Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boxholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Boört, bot. Se Senecio.
*Brabant. Nord-Brabant hade 528,718 innev. 1894. —
Syd-Brabant, 3,283 qvkm. 1,172,200 innev. (1894),
hvilka i norra delen äro flamländare (45,6
proc. talade endast flamska, 28,5 proc. förstodo
äfven andra språk), i den södra valloner. Det har
den största såväl absoluta som relativa folkmängden
af Belgiens provinser (357 pers. per qvkm.).
Bracara Augusta, romarnas namn på Braga (se
d. o. 2).
Braccae [bra’kse], Lat. Se Drägt, sp. 1488.
Braccio di San Raniero [bra’ttjå]. Se Messina, 2.
*Brace, Ch. L., afled i Engadin 1890.
*Brachelli, H. F., som 1884 upphöjdes i ärftligt adelsstånd och
1891 utnämndes till ministerialråd och chef för
handelsministeriets statistiska byrå, afled d. 3
Okt. 1892.
Brachet [-sjå], Auguste, fransk filolog, f. 1844 i
Tours, studerade lingvistik med handledning af Diez
och Littré, anställdes 1864 vid nationalbiblioteket
i Paris och utgaf arbeten öfver medeltidens språk
och literatur. Han blef 1870 professor i romansk
filologi vid École des hautes études och 1872
professor i tyska vid École polytechnique, men tog
afsked från dessa befattningar 1874 och företog
studieresor i södra Europa. Franska akademien
prisbelönte B:s två mest framstående arbeten,
Grammaire historique (1867: 13:de uppl. 1875)
och Dictionnaire étymologique de la langue
française (1870; 7:de uppl. 1875). Tillsammans
med Gaston Paris öfversatte han Diez’ jämförande
romanska grammatik (1873–74). På det etnografiska
området uppträdde B. med bl. a. Tableau comparatif
du caractère français et du caractère italien (1879)
och den uppseendeväckande skriften L’Italie qu’on
voit et l’italie qu’on ne voit pas (1881), i hvilken
han framställde italienarna såsom fransmännens bittra
fiender. Motskrifter af Crispi och diplomaten Nigra
läto ej vänta på sig, men B. besvarade dem i ganska
bitande broschyrer, som emellertid gjorde föga verkan.
Brachetto [-ke’ttå], ett italienskt vin från Piemont,
med något kärf smak och 12–12,5 proc alkoholhalt.
Brachiale. Se Brachium.
*Brachiostoma, oriktig
form för Branchiostoma (se d. o. Suppl.).
Brachistochron (af Grek. brachistos, den kortaste, och
chronos, tid) kallas den kroklinie, utefter hvilken en
tung kropp skall falla mellan tvänne punkter, för att
falltiden skall blifva så kort som möjligt. Newton
visade, att brachistochronen utgöres af bågen till
en cykloid (se d. o.). Jfr Variationskalkylen.
S. A–s.
Bracht, Felix Prosper Eugen, tysk landskapsmålare,
f. 1842 nära Lausanne, utbildade sig från 1857 i
Darmstadt, Karlsruhe och (under Gude) i Düsseldorf,
men öfvergick 1864 till köpmansyrket, hvilket
han 1875 åter lemnade för att inträda i Gudes
atelier. B. målade stämningsfulla och naturtrogna
bilder från Lüneburgheden, tills en 1880 företagen
resa i Levanten förde honom in på österländska ämnen
(bl. a. Afton vid Döda hafvet, i nationalgalleriet
i Berlin). Sedermera
har han valt motiv äfven från Italien och
Alperna. B. är sedan 1882 lärare i landskapsmålning
vid konstakademien i Berlin. Vid utställningen
derstädes 1889 erhöll han stora guldmedaljen. Han är
framstående äfven som aqvarellmålare.
*Brachvogel, A. E., afled i Berlin 1878. Hans
Gesammelte werke utgåfvos af M. Ring 1879–83 i 10 bd.
Brachychelia (af Grek. brachys, kort, och cheilos,
läpp), defekta läppar. Se Missbildning, sp. 95.
Brachygnathia (af Grek. brachys, kort, och gnathos,
käk), felaktig käkbildning. Se Missbildning, sp. 95.
Brachythecium Sch., bot., ett moss-slägte tillhörande
nat. fam. Hypnaceae, i Sverige representeradt
af omkr. 20 arter, utaf hvilka B. salebrosum
Sch., B. populeum B. S. och andra äro mycket
vanliga. Dithörande arter lefva mest på jord
och klippor. Slägtet är af Lindberg indraget och
stäldt som ett underslägte under Hypnum Dill.
G. A.
*Brachyuras, tryckfel för Brachyurus.
Brachyurus, zool. Se under Brachyuras, hvilken form
är oriktig.
Bracka, ett studentspråket tillhörigt ord,
hvarmed betecknas en borgare, särskildt en »i
ekonomiskt afseende väl rangerad» sådan, i motsats
till student. Ordet finnes i denna ringaktande
betydelse redan i Westes svensk-franska lexikon
(1807), men torde då ej varit särdeles gammalt i
vårt språk. Liktydiga ord äro kälkborgare och det
från tyskan lånade spetsborgare (T. spiessbürger),
i hvilka specielt betonas vederbörandes
sjelfbelåtet inskränkta vyer och skattande åt ensidigt
materiella intressen (motsvarande de tyska begreppen
Philister och Philisterthum). Ordet »bracka» (af
Lat. bracca, braca, lånadt från keltiskt område)
hade ursprungligen betydelsen byxa, kortbyxa (styrkt
från slutet af 1500-talet) och har en stamfrände
i det gammalsvenska brok (t. ex. i Ragnar Lodbroks
namn), hvilket under skilda former uppträder i alla
germanska språk samt ännu fortlefver med friskt lif
i svenska munarter. Den fullare formen skinnbracka
(som betecknar både plagget och dess bärare) är
förmodligen också den ursprungligare, hvarigenom
man får en hållpunkt för begreppsöfvergången. Som
bekant vidhöll borgareklassen längre än de bildade
samhällslagren bruket att bära den gamla klädedrägten,
och denna konservatism skaffade det studentikosa
öfvermodet tillfälle till speordet. R. G.
Brackenridge [-ridj], Hugh Henri, nord-amerikansk
författare, medlem af staten Pennsylvanias
öfverdomstol. Se Nord-amerikanska literaturen,
sp. 1212.
Brackmånad. Se Månad.
Brackwede, by i preuss. prov. Westfalen, 4
km. s. om Bielefeld, på sydvestra sluttningen af
Teutoburgerwald. Omkr. 5,800 innev. Linneindustri,
glasbruk, flere mekaniska verkstäder, kalkbrännerier
och tegelbruk.
Bracquemond [brackömå’ng], Joseph Felix, fransk
målare och gravör, f. i Paris 1833, lärjunge af
Guichard, uppträdde första gången 1852, med ett
tecknadt damporträtt, och visade sig sedermera nästan
hvarje år med en eller flere etsningar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
