Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buru, Kap B. Se Romania. - Burud. Se Brod. - Burudsjird, persisk stad. - Burwood, stad i britiska kolonien Nya Syd-Wales. - Bury. 1. Sir Robert Peels födelsestad. - Bury. 2. B. S:t Edmunds. - Burzenland, lanskap i ungerska Kronstadt (se d. o. 2). - Bu-Sada,stad i Algeriet. - Busbecq, A. G. de, språkforskare i krimgotiska. - Busca, stad. - Buscaïno-Campo, Alberto, italiensk skriftställare och filolog. - Busch, Emil, tysk optiker - Busch, Julius Hermann Moritz, tysk skriftställare. - Busch, Wilhelm, tysk karrikaturtecknare f. 1832 - Busch, Klemens August, tysk diplomat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Buru, Kap B. Se Romania.
Burud. Se Brod.
Burudsjird, stad i persiska prov. Luristan, 1,650
m. öfver hafvet, nära Ab-i-Diz’ (en biflod till Karun)
källor. Omkr. 20,000 innev.
Burwood [börou’dd], stad i britiska kolonien Nya
Syd-Wales, 13 km. v. om Sydney, vid den stora
sydbanan, med en mängd villor tillhöriga köpmän i
hufvudstaden. 6,227 innev. (1891).
*Bury. 1. Staden bildar sedan 1888 eget grefskap
(24,3 qvkm.) och hade 57,212 innev. 1891. Der föddes
Sir Robert Peel, åt hvars minne en staty rests i
staden. — 2. B. S:t Edmunds (riktigare än Edmonds)
hade 16,630 innev. 1891.
Burzenland, landskap i ungerska komitatet Kronstadt
(se d. o. 2).
Bu-Sada (Fr. Bou-Sâda), stad i Algeriet,
depart. Alger, belägen amfiteatraliskt på en
kulle, 580 m. öfver hafvet, vid Wadi Bu-Sada,
250 km. s. ö. om Alger. 5,453 innev. (1891). Flere
tusen dadelpalmer.
*Busbecq, A. G. de, gjorde sig förtjent om forskningen
äfven genom en af honom 1562 verkställd uppteckning
af krimgotiska ord (se Gotiska språk, sp. 1393). Jfr
Forster och Daniell: »Life and letters of Ogier
Ghiselin de B.» (2 bd, 1880).
*Busca. Stadens folkmängd var 1881 omkr. 3,000 (9,360
i hela kommunen).
Buscaïno-Campo, Alberto, italiensk skriftställare
och filolog, f. 1826 i Trapani på Sicilien,
förvärfvade med. doktorsgrad i Pisa och egnade sig
derefter med framgång åt studier öfver italienska
språket. B. har skrifvit bl. a. Versi (1860),
Il cattolicismo e la chiesa evangelica (1861),
Sulla lingua d’Italia (2:dra uppl. 1868), Regole
per la pronunzia detta lingua italiana (1872;
3:dje uppl. 1875), Studii di filologia italiana
(1877), Questioni di critica religiosa (1880) och
Studii Danteschi (1892).
Busch, Emil, tysk optiker, f. 1820 i Berlin, fick
1845, efter en grundlig vetenskaplig och fackmässig
utbildning öfvertaga den af hans morfader, presten
Duncker, grundlagda optiska fabriken i Rathenow
(Brandenburg), hvilken B. ansenligt utvidgade
och omgestaltade. Som en vigtig gren af fabrikens
verksamhet må nämnas tillverkningen af fotografiska
objektiv. Så lyckades B. 1865 konstruera pantoskopet,
ett objektiv för arkitektur och interiörer. Med
en synfältsvinkel af 105 grader och förträffliga
egenskaper i afseende på skärpa och korrekt teckning
har detta objektiv ända till senaste tider varit
det mest populära för nämnda ändamål. Fabriken, som
sedan 1872 eges af ett aktiebolag, förser preussiska
armén med fältkikare. B:s tolfglasiga operakikare
äro hittills oöfverträffade. B. dog 1888.
*Busch, Julius Hermann Moritz, tysk skriftställare,
född i Dresden 1821, vann 1847 filos. doktorsgrad
i Leipzig. Radikal och tysksinnåd, tog han sig så
nära vid af reaktionen mot 1848 års rörelser, att
han 1851 utvandrade till Amerika, men efter ett
år återkom han, botad från sin republikanism. En
frukt af en studieresa, företagen på uppdrag
af ett tysk-patriotiskt sällskap, var B:s
Schleswig-holsteinische briefe (2 bd, 1854).
För bolaget Österrikiska Lloyds räkning besökte
han tre gånger Orienten, 1856–59, och utarbetade
resebeskrifningar samt resehandböcker öfver Egypten,
Grekland och Turkiet. 1859–64 redigerade han i
moderat-liberai anda tidskriften »Grenzboten»
i Leipzig. Sedan B. en tid i Kiel med sin penna
försvarat hertig Fredriks af Augustenborg anspråk
på Schleswig-Holstein, redigerade han 1865–66 å
nyo »Grenzboten», försvarade energiskt Bismarcks
politik och var under ett år, sedan Preussen 1866
annekterat Hannover, ett slags underkommissarie för
tidningspressen i den nya provinsen. 1870 anställdes
B. vid preussiska utrikesministeriets pressbyrå, för
att i personlig förbindelse med förbundskansleren
kunna utbreda dennes åsigter i pressen, och äfven
i fransk-tyska kriget ledsagade han Bismarck. 1873
öfvertog B. redaktionen af »Hannoverscher courier»,
men 1878 återvände han till Berlin och tolkade å
nyo i »Grenzboten» rikskanslerens nyare politiska
och nationalekonomiska tankar, ända tills Bismarck
1890 entledigades. Förutom resebeskrifningar
har B. utgifvit kulturhistoriska kompilationer
(bl. a. Die gute alte zeit, 2 bd, 1878) samt
öfversatt amerikanska humorister m. m., men hans
egentliga framgång som skriftställare är fäst vid de
med entusiasm skrifna, till flere språk öfversatta
arbetena Graf Bismarck und seine leute während des
krieges mit Frankreich (2 bd. 1878, 7:de uppl. 1889;
»Grefve Bismarck och hans män under kriget med
Frankrike», 1879) och Unser reichskansler (2 bd,
1884).
Busch, Wilhelm, tysk karrikaturtecknare, f. 1832
i Wiedensahl (Hannover), genomgick ingeniörskurs
vid polyteknikum i Hannover och besökte derefter
konstakademierna i Düsseldorf, Antwerpen och
München. I slutet af 1850-talet började han teckna
för »Fliegende blätter». B. är den oöfverträffade
komikern bland de tyske tecknarna. Han kan vara
gnistrande qvick och bitande satirisk samt
förstår ypperligt att karakterisera medelst
blotta konturlinier. Till hans bästa alster
höra pojkupptågen Max und Moritz (1858), Hans
Huckebein, der unglücksrabe och Die bösen buben
von Korinth. Polemisk syftning hafva häftena Der
heil. Antonius von Padua (1870), Die fromme Helene
(1871) och Pater Filucius (1873). På senare tiden
har hans konst urartat till grof formlöshet. Hans
i en mängd upplagor utkomna bildserier, till hvilka
han sjelf hopsatt en ofta mycket humoristisk text,
äro samlade i »Wilhelm-Busch-album» (1884–85; 3:dje
uppl. 1889–90).
Busch, Klemens August, tysk diplomat, f. 1834 i
Köln, blef 1861 attaché vid Preussens beskickning i
Konstantinopel, der han vistades i 11 år, till sist
såsom förste dragoman. 1872 blef han legationsråd
och konsul i Petersburg och 1874 föredragande råd
i utrikesministeriet. Äfven der användes han mest
för orientaliska angelägenheter och var sekreterare
vid Berlin-kongressen 1878. 1881 blef han verkligt
geheime legationsråd och understatssekreterare
i utrikesministeriet. S. å. sändes han i en
förtrolig, beskickning till den romerska kurian,
hvarigenom den diplomatiska förbindelsen med denna
återupptogs. Såsom representant för rikskansleren
presiderade han 1884–85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
