlemmar af Svenska
akademien samt deras hustrur), konkursdomstolen och
boskillnadsdomstolen. Förpliktelse härutinnan hafva
åter i förstnämnda fall närmast stärbhusdelegarna,
d. v. s. efterlefvande maken och arfvingarna,
samt i de två återstående konkursgäldenären och den
boskillnadssökande maken. Själfva förrättningen är
i allmänhet
en helt och hållet privat rättsakt. Bouppteckningen
skall emellertid bekräftas med ed – vid konkurs
ovillkorligen af gäldenären samt för öfrigt på yrkande
af laga rättsegare. Vid försittandet af stadgad tid
har dessutom vederbörande domstol eller på landet
domhafvanden att förordna person för bouppteckningens
verkställande. Till sist består i åtskilliga städer
fortfarande en rådstufvurättens bouppteckningsrätt,
på grund hvaraf dess ledamöter ega att mot viss
arfvodesprocent upprätta bouppteckning efter
aflidna. Privilegievis äro dock därifrån undantagna
frälsemän, ledamöter af Svenska akademien samt de,
som höra till ecklesiastik- eller amiralitetsstaten
och i tjänsten kvarstått, så ock nämnda personers
hustrur. Bouppteckningsrätten omfattar dessutom
icke fast egendom på landet och hvad därtill
hör, men däremot fast egendom i staden trots
mantalsskrifningsort annorstädes. Äfven på annat
sätt gälla särskilda regler för bouppteckning
efter afliden. Försummelse att upprätta sådan
ådrager sålunda stärbhusdelegarna personligt
ansvar för den dödes gäld och utesluter dem förty
från urarfvaförmån. Utförligare föreskrifter om
själfva förfarandet finnas också. Vid äfventyr af
förrättningens ogiltighet, måste kallelse därtill
hafva ågått alla stärbhusdelegarna, dem fritt att
underlåta hörsamma kallelsen. Boet skall enligt
lagen uppgifvas af efterlefvande make och i brist
därpå af arfvingarna. Det kan dock ske af hvem
som helst, hvilken känner boet och för ändamålet
vidtalas af stärbhusdelegarna. Ytterligare skola
biträda två s. k. gode män, hvilka närmast fylla
rollen af vittnen och såsom sådana jämte uppgifvaren
underskrifva bouppteckningen, men därjämte tjäna såsom
värderingsmän. Intet hindrar, att en af dem också
leder förrättningen och fattar bouppteckningen i
skrift. Men vanligen utföres detta, äfven då allt
försiggår utan inblandning från domstols sida,
af särskildt härför anlitad person, förtrogen med
ifrågavarande slags värf. Årsstämning efter död
man skall föregås af bouppteckning. För öfrigt har
bouppteckning efter död man tidigast – från början
i omyndiga barns intresse – gjorts till föremål
för lagstiftning och afses än i dag, då det talas om
bouppteckning utan närmare bestämning. Litt.: Winroth,
"Svensk civilrätt", II, s. 573–578, 603–604, 700 och
706–714. Se vidare Boskillnad, Konkurs, Urarfva
och Årsstämning. A. W.
Bouppteckningsinstrument, jur., den skriftliga
handling, som upprättas vid en bouppteckning.
Bouquet [boka], fr. (egentl, blomsterkvast, bukett),
"blomma", egendomlig och mer eller mindre kryddrik
doft på viner; ett slags sammansatt luktvatten.
Bouquet [boka], Dom Martin, fransk historiker,
f. 1685 i Amiens, d. 1754 i Paris, var benediktinmunk
och någon tid bibliotekarie i S:t Germain. Han
utgaf med outtröttlig flit och för den tiden
prisvärd noggrannhet de åtta första delarna af
Scriptores rerum gallicarum et francicarum (1738
–52), hvilken ovärderliga samling källskrifter till
Frankrikes äldre historia sedan fortsattes af andra
benediktinmunkar och slutligen öfvertogs af "académie
des inscriptions".
Bouquet [boka], Jean Claude, fransk matematiker,
f. 1819, d. 1885, professor i matematik vid Sorbonne
i Paris, var mest känd genom sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
