Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bure, Fale. Jfr L. Bygdén: "Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure." - 1. Bure, O. Kusin till biskopen i Strängnäs, vars sonson adlades Burensköld. - 2. Bure, J., Stadslag. - 3. Bure, Anders (Andreas Bureus), grundläggare af svenska landtmäteriet - Bureau des longitudes, vetenskapligt samfund i Paris - Bureau Veritas. Se Veritas. - 1. Burén, Karl Otto Vilhelm, ämbetsman från Ekeby, Östergötland. - 2. Burén, Axel Otto Gotthard, direktör för k. operan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bevaras i Sköns kyrka i Medelpad och blifvit lagd
öfver en Fardiaekn, i några gamla dokument kallad
»Fardiaekn unge», ett namn, som genom förmedling af
den i Medelpad förekommande namnformen Fardhe lätt
öfvergått till Fale.
*1. Bure, O. En kusin till denne var biskopen i
Strengnäs, Zebråcynthus (se denne), hvilkens sonson
adlades med namnet Burenskiöld.
*2. Bure, J. Stadslagen började tryckas 1617, men
utkom först 1618.
3. Bure, Anders (Andreas
Bureus), grundläggaren af det svenska landtmäteriet,
den föregåendes broder, föddes i Säbrå prestgård i
Ångermanland d. 14 Aug. 1571. Redan 1603 anförtrodde
Karl IX honom styrelsen öfver landtmäteriet, »som då
snart skulle inrättas», hvarjämte bestämdes, att alla
geografiska mätningar och ritningar, som verkställdes
af de i landsorterna förordnade landtmätarna,
skulle insändas till B., hvilken med ledning af
dem skulle författa en generalkarta öfver hela
riket. Sjelf reste B. omkring i landet samt anställde
astronomiska och geografiska observationer. 1611
utkom en karta öfver rikets nordligaste provinser
(Lapponiae, Bothniae, Cajaniaeque, Regni Sveciae
provinciarum septentrionalium, nova delineatio,
i liten folio), som Klemming (»Ur en antecknares
saml.», 1868–73) kallar »vår första egentliga karta»
och af hvilken han kände endast ett fullständigt
exemplar (i K. biblioteket). Antagligen var det
för denna »landtafla», som B. d. 4 Jan. 1612
fick en kungl. gratifikation af 100 dlr. Han
tillhörde under Gustaf II Adolfs tid kansliet först
såsom kansliförvant, sedermera, efter 1618, såsom
sekreterare. Jämte två andra kommissarier deltog
han 1617–21 vid den vigtiga uppgång af gränsen emot
Ryssland, som blef en följd af Stolbovafreden. Under
loppet af 1623 undervisade och biträdde han
ståthållarna i Öster- och Vestergötland samt Småland
vid verkställandet af åtgärder, som stodo i samband
med upptagande af den kort förut beslutade s. k. lilla
tullen, nämligen med uppförandet af »staket» kring
städerna, tullportar och tullhus. Sina kartarbeten
fortsatte han oförtrutet, ty 1626 utgaf han sin
stora karta öfver Skandinavien och angränsande land
(se nedan), som inbragte honom »en vacker årlig lön»
och »en ansenlig äreskänk i penningar». En särskild
instruktion utfärdades d. 4 April 1628 för honom såsom
»generalmatematiker», enligt hvilken det ålåg honom
att med de landtmätare han uppfostrat afmäta hvart
landskap och hålla jordrefning samt med anledning
deraf göra »landtaflor», som åskådliggjorde icke
allenast huru socknarna och bygdelagen hängde
tillhopa, utan hvarje bys lägenheter uti åker,
äng och skog. Honom uppdrogs derjämte att afgifva
förslag till skogsafrödningar, till nyttiga bruks
anläggning, lemna råd vid städers anläggning,
uppgöra kartor öfver städer, hamnar och inlopp
samt hafva inseende öfver kronans hus och deras
byggnad samt öfver grafbrytningen. I enlighet
med instruktionen upprättade B. kartor öfver olika
landsorter, hvilka aflemnades till Räkningekammaren
(Kammarkollegium). 1634 afgick B. jämte F. Scheiding,
H. Fleming och E. Gyllenstierna i en utomordentlig
beskickning till Moskva för att notificera drottning
Kristinas uppstigande på tronen, men
äfven för att bevaka vigtiga politiska och
kommersiella intressen. 1635 insattes han
såsom assessor i Krigskollegium för att, enligt
riksdrotsens yttrande i rådet, »som en cuneus
drifva och förmå andra till en tidig omsorg om rikets
fästningar». Han nedlade under åren 1635–37 derjämte
åtskilligt arbete på införande af enhet i mål och i
vigt öfver hela riket, hvarom beslut fattades vid
1638 års riksdag. B. afled i Stockholm
d. 4 Febr. 1646. Han hade 1624 adlats.
B:s 1626 utgifna karta Orbis Arctoi nova et accorata
delineatio (graverad af V. S. Trauthman), till
hvilken s. å. utgafs text med titeln Orbis Arctoi
imprimisque Regni Sveciae descriptio, innehåller
6 blad, är omkr. 160 cm. bred och 150 cm. hög samt
omfattar Sverige, Norge och Finland samt angränsande
delar af Danmark, Tyskland, Östersjöprovinserna och
Ryssland. Hon betecknar ett utomordentligt framsteg
och kan med skäl betraktas som den första någorlunda
pålitliga kartan öfver Skandinavien. Numera äro
endast några få exemplar af henne kända (ett eges
af Generalstabens topografiska afdelning, ett af
Landtmäteristyrelsen, ett af Kungl. biblioteket,
ett af Upsala universitetsbibliotek och ett tillhör
J. Westins samling derstädes). Men många aftryck
togos på sin tid, af hvilka ej få gingo till utlandet,
der B:s karta kopierades »otaligt många gånger» och
»i åtskillig storlek». Ja nästan alla kartor öfver
Sverige, som under 17:de årh. utgåfvos utomlands,
voro endast kopior af henne.
Bureau des longitudes [byrå dä långity’d],
vetenskapligt samfund i Paris (Palais de l’Institut),
hvilket sysselsätter sig med matematiska och
astronomiska frågor. Det stiftades genom lag af
d. 7 Messidor år III (d. 25 Juni 1795) på förslag
af konventsledamoten Joseph Lakanal, ombildades
senast genom dekretet af d. 15 Mars 1874 och består
af 14 ordinarie medlemmar (3 medl. af Académie des
sciences, 5 astronomer, 3 marinofficerare, 1 officer
vid landtarmén, 1 geograf och 1 artist), 4 adjungerade
och 10 korresponderande medlemmar, af hvilka 3 kunna
vara utländingar. Samfundet publicerar (tre år i
förväg) »Connaissances des temps ou des niouvements
célestes à l’usage des astronomes et des navigateurs»
(hvilken publikation påbörjades 1679 af Académie
des sciences) och en årsbok, »Annuaire». Till 1854
stodo observatorierna i Paris och Marseille under
samfundets ledning.
Bureaus of labor statistics (bjūrås av lēbör
stati’stiks]. Se Arbetsstatistik. Suppl.
Bureau Veritas [byrå]. Se Veritas.
1. Burén, Karl Otto Vilhelm, ämbetsman, född i
Ekeby socken, Östergötlands län, d. 8 Nov. 1814,
blef 1831 student i Upsala, aflade 1835 examen
till rättegångsverken och tjenstgjorde sedermera
hufvudsakligen i Justitierevisionsexpeditionen, tills
han 1858 utnämndes till kammarrättsråd. 1877
förordnades och 1878 utnämndes han till president
i Kammarrätten. Han tog 1883 afsked och dog
i Stockholm d. 7 Maj 1893. Sedan 1866 var han
ledamot af Musikaliska akademien. B. hade namn
om sig att vara en framstående ämbetsman.
2. Burén, Axel Otto Gotthard, direktör för k.
operan, den föregåendes brorson, född d. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
