- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 1. A - Armati /
1251-1252

(1904) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Appretera, text.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sistnämnda äfven kallade "tondöser"). Skärmaskinens
hufvuddel består af en med kantstående stålklingor
spiralformigt omgifven cylinder, under hvilken en
tunn, hvass stålskifva eller knif har sin plats.

[bildtext]
Forna tiders sätt att öfverskära kläden.

Klingorna på den hastigt roterande cylindern bilda med
knifskifvan ett slags sax, som afklipper de uppstående
ullhåren från tyget, hvilket ledes öfver

[bildtext]
Longitudinalskärmaskin.

en skarp slå tätt under knifvens egg. Öfverskärningen
måste upprepas många gånger på samma stycke. För
tyger, som skola visa en tydligt trådbar yta, kan man
ej alltid nöja sig med att i skärmaskinen afskära
ullhåren riktigt korta; maskinen kan nämligen icke
afklippa håren i fördjupningarna mellan trådarna. Man
måste då tillgripa svedning l. sengning, som består
däri att tyget med lämplig hastighet
drages fram öfver gaslågor. Roterande borstar
aflägsna genast de gnistor, som möjligen bildas.

Härefter följer borstning och pressning,
hvarigenom tyget får större glans och fasthet.
Pressningen utföres antingen så, att pappskifvor inläggas
mot rätsidan af det fram och åter vecklade
tygstycket (här och där inlägges en uppvärmd
järnplatta), hvarefter ölet sålunda hoptafflade
stycket inlägges i en hydraulisk press (förr användes
stora skrufpressar), eller ock så, att tyget föres
fram under en mot ett skålformigt metallunderlag
långsamt roterande, uppvärmd cylinder. Underlaget
pressas medelst hydrauliskt tryck mer eller mindre
hårdt upp emot tyget och cylindern. Pressglansen,
är emellertid ej särdeles varaktig; blir tyget vått,
resa sig de nedpressade ullhåren åter på ända.

[bildtext]
Plantvättmaskin.


Vill man fixera glansen, måste man dekatera
tyget. Dekateringen består däri att det
pressade tyget, hårdt upplindadt kring en ihålig
metallcylinder, hvars mantel är tätt genomborrad,
utsattes för ånga, som från cylinderns insida pressas
ut genom stycket. Att ullfibrerna efter denna våtvarma
behandling bibehålla det nedböjda läget beror därpå,
att ullhåren genom fuktig värme bli uppmjukade och
formbara. Genom att låta ångan inverka under längre
eller kortare tid, genom att låta stycket långsamt
afsvalna på cylindern eller genom att aftaffla och
afkyla detsamma i luften eller ock slutligen genom
att mycket hastigt alkyla tyget medelst inpressning
af kallt vatten genom cylindern kan man ernå olika
stark glans. Öfverflödig glans kan borttagas medelst
borstning, ångkokning, vattenkokning och andra
behandlingar. Skärning, pressning och dekatering
upprepas stundom flera gånger.

För att vissa vintertyger (s. k. velours,
ratiné) skola få en krusig yta begagnar man en
friserings- eller ratinermaskin. Tyget, hvars lugg
förut blifvit uppstruken eller uppiskad, drages
mycket långsamt fram under en rörlig skifva, som
på undersidan är beklädd med kläde, plysch eller
kautsjuk. Denna skifva hänges i ett par kedjor lagom
nära intill tyget och erhåller medelst excenter- och
bågföringar en oscillerande rörelse, som för olika
effekter är af olika slag. Ullhåren bli härigenom
grupperade till fina ränder, våglinjer, noppor
o. s. v. Medelst frisering kan man på tygets yta
äfven anbringa cirkelrunda prickar, om man använder
en ratiner-skifva, som på undersidan är försedd med
hastigt roterande små plattor; tyget hålles i detta
fall stilla, medan en tvärrad prickar insvarfvas.

Mera varaktiga ulltofseffekter ernås, om man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 25 16:51:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfba/0692.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free