Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brandt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Köpenhamn. B. afled d. 27 Dec, 1889. En samling
af hans i Vartou kyrka under åren 1873–89 hållna
predikningar utgafs 1892. Inom sitt speciella
studiefack utgaf han »Den danske psalmedigtning»
(2 bd, 1846–47; tillsammans med L. Hehveg),
Christiern Pedersens danska skrifter (i 5 bd,
1850–56), »Lucidarius» (1849), »Dansk klosterlæsning»
(1858–65), »Ældre danske digtere» (1862), »Romantisk
digtning fra middelalderen» (3 bd, 1869–77). Af
B. författade arbeten äro Lundekanniken Chr. Pedersen
(1882) och Psalmedigteren Hans Sthen (1888). E. Ebg.
Brandt, Mårten Ture Emil, skapare af en gymnastisk
metod för behandling af qvinliga underlifssjukdomar,
född å Räfshult, Sventorps socken, Skaraborgs
län, d. 6 Febr. 1819, var till yrket militär. Han
blef 1837 underlöjtnant vid Skaraborgs regemente,
1855 kapten och 1865 major i armén samt tog 1873
afsked. Död i Södertelge d. 5 Aug. 1895. — B. egnade
sig tidigt åt gymnastiken. Han var 1842 elev vid
Gymnastiska centralinstitutet och 1843–44 extra
lärare derstädes. Såsom sjukgymnast i Norrköping
och vid Söderköpings brunn med hufvudsakligen
qvinlig klientel hade han tillfälle att studera
den allmänna gymnastikens inverkan på qvinnans
sjukliga symtom. Mera af en händelse kom han
långt senare (1861) att lokalt behandla qvinliga
underlifslidanden. Behandlingen utsträcktes och
varierades alltmer, tills den bildade ett helt
system. Den bestod dels af lokalbehandling, närmast
ett slags massage, som omfattade äfven tänjningar
och lyftningar, dels af allmän gymnastik. I många
fall kan metoden lämpligare ersättas med annan
gängse behandling, i andra, särskildt vid aflupna
inflammationer, som qvarlemnat ansvällningar
och sammanväxningar, är den verksammare än annan
behandling, och i en del fall är den oersättlig. Sin
metod framställde B. i Om uterinlidanden och
prolapser (1864), Die bewegungscur als heilmittel
gegen weibliche sog. unterleibsleiden und prolapsen
(1877; 2:dra uppl. 1880), Gymnastiken såsom
botemedel mot qvinliga underlifssjukdomar (1884),
alla obetydliga eller svårbegripliga, och i det stora
arbetet Behandlung weiblicher geschlechtskrankheiten
(1891), som är oumbärligt för studiet af metoden,
hvilken vunnit stort erkännande äfven utomlands
och skänkt läkekonsten betydliga resultat. B. var
en oegennyttig, menniskoälskande man, väl värd det
erkännande han sent omsider äfven från medicinska
kretsa fick röna. C. D. J.
Brandt, Józef von, polsk batalj- och hästmålare,
f. 1841 nära Varsjav, elev af Franz Adam i München,
der B. förblifvit bosatt, har med trohet i folktyper
och kostym målat krigsscener ur Polens historia,
bl. a. Sobieskis angrepp på turkiska lägret vid Wien
(1873; inköpt af österrikiske kejsaren), Rytteristrid
mellan svenskar och polacker (galleriet i Stuttgart)
och Strid med tatarerna (1878; nationalgalleriet
i Berlin). I smärre krigsmotiv och i landtliga
genretaflor, sådana som Uppbrott till jagten (1883,
museet i Leipzig) och Hästar fångas med lasso (1891),
röjas ännu större bestämdhet i teckningen och ökad
harmoni i den merendels grått stämda koloriten.
Brandt, Marianne (hon heter egentligen Marie Bischof),
österrikisk sångerska, f. i
Wien 1842, högt ansedd medlem af hofoperan i Berlin
1868–86, kreerade Kundry i »Parsifal» (Baireuth
1882) och sjöng 1886 vid tyska operan i New York.
A. L.
Brandteknik. Se Brännteknik. Suppl.
Brandväsende. Se Eldsläckning.
*Branicki [-nitski]. 1. J. K. B. Det ryska partiet,
Czartoryskierna, förklarade honom på riksdagen i
Varsjav 1764 för högförrädare, afsatte honom från alla
ämbeten och förvisade honom för evigt från Polen. Hans
svåger, den valde konungen Stanislaus Poniatowski,
tillät honom, på romerske kejsarens framställning,
att återvända 1765, utan att landsförvisningsdomen
formelt upphäfdes. — 2. X. B. slöt sig 1767 till
den af Ryssland understödda konfederationen i Radom
och bekämpade den följ. år bildade
konfederationen i Bar. Han var i högsta grad hersklysten
och hänsynslös, endast främjande egna fördelar,
men hade ett ofantligt inflytande öfver konung
Stanislaus, hvars lif han en gång räddat, och som
öfverhopade honom med äreställen och gods. B. svek
honom emellertid och traktade sjelf efter polska
kronan. Då polackerna för att undkomma anarkien antogo
1791 års författning, gjorde B. de vildaste protester,
underskref visserligen sedermera författningen, men
konspirerade oaflåtligt mot densamma, stod konungen
efter lifvet och bildade med Potocki, Rzewuski
m. fl. d. 14 Maj 1792 konfederationen i Targowica,
som så att säga öfverlemnade Polen åt Ryssland. Då
Kosciuszko 1794 blifvit diktator, ställdes B. till
ansvar inför nationen; han infann sig naturligtvis
icke och förklarades för landsförrädare. Efter Polens
tredje delning drog han sig, följd af sina landsmäns
förbannelser, tillbaka till Ukrajna, der han dog i
hög ålder 1819.
Brankovan (Rum. Brinkovenul), valakisk vojevod. Se
Valakiet, sp. 105.
Brantevik, fiskläge på Skånes sydöstra kust,
5 km. s. om Simrishamn, till större delen inom
Östra Nöbbelöfs, till en mindre del i Simris
socken. Det bebos af omkr. 700 pers., hvilka nära sig
företrädesvis af sjöfart och fiske, hvaraf sillfisket
är det indrägtigaste. År 1894 var antalet hemmahörande
fartyg (öfver 10 tons) 84, med en drägtighet af
8,364 tons och 267 mans besättning.
Brantford [bra’ntfört], stad i prov. Ontario (Dominion
of Canada), s. v. om Toronto, vid Grand river, nära
Ontariosjön. 12,753 innev. (1891). Blindanstalt,
institut för uppfostran af indianbarn.
*Branting, L. G., född i Grödinge socken, Stockholms
(ej Nyköpings) län, afled i Stockholm d. 27 Mars
1881. Hjalmar F. Ling ordnade och utgaf Delar af
L. G. Brantings efterlemnade handskrifter (3 dlr,
1882–85).
2. Branting, Karl Hjalmar, socialdemokratisk
tidningsman och agitator, den föregåendes son,
föddes i Stockholm d. 23 Nov. 1860 och utgick 1877
såsom student från Beskowska skolan. Han hade då
redan börjat frivillig tjenstgöring på Stockholms
observatorium, under ledning af astronomerna Gyldén
och Backlund. Vid Upsala universitet studerade
B. i 5 år de fysisk-matematiska vetenskaperna
och tjenstgjorde dessemellan flere gånger samt
å nyo 1882–83 såsom amanuens vid Stockholms
observatorium. Emellertid hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
