Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12,000 arbeta i ylleindustrien
(spinnerier, väfverier, färgerier m. m.). Af
undervisningsanstalter märkas teknisk högskola,
prestbildningsanstalt, 3 gymnasier (2 tyska), 3 högre
realskolor, 2 lärareseminarier, tvänne slöjdskolor,
en väfskola o. s. v. 1892 restes i B. en staty öfver
kejsar Josef II. — Spielberg, straxt v. om staden, var
1740–1855 statsfängelse (nu kasern), der 1822–30 den
italienske skalden Silvio Pellico satt fången.
— Staden har sitt namn efter markens beskaffenhet
(Slav. brno, lera), icke efter någon hertig
Bryno. — I Sept. 1643 började Torstensson belägra
B., men hindrades fortsätta genom befallningen
att gå på Danmark. Belägringen 1645 varade
från d. 3 Maj till d. 20 Aug. Kommendant i staden
var fransmannen L. R. de Souches (förut öfverste i
svensk tjenst). 1845 och 1895 firades med stora
högtidligheter minnet af stadens lyckade försvar.
Af den i sammanhang dermed utgifna literatur må
nämnas B. Bretholz’ praktverk »Der vertheidigungskampf
der stadt B. gegen die schweden 1645» (1895).
Brünnow, Franz Friedrich Ernst, tysk astronom, född
i Berlin 1821, Enckes lärjunge, blef 1847 direktör
för observatoriet i Bilk vid Düsseldorf, var 1851–54
förste assistent vid observatoriet i Berlin, 1854–60
direktor för observatoriet i Ann Arbor, Michigan,
och 1866–74 Astronomer royal for Ireland, direktor
för Dunsink-observatoriet i Dublin samt professor
i astronomi. Till följd af öfveransträngning
och försvagad syn drog han sig tillbaka till
privatlifvet 1874. Död i Heidelberg 1891. Af B:s
arbeten må nämnas hans af Vet. akad. i Amsterdam
prisbelönta afhandling öfver de Vicos komet (1849),
hans störingstabeller för planeterna Flora, Victoria
och Iris och parallaxbestämningar för fixstjernor (α
Lyrae). I Amerika utgaf han tidskriften »Astronomical
Notices». Framförallt är han känd genom sin klassiska
Lehrbuch der sphärischen astronomie (1851; 4:de
uppl. 1881), hvilken äfven utkommit på engelska
samt omarbetad och tillökad på franska språket.
K. B.
*Brüx (Tsjech. Most) hade 14,894 innev. 1890, de
fleste tyskar. B. ligger i Böhmens vidsträcktaste
och mäktigaste brunkolslager (från 50 grufföretag i
distriktet upptogos 1891 öfver 8 mill. ton brunkol)
och har äfven liflig industri, bl. a. flere
hvitbetssockerfabriker, mekaniska verkstäder,
bryggerier och brännerier. I Juli 1895 vann staden en
viss ryktbarhet derigenom att ett dussintal byggnader
plötsligt sjönko ned i jorden. Anledningen dertill
ansågs vara den att flygsand, hvarpå trakten är mycket
rik, trängt ned i grufschakt nära staden, hvarigenom
stora håligheter uppstått, så att jordlagret öfver
dessa ej kunde bära husens tyngd.
*Bryant, W. C., afled på Long island 1878. Jfr
J. Bigelows biografi öfver B. (1885; ny uppl. 1890).
Bryce [bräjs], James, engelsk historiker, rättslärd
och politiker, f. 1838 i Belfast, Irland, studerade
vid universiteten i Glasgow, Oxford, der han erhöll
filos. grad 1862, och Heidelberg, vardt advokat 1867
och utnämndes 1870 till professor i civilratt vid
Oxfords universitet. Han invaldes
i underhuset för den till London hörande kretsen
Tower hamlets 1880 och representerar der staden
Aberdeen sedan 1885. B. understödde 1885–86
energiskt Gladstones lagförslag om »home rule» för
Irland och var i dennes tredje ministèr en kort tid
understatssekreterare för utrikes angelägenheter,
1886. I Gladstones fjerde ministèr, 1892–94, samt
i Roseberys, Mars 1894–Juni 1895, var B. kansler
för hertigdömet Lancaster och i Maj–Juni 1894
handelsminister (efter Mundellas afgång). Såsom
parlamentsledamot har B. uppträdt verksamt för
irländska frågans lösning, för skydd åt Turkiets
kristna undersåtar, universitetsreformer, den literära
eganderättens betryggande staterna emellan m. m. Såsom
vetenskaplig författare har B. vunnit stort anseende
bl. a. genom The holy roman empire (1864, 9:de
uppl. 1888), hans förnämsta arbete, hvilket öfversatts
på tyska, italienska och franska, samt The american
commonwealth (3 bd, 1888; 3:dje uppl. 1893). B. är
hedersdoktor vid Glasgows och Edinburghs universitetet
samt korresp. ledamot af Franska institutet. Han har
lemnat literära skildringar af sina resor till Island,
Polen, Ungern, Armenien (Transcaucasia and Ararat,
1877; 3:dje uppl. 1878) m. m.
*Brygga. Se äfven Krigsbrygga.
Bryggeriharts. Se Terpentin.
Bryggpanneskatt. Se Maltskatt.
Bryinae, bot., kallades af W. P. Schimper
löfmossorna (Musci frondosi, Musa veri), Linnés
Musci. Namnet användes numera endast undantagsvis.
G. A.
Brylling (Gammalsv. bröþrungi, bröllungi, bryllungi),
ursprungl. brorsbarn, syskonbarn (kusin) på fädernet;
numera syskonbarns barnbarn (»fyramänning»). —
Ett likartadt missförstånd af betydelsen har
med tiden gjort sig gällande äfven i fråga om
ordet syssling (Gammalsv. systrungi, syslungi),
som ursprungl. betecknade systerbarn, syskonbarn
på mödernet, men numera betyder syskonbarns barn
(»tremänning»).
*Brynja. Se vidare Pansarskjorta.
*Brynjulf Bjarne, en psevdonym för norske skalden H. Ibsen
(se denne).
Bryn Mawr [brö’nnmår]. 1. Stad i eng. grefskapet
Brecknock (Wales), vid gränsen till Monmouth. 6,330
innev. (1891). Kolgrufvor, jernverk. — 2. Ort
straxt v. om Filadeltia i Pennsylvania, säte för
det af d:r Joseph Taylor från Burlington 1880
grundade B. M. College, en af de bästa amerikanska
högskolor för qvinnor (motsvarar en filosofisk
fakultet). Anstalten öppnades 1885 och hade 1895 29
lärare och lärarinnor samt 283 studerande.
*Brynolf Algotsson (sp. 1229). Den
fotolitograferade uppl. af »Vita Brynolphi»
utkom 1870.
Bryonia, bot. Se Hundrofva.
Bryonin. Se Hundrofva.
Bryonopsis erythrocarpa Naud., bot., en till
nat. fam. Cucurbitaceae hörande slingerväxt,
härstammande från Ostindien. Den har 2–3 m. långa
rankor, mörkgröna, flikiga blad och små gulaktiga
blommor, ur hvilka de körsbärsstora till sist med
hvita stänk försedda karmosinröda frukterna utveckla
sig. Som en ettårig hastigt växande art lämpar sig
denna växt synnerligen väl att i trädgårdar planteras
till täckande af väggar, plank,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
