Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bål. Se Knä 2. - Bålastuga. Se Ryggåsstuga. - Bållhus. Jfr E. Jacobsson. "Om Bollhusen i Stockholm samt teater- och balettanordningar vid svenska hofvet under 1600-talet". - Bålltistel. Se Echinops. - Bålväxter - Bånghammar--Klotens jernväg - Bår (sjukbår). Se Transportmedeli fält. - Båraryd, socken - Bårlag, bårpatrull. Se sjukvårdsmanskap. - Bårrätten, en gudsdom. Se Ordalier. - Bårslöf, socken - Båstad, socken i Kristianstads län, Bjäre härad. - Båstad, köping - Båtnäbbar, båtnäbbsslägtet. Se Hägrar. - Båtsignal. Se Signal. - Båtmanshållet - Båtstjerten. Se Icteridæ - 1. Bååth, Albert Ulrik, skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bål, skeppsb. Se Knä. 2.
Bålastuga. Se Ryggåsstuga.
*Bållhus. Jfr E. Jacobsson: »Om Bollhusen i Stockholm
samt teater- och ballettanordningar vid svenska
hofvet under 1600-talet» (i »Medd. från Svenska
Slöjdföreningen», 1894, s. 59–96). — Om teatern i
bållhuset se Stockholms teatrar, sp. 626.
Bålltistel, bot. Se Echinops.
*Bålväxter. Se vidare Homonemeae och Växter, sp. 47
o. f.
*Bångbro, jernverk vid Hörkselfven. som förenar
Norra Hörken med Norrsjön, och nära B. station å
Frövi–Ludvika jernväg, anlades i förra hälften af
1870-talet af ett aktiebolag, bildadt af bruksegaren
Leo Wallmo. Enligt bolagsprospekten skulle för 1,5
mill. kr. åstadkommas 4 masugnar, bessemerverk och
valsverk samt ett mindre gjuteri, mekanisk verkstad
m. m. Arbetena började i Jan. 1872, men när 2 masugnar
jämte bessemerverk, gjuteri och mek. verkstad,
cirkelsåg och ett ofantligt kolhus, arbetarebostäder,
jernväg från B. station till verket samt en 2,000
m. lång kanal för den nödiga vattenkraften på hösten
1874 voro färdiga och en liten jordegendom samt
ett ypperligt gruffält inköpts, var icke blott hela
aktiekapitalet användt, utan bolaget hade äfven råkat
i betydlig skuld. Då dertill, sedan verket satts
i gång, dåliga konjunkturer inträffade, nödgades
bolaget göra cession, och B. köptes för i mill
kr. af Motala mek. verkstads aktiebolag, som
egde det till 1890, då det köptes af »Aktiebolaget
B. jernverk». I April 1895 öfvertogs det af det
nybildade »Aktiebolaget B. rörverk» (aktiekapital
1,8 mill. kr.), som der bl. a. drifver tillverkning
af jernrör för industriella ändamål efter G. de Lavals
patent. Till egendomen höra jordbruksfastigheter
om 1057/1224 mtl, 1895 taxerade till 129,700 kr.,
2 masugnar med koltorkningsinrättning, bessemerverk
med 2 ugnar, såg, gjuteri och mekanisk verkstad,
valsverk, smedja för maskinsmide, Löfåsens
tegelbruk, allt, med arbetarebostäder m. m.,
taxeradt till omkr. 450,000 kr. Jernmalm hemtas
ur Ställbergsfältets grufvor (malmfångst 1895:
13,400 t.), Sundsgrufvefältet (Jan Oscarsgrufvan)
och Polhemsgrufvan i Krigstjärnsfältet, alla i
Ljusnarsbergs socken, samt Stora Mossgrufvan i
Ingelshyttefältet, i Lindesbergs socken, hvilka
grufvor egas af Bångbro rörverk. Tillverkningen
uppgick 1895 till 5,9 mill. kg. tackjern och
direkt från masugn framstäldt gjutgods (hvaraf för
bessemerblåsning användes 4,4 mill. kg.),
3,8 mill. kg. smältstycken, råskenor och göt,
800,000 kg. stångjern och stål, 93,000 kg. gjutgods
utom manufaktursmide.
Bånghammar–Klotens jernväg, en 22 km. lång,
normalspårig, d. 20 Sept. 1877 för allmän trafik
upplåten jernväg, hvilken eges af Klotens
aktiebolag, sammanbinder det inom Ramsbergs
bergslag, Örebro län, Vestmanland, belägna Klotens
bruk med Frövi–Ludvika jernväg. Banan, som saknar
transportmateriel, trafikeras af Frövi–Ludvika
jernväg. J. L.
Bår (sjukbår). Se Transportmedel i fält.
*Båraryd, socken. 7,798 har. 1,004 innev. (1895).
Bårlag, bårpatrull. Se Sjukvårdsmanskap.
Bårrätten, en gudsdom. Se Ordalier.
*Bårslöf, socken. 1,350 har. 581 innev. (1895).
Båstad, socken i Kristianstads län, Bjäre härad. 651
har. 1,010 innev. (1895), af hvilka 606 i Båstads
köping.
Båstad, köping, har station vid Vestkustbanan. 606
innev. (1895). Sedan 1885 tillämpas der
ordningsstadgan för rikets städer.
Båtnäbbar, båtnäbbslägtet, zool. Se Hägrar.
Båtsignal. Se Signal.
*Båtsmanshållet sattes enligt 1887 års riksdags
beslut på vakans; de inflytande vakansafgifterna
användas till aflöning af flottans värfvade
stam-manskap. Vakanssättningen beräknades vara
fullbordad vid 1895 års utgång, men kommer troligen ej
att fullständigt sluta förr än omkr. 1915. Intill d. 1
Nov. 1895 hade vakanssatts 3,053 nummer, oberäknadt
de inom Blekinge län och Södra Möre härad af Kalmar
län på 10 år vakanssatta 715 rotar.
Båtstjerten, zool. Se Icteridae.
1. Bååth [båt], Albert Ulrik, skald, född i
Malmö 1853, blef 1871 student i Lund, vid hvars
universitet han 1877 aflade filosofie kandidat- och
1884 licentiatexamen och promoverades 1886 till filos.
doktor. Han var 1875–79 andre lärare vid folkhögskolan
Hvilan, anställdes derpå såsom intendent vid Göteborgs
museum och är sedan 1891 derjämte docent i fornnordisk
literatur vid högskolan derstädes. Redan B:s första
samling Dikter (1879) väckte uppmärksamhet för det
friska ungdomsmod, den lifliga känsla för fosterland
och natur och den omedelbara åskådlighet i bilderna,
som deri röjde sig, och hvilka egenskaper förenades
med en obestridlig ursprunglighet såväl i ämnenas
behandling som i den yttre formen med dess säregna
val af ord och versmått. I sistnämnda afseende
hade B. tydligen påverkats af den fornnordiska
literaturen, hvilken vid universitetet varit hans
älsklingsstudium. Frukter häraf äro särskildt hans
förträffliga tolkningar af Nials saga (1879) och Egil
Skallegrimssons saga (1883). Hans senare diktsamlingar
Nya dikter (1881), Vid allfarväg (1884), På gröna
stigar (1889) och Svenska toner (1893) uppvisa samma
folkliga stämning, samma natursinne (med mycken kärlek
och trohet har han tecknat särskildt den sydskånska
naturen) och samma formella egendomligheter, som
kännetecknade redan den första. Många af dessa
hans lyriska dikter äro förträffliga i sin målande
åskådlighet och röja ett manligt kynne, som låter
oss känna en varm sympati för diktaren. Men å andra
sidan kan ej nekas, att B:s diktspråk ofta nog
alltför mycket saknar melodi och att formen lider
af en sträfhet och »knagglighet», som göra vissa af
hans dikter mindre njutbara. De större diktcyklerna
Marit Vallkulla (1887) och Kärlekssagan pä Björkeberga
(1892), behandlande Lars Wiwallius’ ungdomsäfventyr,
hafva att uppvisa förträffliga enskildheter, men
tillfredsställa i sin helhet betraktade knappast
högre ställda anspråk. Jämte denna sjelfständiga
skaldeverksamhet har B. alltjämt flitigt sysslat
med den fornnordiska literaturen och i flere arbeten
fäst samtidens uppmärksamhet på den. Dit höra Studier
öfver kompositionen i några isländska ättsagor (1885),
Fornnordiska sagor i svensk bearbetning (1886), Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
