Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brugmansia arborea ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till underlöjtnant vid flottan och deltog bl. a. i
fregatten »Vanadis’» expedition till Brasilien
och Vestindien 1867–68 och kanonbåten »Ingegerds»
till Grönland och Newfoundland 1872 samt, efter att
1875 hafva befordrats till löjtnant, på korvetten
»Balders» expedition till Vestindien 1875–76. Såsom
sekond på »Vega» blef han en af den 1878–80 lyckligt
fullbordade nordostpassagens män. Han befordrades 1883
till kapten och var 1890–92 äldste instruktionsofficer
i exercisskolan i Karlskrona samt utnämndes 1892 till
kommendörkapten af 2:dra graden.
Brush [brösj], Charles Francis, nord-amerikansk
uppfinnare, f. 1849 i Euclid (Ohio), sysslade med
konstruktioner redan i gossåren, förvärfvade 1869
filosofisk grad vid Michigan-universitetet och
egnade sig efter hand åt praktisk kemi, jernaffärer
samt, från 1875, åt uppfinningar på den elektriska
belysningens område. Hans dynamo-elektriska maskin
har fått stor användning i Amerika. För öfrigt har
han uttagit mer än 50 patent, hvilka egas af Brush
electric company i Cleveland (Ohio) och Anglo-american
Brush electric light corporation i London.
*Brussa (Brusa, Bursa) ligger särdeles vackert
mellan vinkullar, mulbärs- och cypresslundar vid
nordliga sluttningen af det 2,530 m. höga bithyniska
Olympos (nu kalladt Kesjish Dagh, »munkberget»)
och anses hafva 36,000 innev, (enl. andra 75,000),
deraf minst hälften äro turkar, omkr. 8,000 greker,
6,000 armenier och 3,000 judar. B. består egentligen
af tre delar: det gamla fasta slottet och den gamla
staden, som omgifves af vallar och (nu till en del
förstörda) murar och ligger högt på sluttningen
af berget, den egentliga staden nedanför samt
förstaden Murad-Mahalessi. Gatorna äro breda,
men oregelbundna, och husen, som i allmänhet
äro små och målade i flere färger, skiljas af
trädgrupper och trädgårdar. Med undantag af moskéerna,
grafmonumenten, karavanserajerna och några bad finnas
få framstående byggnader. B. skall förr hafva haft
omkr. 400 moskéer, nu återstå omkr. 175 utom de mindre
bönehusen (dsjami), och många af dessa ledo betydligt
af de jordskalf, som i flere månader 1855 skakade
staden. De förnämsta moskéerna äro Jechil Imaret
(den gröna moskén) l. Muhammed I:s moské, med en
präktig portal af röd marmor och smyckad med dyrbara
emaljplåtar (i en af förgårdarna står Muhammed I:s
åttkantiga grafvård af marmor, lik ett litet palats
för sig) och moskén Oglu Dsjami, uppförd af Murad I,
Bajasid och Muhammed I och prydd med minareter och
20 kupoler. Hvad som mer än moskéerna gifver B. dess
prägel äro de många praktfulla gravmonumenten öfver
ryktbara osmaner, och den omständigheten att det
är utgångspunkt för det osmaniska riket ger det en
särskild betydelse i turkarnas ögon; der hvila de sex
första sultanerna Osman, Orkhan, Murad I, Bajasid,
Muhammed I och Murad II samt en mängd vesirer,
muftier, pasjor, sjeicher, berömda talare, lärare och
skalder. B. är ock bekant för sina varma svafvel-
och salthaltiga källor, af hvilka de mest besökta
äro svafvelbaden Böjük och Kütsük Kükürdli
(omkr 85°), som tillika äro vallfartsorter för
mindre-asiatiska greker. Berömdt är det s. k.
Olymposvinet, som erhålles n. om B. vid det af greker
bebodda Demirtesj och som jämte frukt är en vigtig
utförselartikel. B:s hamnar vid Marmarasjön äro
Gemlik och Mudania, med hvilken sistnämnda B. är
förenadt genom jernväg. — B. är forntidens Prusa,
som enligt Plinius anlades af Prusias i Bitynien på
Hannibals råd.
Bruten vimpel. Se Örlogsvimpel.
*Bruun, M. K., föddes 1775. I Frankrike kallade han
sig Malte-Brun.
*2. Bruun, M. P., som 1857–74 var ledamot af
landstinget, dog d. 23 Sept. 1884.
Bruun [brūn], Theodor, friherre, rysk och finsk
ämbetsman, född i Fredrikshamn d. 18 Maj 1821,
studerade vid universitetet i Petersburg, der han
blef kandidat i juridiska fakulteten, inträdde 1844
såsom tjensteman i Andra afdelningen af kejsarens
eget kansli, der han avancerade till generaldirektors
adjoint 1872, fick 1873 titel af statssekreterare
och 1885 af verkligt geheimeråd. Han blef, med
bibehållande af annan tjensteverksamhet, president i
Petersburgs evangelisk-lutherska konsistorium 1862
och i evangelisk-lutherska general-konsistoriet
för hela Ryssland 1880. Han inträdde 1881 i finsk
statstjenst såsom ministerstatssekreterareadjoint,
efterträdde s. å. frih. Stjernvall-Walleen såsom
ministerstatssekreterare och handhade derjämte
i Petersburg kanslersbefattningen för det finska
universitetet. B. dog å sin egendom Summa invid
Fredrikshamn d. 3 Sept. 1888. Han hade upphöjts i
finskt adligt stånd 1863 och i friherrligt 1883. Såsom
rysk ämbetsman åtnjöt han högt anseende, i synnerhet
genom sin verksamhet i lagstiftningsangelägenheter,
och flere vigtiga författningar utarbetades under hans
ledning. För Finlands statslif var han jämförelsevis
främmande, men torde dock såsom föredragande hos
monarken bidragit till att svårigheter undvekos eller
åtminstone uppskötos. M. G. S.
*Bruun, K. V., blef 1879 filos. hedersdoktor
vid Köpenhamns universitet och fick 1892 titeln
överbibliotekarie. Utom de i art. nämnda arbeten
har han utgifvit Cort Sivertsen Adeler (1871), som
i flere afseenden framställer Adeler i en mindre
lysande dager än förut varit den vanliga, Slaget paa
Kolbergerhejde den 1:ste Juli 1644 (1879), med stöd
af autentiska källor i motsats till de sagolika
utsmyckningarna, Gunde Rosenkrands (1885), Kaj
Lykke (1886) och Enevældens indförelse i Danmark
(1887), i hvilka skrifter B. lemnar många nya
bidrag till Fredrik III:s historia och med värme
försvarar honom mot äldre författares angrepp, De
nyeste undersögelser om bogtrykkerkunstens opfindelse
(1889) och Om Ludvig Holbergs trende epistler til en
höjfornem mand (1895), innehållande nya upplysningar
rörande Holbergs biografi. Af »Bibliotheca Danica»
utkommo 2:dra bandet 1879–86 och 3:dje bandet 1892–96
(omfattande Danmarks historia). E. Ebg.
Bruun [brūn], Christopher Arndt, norsk prest och
författare, f. 1839 i Kristiania, blef teol. kandidat
1862 och vistades derefter någon tid i utlandet,
företrädesvis i Rom, men varm skandinav gick han våren
1864 såsom frivillig ut i danska kriget. Hösten 1867
bosatte han sig i Gausdal och upprättade der på sin
gård Vonhejm en folkhögskola, vid hvilken han verkade
för ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
