Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bombsäkert, fortif. Se Bombfritt - Bombus, zool. Se Humla - Bombycina, zool. Se Spinnare - Bombykometer - Bombylius, zool. Se Sväfvarhumla - Bombyx - Bombyx - Bomdirk, sjöv. Se Bom - Bomfim [båfi'], José Lucio Travassor Valdes - Bomilkar - Bomkrona - Bommel - Bommel, Cornelius Richard Anton van - Bommeler waard, geogr. Se Bommel - Bomning - Bomokandi - Bomolja - Bomschuit - Bomsegel - Bomskot, sjöv. Se Bom - Bomstängsel - Bomtalja, sjöv. Se Bom - Bomtåg, sjöv. Se Bom - Bomull - Bomulls-batist. Se Batist - Bomullsfrökakor - Bomullsfröolja - Bomullsgarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bombsäkert, fortif. Se Bombfritt.
Bombus, zool. Se Humla.
Bombycina, zool. Se Spinnare.
Bombykometer (af grek. bombyx, silkesmask, och
metron, mått), tabell för angifvande af finheten
hos spånad.
Bombylius, zool. Se Sväfvarhumla.
<b>Bombyx,</b< zool., spinnare. – B. neustria,
ringspinnare. – B. pini, tallspinnare. Se Spinnare.
Bombyx (grek.), ett forngrekiskt, flöjtliknande
blåsinstrument.
<b>Bomdirk,</b< sjöv. Se Bom.
Bomfim [båfl;], José Lucio Travassor Valdes, grefve af
B., portugisisk general, f. 1787, d. 1862, kämpade
1828 för Maria da Gloria mot dom Miguel och var
sedermera 1832 en bland de förste, som slöto sig till
dom Pedro. Såsom chef för de konstitutionelle blef han
1837 krigs- och marinminister, men nedlade 1841 sin
portfölj samt ställde sig sedan, då absolutisterna
1842 kommo till makten och upphäfde 1837 års
konstitution, i spetsen för trupperna. Han måste 1844
kapitulera och fly till Spanien, återkom 1846 och
fick ett befäl, men häktades kort därefter. Sedan han
blifvit frigifven, deltog han i majupproret s. å.,
blef slagen vid Torres Vedras (dec.) och deporterades
till Afrika. Han benådades 1847, återvände till
Portugal, deltog i den republikanska resningen 1848,
men drog sig sedermera undan det politiska lifvet.
Bomilkar. 1. Kartagisk fältherre, Hasdrubals brorson,
som 310 f. Kr. blef slagen af Agathokles från
Syrakusai. 308 sökte han tillskansa sig enväldet
i Kartago, men besegrades och korsfästes. –
2. Befälhafvare öfver den kartagiska flottan (217–212
f. Kr.) under andra puniska kriget.
Bomkrona, Varpkrona l. Skärkrona, ett redskap, som
användes för att af garn, som uppspolats på bobiner
eller näsk, tillreda varpen för väfning (se Väfning).
G. A. W.
Bommel (Zalt-Bommel), stad i nederländska
prov. Gelderland, vid Waal, i norra delen af den
af floderna Maas och Waal bildade ön Bommeler
waard. 3,980 inv. (1900). B. var förr en stark
fästning. Nära B. ligger det af spanjorerna 1599
uppbyggda fästet Andreas.
Bommel, Cornelius Richard Anton van, belgisk biskop
(i Liège) och klerikal politiker, f. 1790, d. 1852,
arbetade med ifver för prästerskapets inflytande
på skolundervisningen och tog en verksam andel i
upprättandet af det katolska universitetet i Louvain.
Bommeler waard, geogr. Se Bommel.
Bomnlng, ett förarbete till väfning. Se Väfning.
Bomokandi (Majo-B.), biflod från v. till Uelle i
nordöstra delen af Kongostaten. Omkring den hafva
Lupton, Casati och Junker företagit resor, men den
är ännu föga känd.
Bomolja, ett sämre slags olivolja (se d. o.).
Bomschuit [båm-sköjt], sjöv., ett flatbottnadt,
galeastackladt fartyg, som användes företrädesvis inom
holländska handelsflottan. Det liknar i hufvudsak
en koff, men är bredare och fylligare. Jfr Koff.
H. W–l.
Bomsegel, sjöv., ett segel – vanligtvis gaffelsegel –
hvars underkant antingen är litsad (fäst) till en
bom eller ock kan utspännas längs bommen genom en
s. k. uthalare, som är fäst i seglets
skothorn (nedre, bakre hörn) och löper genom bommens
yttersta ända. Jfr Bom. R. N.*
Bomskot, sjöv. Se Bom.
<b>Bomstängsel,</b< sjöv., en samling bommar eller
timmer, som äro förenade med kättingar eller
ståltrossar och genom ankaren kvarhållas på
sin plats tvärs öfver en farled för att utgöra
hinder för fientliga torpedbåtars och andra
småfartygs inlöpande. Bommarna förses ofta med
starka järndobbar, som hafva till uppgift att
rifva upp torpedbåtarnas tunna bottnar. För att
bilda ett verksamt hinder bör stängslet bestå
af två parallella rader sammanfogade bommar.
H. W–l.
Bomtalja, sjöv. Se Bom.
Bomtåg, sjöv. Se Bom.
Bomull kallas de hår, som bekläda fröna hos arter af
släktet Gossypium. Se Gossypium och Bomullsindustri.
Bomulls-batist. Se Batist.
Bomullsfrökakor. Till utfodring åt husdjuren
användas numera ganska allmänt oljekakor, hvilka vid
oljeslagerierna fås såsom biprodukt efter åtskilliga
frön, såsom linfrö, bomullsfrö, rapsfrö, hampfrö
m. fl. Bomullsfröna bestå af ett hårdt skal och en
oljehaltig kärna, hvilka hvardera utgöra ungefär
hälften af fröets vikt. Vid utpressning af oljan
brukar man antingen förut skala fröna eller ock
pressa dem utan att afskilja skalen, och i bägge
fallen erhåller man bomullsfrökakor. De kakor, som
man får efter oskalade frön, hafva naturligtvis ett
långt ringare näringsvärde än de kakor, som man
fått efter skalade frön. De sistnämnda kakornas
ägghvite-(protein-)halt uppgår till 30–40 proc.,
och deras fetthalt till 10 proc., hvadan de äro det
näringsrikaste fodermedel, som man har att gifva
husdjur. Goda bomullsfrökakor böra hafva gul färg och
angenäm smak. Mörka, härskna och mögliga kakor böra ej
användas. Vid utfodring krossas bomullsfrökakorna
till ett groft pulver, som jämte säd, halm och
rotfrukter dagligen gifves boskapen: 0,5–1 kg. till
nötkreaturen och 0,2–0,3 kg. till får och svin. Jfr
Fodermedel. C. A. L.
Bomullsfröolja (eng. cotton oil), en fet olja, som
erhålles ur bomullsplantans frön, hvilka innehålla
15–25 % olja och vid bomullsskörden såsom biprodukt
afskiljas från bomullen. Oljan framställes dels
i de bomullsproducerande länderna, dels i Europa
af importeradt frö från Egypten, Algeriet och
Amerika. Fröna rensas väl, krossas och skalas,
hvarefter kärnorna antingen utpressas medelst
hydrauliskt tryck eller malas och extraheras med
kolsvafla (eller bensin). Den afrinnande oljan går
dels i handeln direkt, dels raffineras den genom
behandling med ånga och kaustikt alkali. Råoljan är
tjockflytande, ljusbrun till färgen, af spec. vikt
0,930 vid 15° C., stelnar vid -3° C., luktar och
smakar likt linolja; raffinerad olja är till färgen
halmgul, af spec. vikt 0,926 vid 15° C., stelnar
vid -1° C., smakar nötaktigt. Oljan består af olein
och palmitin. Boinullsfröoljan användes inom såp-
och tvålfabrikationen, vidare som smörjmedel och
brännolja, till margarinberedning m, m.; dessutom till
förfalskning af olivolja och andra dyrare oljor. –
De vid oljeberedningen öfverblifna presskakorna
användas till kreatursfoder. Se Bomullsfrökakor.
G. H–r.
<sp>Bomullsgarn. Se Bomullsindustri och Garn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
