Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bömmeln (Bömmelön) - Böne, socken - Bönedag. Se vidare Kyrkoår, sp. 366 - Bönesöndag. Se vidare Rogate. - Böneveckan. Se Rogate. - Bönrot - Börding. Se Byrding. Suppl. - Bördköpt jord. Se Arfvejord. - Bördlöst jord. Se Arfvejord. - Bördsrätt. - Börgen, Karl Nicolaus Jensen, tysk astronom. - Börje, socken - Börjeson, Johan (John) Laurentius Helenius, bildhuggare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på vestra sidan af ön och gåfvo vid sin upptäckt
anledning till stora spekulationer; grufdrift kom
dock till stånd endast på få ställen och visade sig
föga lönande. Äfven i den af ett engelskt bolag,
Oscar gold mining c:o., bearbetade Oskarsgrufvan har
man nödgats nedlägga arbetet. Guldet förekommer i en
dioritisk bergart.
*Böne, socken. 2,338 har. 410 innev. (1895).
*Bönedag. Se vidare Kyrkoår, sp. 366.
*Bönesöndag. Se vidare Rogate.
Böneveckan. Se Rogate.
Bönrot (Vestergöt. bunrot). bot., ett i Götalands
allmogespråk allmänt namn på roten af gråbo
(Artemisia vulgaris).
Börding. Se Byrding. Suppl.
Bördköpt jord. Se Arfvejord.
Bördlöst jord. Se Arfvejord.
*Bördsrätt. Å sp. 1475, r. 14 uppifrån bör strecket
efter ordet bördsrätten utgå och i stället insättas
å följande rad efter ordet stadsfastighet.
Börgen, Karl Nicolaus Jensen, tysk astronom, född
1843 i Schleswig, studerade i Köpenhamn, Kiel och
Göttingen, blef 1866 assistent vid observatoriet
i Göttingen, deltog 1869–70 i den andra tyska
nordpolsexpeditionen ombord på »Germania»,
utnämndes 1870 till observatör i Leipzig och 1874
till direktor för det nyanlagda kejserl. marinens
observatorium i Wilhelmshaven samt sedermera till
professor och amiralitetsråd. Han ledde 1874 den
tyska Venusexpeditionen till Kerguelen. B. har
af trycket utgifvit, tillsammans med Copeland,
Mittlere örter 0° bis –1° »Die zweite deutsche
Nordpolfahrt» (1873–74) samt, tillsammans med
Neumayer, Internationale polarforschung (1882–83)
och Die ergebnisse der deutschen stationen
(1886); dessutom har han författat mindre
astronomiska och nautiska uppsatser i »Annalen
der hydrographie und maritimen meteorologie».
K. B.
*Börje, socken. 4,707 har. 844 innev. (1895).
*Börjeson, Johan (John) Laurentius Helenus,
bildhuggare, född d. 30 Dec. 1836 (egen uppgift,
ej 1835) i Tölö socken, Hallands fän, der fadern
var komminister. Tidigt faderlös, kom han med
modern till Göteborg och tillbragte under vexlande
sysselsättning — som sjöman, som skräddarelärling,
som gravörelev - de första ungdomsåren. Enligt
hans egen uppgift var det intrycken af Gustaf
Adolfsstodens resande i Göteborg (1854), som
verkade bestämmande på hans lefnadsriktning,
och i Okt. 1858 finnes han inskrifven såsom elev
vid konstakademiens läroverk i Stockholm. Under
elevtiden gjorde han ett försök att uppträda i en
annan konstart, för hvilken han egde de lyckligaste
förutsättningar, och debuterade (1861) som sångare på
Stjernströms scen. Det stannade endast vid försöken,
och skulpturstudierna upptogos å nyo vid akademien. År
1865 lemnade han läroverket, der han under årens lopp
vunnit åtskilliga utmärkelser och belöningar, och slog
sig ned i Göteborg. Der utställde han gruppen Heimer
och Aslög, hvarigenom uppmärksamheten riktades på hans
konstnärskap, och han erhöll en konstväns understöd
för en studieresa till Rom (1867). Vistelsen der blef
långvarig och betydelsefull. Han komponerade skisser
till figurer och scener ur den nordiska mytologien:
»Loke», »Freja», »Hammarhemtningen», »Ragnarök». Han
modellerade, inspirerad af antikens idrottsbilder,
sin Kägelspelarna (marmor, i Göteborgs museum), han
utförde för drottningen af Würtemberg den älskvärda
gruppen Sjöjungfrur (gips i Göteborgs museum). I
Dec. 1871 erhöll han riksstatens resepension för åren
1872–76. Från Romatiden härstamma vidare en Psyche
och en Hästtämjaregrupp (båda i gips i Göteborgs
museum) samt den lilla täcka idyllen Fiskaregosse
på Capri (1875, s. å. inköpt för Nationalmuseum). I
Rom planlades äfven den storslagna skissen till ett
monument öfver Sten Sture: grupp af en ryttare och
en fotkämpe omgifna af många fristående sockelfigurer
(ännu i konstnärens atelier). Från Rom öfverflyttade
B. 1876 till Paris, der han vistades de tre följande
åren. Der utfördes Fången viking, en, som det vill
synas, af Michelangelo inspirerad bild, utställd
och prisbelönt vid 1878 års verldsutställning,
en Kristusbild för svenska kyrkan i Paris samt den
intagande idealfiguren Ynglingen med sköldpaddan
(Passe-temps), modellerad 1879 och
1884 i brons inköpt för svenska staten.
Sedan B. år 1879 bosatt sig i Stockholm, började
för honom en tid af framgångsrik och glänsande
verksamhet, hvartill få svenska konstnärer hafva att
uppvisa något motstycke. År 1881 erhöll han första
priset för skissen till en Holbergs-stod för staden
Bergen, och kolossalstoden i brons restes derefter år
1883. Derpå följde kolossalstoden af E. G. Geijer
med den stämningsfulla allegoriska sockelfiguren
Tanken, aftäckt i Upsala d. 30 Okt. 1888. I Mars
1890 restes i Stockholm på Riddarhusets gård den på
Ridderskapets och adelns bekostnad efter föregående
täflan utförda stoden af Axel Oxenstierna, efterföljd
1892 af Scheele-stoden, i Humlegården, samt 1893 af
Nils Ericsons-stoden, på Centralplanen. Vid den till
år 1894 utlysta täflan för skiss till en ryttarestod
af Karl X Gustaf hembar B. åter ett första pris,
hvilket åtföljdes af beställning. Den kolossala
stoden, som modellerades 1894–95, göts i brons i
Berlin och aftäcktes d. 28 Juni 1896 på Stora torget i
Malmö. Härtill kommer ett stort antal smärre arbeten,
medaljonger och byster af Swartz, af Scholander, af
Wilson, af B. von Beskow, af N. Tessin d. y. (1887,
för vestra trappuppgången i Stockholms slott), af
Oskar II (1892, för Nationalmuseum), af J. Nordenfalk
(1894), af V. Rydberg (under arbete 1896), den
realistiskt hållna porträttgruppen Två syskon (utförd
för grossh. Astrup), idealfiguren Simmaren (utförd
1885 för Carl Jacobsen i Köpenhamn), bronsgruppen
Två bröder samt flere allegoriska gruppkompositioner,
Musiken, Konstslöjden m. fl., som dock stannat
på skissens stadium. B. vardt 1877 ledamot af
konstakademien och 1882 vice professor i teckning samt
år 1886 (efter Kjellbergs död) dennes efterträdare
såsom ord. professor i figurteckning och modellering
vid konstakademiens läroverk.
B. framstår i sina mest representativa arbeten som
en högtbegåfvad konstnär af ett utprägladt svenskt
skaplynne, som i mycket erinrar om hans store
föregångare Sergel. Realistisk i sina uttrycksmedel,
energisk och kraftig i modelleringen och med en
särskild förmåga att gifva fasthet och spänstighet
åt sina gestalter, är han till sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
