Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Butler, B. F. demokratisk politiker och guvenör i Massachusetts. - Butler, Frances Ann. Se Kemble 5. - Butler, Josephine, engelsk förkämpe för qvinnosaken. - Butsch, staduti Indien. Se Bhutsch. - Butt, Isaak, irländsk politiker - Buttes Chaumont, berömd park i Paris. Se Paris sp. 771. - Buttle, socken - Butubtum, det latinska namnet på Bitonto. (se d. o.). - Butylkloralhydrat - Butyrometer, detsamma som galaktometer (se d. o.). - Butyrum. Se Antimon, sp. 854. - Buviksfjorden. Se Gulosen. - Buxar - Buxentum, romersk koloni. Se Policastro. - Buxin. Se Buxus. Suppl. - Buxtehude. Preussisk stad iStade. - Buxton, stad. - Buxton, Th. F., Se Rättelser bd 18 sp. 825. - Buxus, buxbom - Buys-Ballot, C. H. D. Se Buijs-Ballot - Buzeu (Busau, Buseo), stad i Rumanien. - Buzias, ungersk badort i Temes. - Buzot flydde 1793 till Normandie, - Bücheler, Franz, tysk universitetslärare, filolog och språkvetenskapsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
guvernör i Massachusetts, men föll igenom vid valen
1884. S. å. uppställdes han af Greenback-labour
partiet som kandidat till presidentplatsen,
men samlade endast ett mindretal röster. Död
1893. Autobiography and personal reminiscences of
general B. F. B. utkom 1892.
Butler [bö’tler], Frances Ann. Se Kemble 5.
Butler [bö’tler], Josephine, engelsk förkämpe
för qvinnosaken, f. omkr. 1825 i Milfield i
Northumberland, der hennes fader, John Grey,
en ansedd reformpolitiker, hade en större
landtegendom. Hon blef tidigt gift med Georg B.,
professor i Oxford, sedermera kanik i Winchester
(d. 1890). Genom en olyckshändelse förlorade hon
1864 sin enda dotter och sökte då sin tröst i arbete
för räddning af andra mödrars förlorade döttrar,
fallna qvinnor. I detta arbete, hvari hon troget
bistods af sin man, ådagalade hon stor kärlek och
uppoffring samt upptog de fallna till och med i sitt
eget hus, till mångas förargelse. För att värna dem
kom hon in på ett större verksamhetsfält. Hennes
lifsarbete blef icke blott att bekämpa lasten,
utan att bearbeta den allmänna meningen för
upphäfvande af den offentliga prostitutionen. Hon
agiterade vid valen till parlamentet för sin sak,
höll tal på tal, utsände skrifter, bl. a. den äfven
till svenska öfversatta »Fallna qvinnor. En röst i
öknen» (1876), bildade 1870 i England »Qvinnornas
nationella förening» och utsträckte 1874 sin
agitation äfven till Frankrike, Belgien, Schweiz och
Italien. Efter hennes hemkomst bildades d. 19 Mars
1875 »den britiska och kontinentala federationen»
(se Federation), i hvars arbeten hon sedan var
själen. Henne tillkommer förtjensten att den hvita
slafhandeln (d. v. s. bortförande af unga qvinnor
till bordeller i främmande land) 1879 blef upptäckt
och allvarsamt bestraffad i Bruxelles och att i
England 1885 stadgades stränga straff för dem, som
lockade minderåriga flickor till otukt. Den 16 April
1886 afskaffades lagen om offentlig prostitution
(»contagious deseases acts») i England, 1888 äfven
i Indien och de öfriga kolonierna. Jfr W. T. Stead:
»Josefine B. Lefnadsteckning» (ofvers. 1891).
Butsch, stad uti Indien. Se Bhutsch.
Butt, Isaak, irländsk politiker, f. 1813, blef 1836
professor i nationalekonomi i Dublin och 1838 derjämte
advokat. Han uppsatte tidskriften »The protestant
guardian» och inträdde 1852 såsom liberal ledamot i
underhuset. Ehuru han 1865 försvarade de fängslade
fenierna, motsatte han sig såsom protestant 1868 den
irländska statskyrkans afskaffande. Förbittringen
öfver denna åtgärd gaf första anledningen till
bildandet af Home-rule-partiet, hvars formlige chef
B. blef 1872. Han var dock alltför moderat för att
kunna upprätthålla sin auktoritet gentemot de radikale
oafhängighetsifrarna med Parnell i spetsen. B. dog
1879 och hade då länge varit skjuten i bakgrunden
af Parnell. J. Fr. N.
Buttes Chaumont [bytt sjå’må’ng], berömd park i
Paris. Se Paris, sp. 771.
*Buttle, socken. 3,125 har. 335 innev. (1895).
Butuntum, det latinska namnet på Bitonto (se
d. o.).
Butylkloralhydrat, farmak., en med vanligt
kloralhydrat homolog förening, som bildar hvita,
glänsande, i kallt vatten svårlösliga, vid 78°
smältande kristallfjäll, med tämligen skarp, stickande
lukt och brännande smak. Det verkar liksom vanligt
kloralhydrat sömngifvande, men mindre säkert än detta
och användes derför företrädesvis såsom smärtstillande
medel vid neuralgier och andra stötvis uppträdande
smärtor. Det gifves med försigtighet i dos af
0,1–0,3, högst 0,5 gr. för hvarje gång och ej gerna
mer än 2 ggr pr dygn. Butylkloralhydratet, hvars
kemiska formel är C3H4Cl3 . CH(OH)2, kallades förr
äfven krotonkloralhydrat, beroende på oriktig
uppfattning af dess kemiska konstitution.
S. J–n.
Butyrométer (af Grek. butyron, smör, och metron,
mått), detsamma som galaktometer (se d. o.).
Butyrum, Lat., smör. — B. antimonii. Se Antimon,
sp. 854.
Buviksfjorden. Se Gulosen.
*Buxar, omkr. 120 km. v. om Patna, har omkr. 15,000
innev. Den engelske härföraren hette Hector Monro.
Buxentum, romersk koloni. Se Policastro.
Buxin, farmak. Se Buxus. Suppl.
Buxtehude, stad i preussiska regeringsomr. Stade
(Hannover), vid den segelbara Este och jernvägslinien
Harburg–Kuxhaven. 3,453 innev. (1890). Gotisk kyrka
med vidt omkring synligt torn; vackert rådhus. B.,
fordom medlem af hansan, tillhörde Sverige 1648–1719.
*Buxton hade 7,424 innev. 1891.
*Buxton, Th. F. Se Rättelser, bd 18, sp. 825.
*Buxus, buxbom, innehåller den i flere afseenden
såsom kinin verkande alkaloiden buxin, som en
tid försökts såsom ersättningsmedel för kinin. Buxin
förekommer hos flere andra växter, tillhörande olika
familjer. Enligt uppgift skall buxbom hysa äfven en
ringa mängd af ett krampgift, verkande likt brucin.
C. G. S.
Buys-Ballot, C. H. D. Se Buijs-Ballot.
Buzeu (Buzau, Buseo), stad i Rumanien
(Valakiet), vid Serets biflod B. (T. Bodza)
och de der hvarandra mötande jernvägslinierna
Roman–Turn–Severin och B.–Braila. 17,307
innev. (1889). Biskopssäte. Gymnasium, seminarium.
Buzias [būsiasj], badort i ungerska komitatet
Temes. 2,627 innev. (1890). Jernkällor, bekanta sedan
romarnas tid och liknande Spakällorna; jämte mycket
natriumbikarbonat och fri kolsyra innehålla de på
1,000 gr. 0,157 jernbikarbonat, smaka petroleum
och begagnas både till bad och drickning mot
qvinnosjukdomar, måg-, tarm- och blåslidanden.
*Buzot flydde 1793 först till Normandie, der han
bragte åstad en resning emot Nationalkonventet,
men sedermera, efter dennas undertryckande, till
Gironde och dog der 1794.
Bücheler, Franz, tysk universitetslärare, filolog
och språkvetenskapsman, född d. 3 Juni 1837 i
Rheinberg, vid Niederrhein, egnade sig från 1852
i Bonn, förnämligast under Fr. Ritschls, Welckers
och Jahns ledning, åt klassisk filologi, i början
företrädesvis latinsk epigrafik. På grund af det
prisbelönta arbetet De Ti. Claudio Caesare grammatico
promoverades kan 1856 till filos. doktor, blef 1858
professor i klassisk filologi och direktor för det
filologiska seminariet i Freiburg i.Br.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
