Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bofink - Bofors - Boforshärd. Se Lancashire-smide
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid mata de sina ungar med insekter och
larver. Hvarje år lägga de två kullar, den
första strax efter löfsprickningen, den andra vid
midsommartiden. Därunder tåla de ej gärna, att någon
af deras eget släkte befinner sig alltför nära;
hannarna täfla med hvarandra i sång och kämpa i
svartsjuka både med näbb och klor. Bofinken förtär
skadliga insekter; de frön, af hvilka den eljest
lefver, tillhöra för det mesta ogräs, barrträd, al
eller björk. I fångenskap lefver den tämligen lätt
och hålles på många ställen i högt värde för sin sång.
F. A. S.*
2. Skogsh. Bofinken gör, liksom andra
närbesläktade småfåglar, ofta skada i
plantsängar eller å nysådda hyggen i skogarna,
då den om våren i stora flockar infinner sig
och upphackar de i groning stadda skogsfröen.
F. L.
Bofors, säteri med bruk, beläget vid
Timsälfvens mynning i den genom Letälfven afrinnande
sjön Möckeln, på sjöns norra strand, strax invid
Karlskoga kyrkoby. Gården Bo, det nuvarande Bofors,
upptages alltifrån hertig Karls (Karl IX:s) jordebok
af år 1584 såsom frälsehemman och tillhörde vid
den tiden riksrådet Ture Bielke. Efter dennes
afrättning i Linköping år 1600 indrogs egendomen
till statsverket, men återgafs efter tre års förlopp
åt hans änka, Margareta Sture. Brukshemman blef
B. först under drottning Kristinas tid, då Bofors’
hammare privilegierades (1646) åt borgaren i
Arboga P. L. Hosman. Denne sålde hamrarna
till presidenten J. Lillieström, som förut köpt
Bo och andra egendomar samt den år 1639 af
fogden i Karlskoga Mårten Drost omkr. 2 km.
från Bofors anlagda hammarsmedjan i Björkborn.
Lillieströms alla egendomar i Karlskoga köptes af
K. Flygge och öfvergingo sedan till dennes änka
Sigrid Ekehjelm. År 1703 såldes Bofors och Björkborn
jämte "Bogarddal" (Bo gård) och underlydande af Sigrid
Ekehjelms stärbhusdelegare till brukspatronen
Jakob Robsahm, i hvars släkt de ärfdes genom
flera led, hvarefter de genom gifte gingo till
släkterna Lagerhjelm och De Laval, från hvars
ego dock Björkborn efter hand afskildes för att
öfvergå till släkterna Mitander, Myhrman, Wahrolin
och Oxehufvud. År 1873 bildade P. E. Lagerhjelm
aktiebolaget Bofors-Gullspång, hvilket s. å. af
öfverste K. G. Oxehufvud tillhandlade sig Björkborns
bruk.
Under aktiebolaget Bofors-Gullspångs tid hafva såväl
Bofors som Björkborn undergått betydande förändringar,
och särskildt från och med slutet af 1870-talet,
då den ansedda Göteborgsfirman J. A. Kjellberg
& söner blef så godt som ensam aktieegare i
bolaget, gjordes vid B. storartade anläggningar för
tillverkning af moderna kanoner. Dessa anläggningar
fortsattes och utvecklades med synnerlig kraft,
sedan bolagets aktier 1894 af grosshandlaren Karl
0. Kjellbergs stärbhus försålts till doktor Alfred
Nobel (d. 1896), och numera utgör B. ett af Sveriges
förnämsta järnverk. År 1903 framställdes där och vid
Björkborn 5,052 ton tackjärn och direkt ur masugn
framställdt gjutgods, 10,850 ton smältstycken och
martingöt, 5,931 ton stångjärn och valstråd jämte
diverse till ett värde af 2,125,760 kronor uppskattade
fabrikstillverkningar, såsom kanoner, projektiler,
tunnplåt m. m. Arbetsstyrkan utgjorde s. å. i medeltal
798 personer. Se vidare Kanontillverkning.
K. K.-Å.
Bofors bruk.
Boforshärd. Se Lancashire-smide.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
