Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borkhult - Borkhusen,livländsk ätt. Se Burghausen - Borki - Borku. Se Borgu - Borkum - Borklinettos krut, ett slags pikratkrut. Se Krut - Borlänge - Borman, Jan - Bormann, Eugen - Bormann, August Edwin - Bormida - Bormio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stångjärnssmedja och trämassefabrik hafva
numera blifvit nedlagda. B. ingår i det
s. k. Burensköldska fideikommisset, som numera
omfattar 32 7/8 mtl i Östergötlands län, Yxnerums,
Björsäters, Ringarums, Västra Husby, Drothems,
Mogata och Börrums socknar, taxerade till 1,277,400
kr., samt 4 7/16 mtl i Kalmar län, Gärdserums och
Hannäs socknar, tax. till 211,800 kr. – B. med
större delen af underlydande gårdar inköptes 1629
af pfalzgrefven Johan Kasimir, tillhörde sedan
sonen hertig Adolf Johan samt innehades därefter
genom förpantning af grefliga ätten Mörner. 1707
afstods det till kronan, som 1721 lämnade det i byte
åt generalen frih. Jakob Burensköld. Denne stiftade
1726 det stora s. k. burensköldska fideikommisset,
hvilket 1755 genom hans äldsta dotter, Maria
Johanna, kom till äldre grenen af grefliga
ätten von Schwerin och då bestod af Fyllingarum,
Idingstad, Hylinge, Hulterstad, Husby, Sverkersholm,
Borkhult och Gobo samt förpantningen af Bråborgs
kungsgård, allt i Östergötland. Fideikommisset
blef likväl kort före friherrinnan Maria Johanna
v. Schwerins död genom öfverenskommelse med sonen
till förmån för hans systrar inskränkt till Husby,
Fyllingarum, Sverkersholm, Borkhult och Gobo med
underlydande, tillsammans omkr. 40 mtl. 1849–92 var
fideikommisset deladt, i det att hofmarskalken
grefve A. H. v. Schwerin innehade B. med Gobo,
medan återstoden innehades af företrädarens änka,
grefvinnan Matilda v. Schwerin, f. Hagberg. Efter
hofmarskalkens död 1878 tillerkändes B. med underlydande
hans äldre systers son, vice kollegan J. H. Theorell,
som efter grefvinnan M. v. Schwerins död (1892)
blef innehafvare äfven af det öfriga.
Borkhusen, livländsk ätt. Se <sp>Burghausen</sp.
Borki, by i ryska guvern. Charkov, 43 km. s. om
Charkov, vid järnvägen Kursk–Charkov–Rostov, bekant
genom den där 29 okt. 1888 timade urspårningen af
det kejserliga järnvägståget, hvarvid 21 personer
dödades och 37 skadades. Kejsaren, kejsarinnan och
den kejserliga familjen, hvilkas vagnar förstördes,
blefvo liksom genom ett under oskadade. Orsaken till
olyckan blef ej säkert konstaterad. Nära olycksstället
lades 2 juni 1891 grundstenen till en minneskyrka.
Borku. Se Borgu.
Borkum, den västligaste af de ostfrisiska öarna,
belägen framför Ems’ mynning i Nordsjön. Tillhör
preussiska regeringsområdet Aurich. Ön består af
tvenne genom en kedja af dyner förenade öar, Ostland
och Westland, har en areal af 36 kvkm. och på Westland
ett mycket besökt hafsbad, med utmärkt strand och
starkt vågsvall, samt varmvattensbad, räddningsstation
för skeppsbrutna och två fyrtorn. Badgästernas antal
uppgår till omkr. 16,000, den bofasta befolkningens
till 2,114 (1900). B., af Plinius kalladt Burchana,
var ursprungligen mycket större, men sönderslets
1170 af en stormflod i fyra delar, af hvilka jämte
B. själf endast ön Juist återstår.
<b<Borlinettos krut,</b> ett slags pikratkrut. Se Krut.
Borlänge, köping (fr. o. m. 1898) och egen
kommun i Stora Tuna socken, Kopparbergs län, vid
Bergslagernas järnväg, 23 km. från Falun. 1,224
inv. (1904). Taxeringsvärde för fastigheter
1,869,000 kr. (1904). Beskattningsbara inkomster
beräknades s. å. till 367,383 kr. Från B. utgå Södra
Dalarnas järnväg
åt s. ö. till Krylbo och Siljans (B.–Insjöns) järnväg
åt n. v. Platsen, belägen något s. om Dalälfven,
vid landsvägen Hedemora–Båtsta–Siljan, hade i
slutet af 1870-talet få byggnader utom stationen
för Bergslagsbanan, men blef snart ett ansenligt
samhälle med liflig verksamhet, bankkontor, läkare,
apotek samt omkr. 80 handlande och handtverkare. I
B. finnas 2 boktryckerier, hvarifrån 4 tidningar
utgifvas, nämligen "Borlänge tidning", "Mora tidning",
"Siljan" och "Dalarnes nyhet", alla 2 ggr i veckan,
1 km. därifrån ligger Domnarfvets stora järnverk,
hvars folkmängd uppgår till omkr. 5,000 pers., och 4
km. därifrån Domnarfvets kraftstation och pappersbruk,
det största i Europa.
Borman, Jan, flamsk bildsnidare, verksam i Bruxelles
åtminstone 1479–1520. Han var en verklig konstnär
i sitt fack, i vissa hänseenden befryndad med
sin ryktbare samtida, målaren Qvinten Massy.
Hans mästerverk äro det för S:t Göransaltaret i
det forna Vårfrukapellet strax utanför Louvain
1493 utförda altarskåp, som nu förvaras i "Musée
des arts décoratifs" i Bruxelles, och det 1522 i
stadskyrkan i Güstrow uppställda högaltarskåpet,
båda med mästerliga, liffulla figurer. Men altarskåp
ur hans verkstad finnas äfven mångenstädes i Sverige,
såsom i Villberga kyrka (Uppland), Västerås domkyrka,
Vadstena kyrka Strängnäs domkyrkomuseum och Jäders
kyrka. De polykroma figurerna äro dock långt ifrån
alla snidade af B. själf, utan till största delen
utförda af medhjälpare, efter i verkstaden uppställda
modellgrupper. Polykromeringsarbetet, ofta tyvärr
"restaureradt", synes i flera fall hafva utförts af
målaren Jan van Wavere. De konstnärliga målningarna på
altarskåpsdörrarna i Jäder, Västerås och Vadstena äro
af Jan van Coninxlo. Skåpens praktfulla arkitektur
(snickararbete) är troligen icke utfördt i B:s
verkstad. – Sonen, Pasquier B. fortsatte, åtminstone
till 1536, faderns rörelse i Bruxelles. Från honom
härrör ett från Sala landskyrka kommet Maria-"retabel"
i Västerås museum. Jfr Johnny Roosval, "Om altarskåp
i svenska kyrkor och museer ur mäster Jan Bormans
verkstad i Bryssel" (1903; tysk uppl. s. å.).
O. G–g.
Bormann, Eugen, tysk språkforskare, f. 1842 i
Hilchenbach, Westfalen, studerade i Bonn och Berlin,
egnade sig 1866–69 åt epigrafiska studier i Italien,
blef 1881 professor vid universitetet i Marburg och
1885 professor i antikens historia och epigrafik
samt direktor för arkeologisk-epigrafiska seminariet
i Wien. Sedan 1867 är han medredaktör af "Corpus
inscriptionum latinarum" och har ensam bearbetat
11:e bandet. Jämte O. Benndorf redigerar B. sedan
1885 "Archäologisch-epigraphische mitteilungen aus
Österreich-Ungarn".
Bormann, August Edwin, tysk författare, f. 1851
i Leipzig, har på Leipzigdialekt och på högtyska
skrifvit en mängd samlingar humoresker och visor,
som utgått i stora upplagor och mottagits med
jubel, såsom Schwalbenpostkarten (1885,
31:a uppl. 1897). På allra sista tiden har han
äfven sysslat med Shakspere-Bacon-problemet,
i Das Shakespearegeheimniss (1894) och Neue
Shakespeareenthüllungen (1895).
Bormida, flod i södra Piemonte, biflod fr. h. till
Tanaro, utmynnar vid Alessandria. 146 km. lång.
Bormio (ty. Worms), stad i italienska prov. Sondrio
(Lombardiet), vid Adda och den alpväg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
