Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boulogne-skogen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tio mansporträtt). I Sensations d’Italie
(s. å.) återgifver han intryck från en
bröllopsresa. På romanens fält är B. en af det nutida
Frankrikes allra främste författare och den mest
omtyckte målsman för den naturalistiska riktningen,
hvilken han trots all sin själfullhet tillhör. Han
skildrar den högre societeten under tredje
republiken och hemtar med förkärlek sina ämnen från
finansfurstarnas verld samt tecknar nyanseradt deras
qvinnors mer eller mindre öfverretade själslif. För
alla känsloförirringar har han en förbarmande ursäkt,
och denna mildt skeptiska sofistik har bidragit
till att göra hans böcker ofantligt omtyckta hos den
förnäma qvinnoverlden i Frankrike. Hvarje psykologiskt
och fysiologiskt problem går han på lifvet lika
djerft som Zola, men B. är mera koncentrerad och
mera förbehållsam i framställningen, väl äfven
bittrare i sin pessimism. Hans konst är utprägladt
aristokratisk; det är en blek och blodfattig konst,
men idealistisk, sträfvande till andlig skönhet,
och hans nervöst fina naturel tillkännagifver
sig äfven i hans prosa genom ett starkt lyriskt
element. Hans romaner äro Lirréparable.-Deuxième
amour (1884; »Offrad».-»Hennes andra kärlek», 1886),
Cruelle énigme (1885; »En grym gåta», 1887), Un
crime d’amour (1886), André Cornélis (1887; svensk
öfvers. s. å.), Mensonges (1888), La terre promise
(1892; »Det förlofvade landet», 1893) och Cosmopolis
(1892; svensk öfvers. 1893). Af intresse såsom
belysande B:s teorier är hans arbete Physiologie de
l’amour moderne (1890). I Outre-mer (1895) har han
nedskrifvit sina intryck af Nord-Amerikas Förenta
stater under åtta månaders vistelse derstädes
1893–94. Han invaldes 1894 i Franska akademien.
E. F–t.
Bourgoin [-gåä’ng], stad i franska depart. Isère,
vid Rhônes biflod Bourbre och jernvägen
Lyon–Grenoble. 5,800 innev. (1891). Silkesmaskodling;,
siden-, bomulls- och pappersindustri. Med
B. sammanhänger omedelbart köpingen Jallieu
(3,500 innev.), med sidenväfveri, pappersbruk och
maskinfabrik. De s. k. Bourgoin-mossarna, nu delvis
torrlagda, hvilka med en areal af 6,500 har sträcka
sig utmed floden Bourbre, anses vara en gammal
Rhônebädd.
Bourgoyne [bourgåjn]. Se Burgoyne.
Bourguignon [-ginjå’ng], Le, fransk målare. Se
Perrier.
Bourguignon [-ginjå’ng], burgundisk hjelm. Se Drägt,
sp. 1492.
Bournemouth [bårnmöth], badort på kusten af engelska
grefskapet Hants v. om Christchurch, i ett skyddadt,
om också ej synnerligen vackert läge. Den har de
sista årtiondena varit mycket besökt och sett sin
folkmängd mångdubblad, från 2,257 pers. 1871 till
37,781 pers. 1891. Sanatorium for bröstsjuka, hospital
för konvalescenter. Konung Oskar II och drottning Sofia
vistades der en tid 1881, och d. 15 Mars 1888 vigdes
i S:t Stephenskyrkan derstädes prins Oskar Bernadotte
och fröken Ebba Munck.
*2. Bournonville, A. A., dog d. 30 Nov. 1879 i
Köpenhamn. Hans »Efterladte skrifter» utgåfvos 1891.
Bourrelet [bourrölä], Fr., herald. Se Hjelmkrans.
Bourse [bours], Fr., börs (se d. o.). — Bourse du travail
[-dy trava’j], arbetarebörs (se d. o. Suppl.).
Bourtange-mossen [ba’ur-], T. Bourtanger moor,
fordom en alldeles otillgänglig och oanvändbar mosse
på gränsen mellan nederländska prov. Groningen och
Hannover, nu genom torrläggning till största delen
förvandlad till gräsbärande mark.
Bouscat [bouska’], Le, kommun i franska
depart. Gironde, 4 km. n. v. om Bordeaux, med
en mängd villor tillhörande innevånarna i denna
stad, kapplöpningsbana, dårvårdsanstalt och
vattenkuranstalt. Omkr. 8,300 innev.
Bousmard [-mār], de, fransk ingeniör, född
1747, tjenade först i franska ingeniörkåren, men
öfvergick 1792 i preussisk tjenst, naturaliserades i
Preussen, intog snart en af de främsta platserna inom
ingeniörsvapnet och utnämndes till generalmajor. Han
dödades af en bomb vid Danzigs belägring, d. 21
Maj 1807. B. författade bl. a. ett mycket värderadt
arbete Essai général de fortification, d’attaque
et de défense des places (4 dlr, 1797–1803; 2:dra
uppl. 1815), hvars tre första delar i hufvudsak väl
knappast äro annat än en utläggning af Cormontaignes
teorier, men hvars sista del utmärkes af
sjelfständiga tankar.
Boussa. Se Bussa.
*Boussingault, J. B. J. D., afled i Paris 1887.
Bout [ba’ut], Pieter, flamsk målare. Se
Boudewyns. Suppl.
Boutaric, Edgar Paul, fransk historiker, född i
Châteaudun 1829, var arkivtjensteman och sedan 1876
ledamot af Institutet (Académie des inscriptions)
samt afled 1877. Han skref bl. a. La France sous
Philippe le Bel (1861; prisbelönt), Les institutions
militaires de la France avant les armées permanentes
(1863; prisbelönt) och Saint Louis et Alphonse de
Poitiers (1870; belönt med Goberts pris) samt utgaf
»Les actes du parlement de Paris 1254–1328» (2 bd,
1863–67), »Correspondance secréte de Louis XV, sur
la politique étrangère» (1866) och, i förening med
Campardon, »Mémoires de Frédéric II, roi de Prusse»
(2 bd, s. å.).
Boutet-Monvel [-tä’-mångvä’ll], fransk
skådespelerska. Se Mars, A. F. H.
*Bouthillier de Rancé. Se Rancé.
Boutmy [-mi], Émile, fransk skriftställare,
grundläggare af fria skolan för politiska vetenskaper,
född i Paris 1835, var en tid medarbetare i Girardins
tidning »La liberté», men kallades derpå till
professor vid den af E. Trelat inrättade fria
arkitekturskolan (l’École libre d’architecture) och
föreläste der civilisationens historia och jämförande
arkitekturhistoria. Då efter 1870–71 års krig den
allmänna uppmärksamheten i Frankrike riktades på
uppfostrings- och undervisningsfrågor, beslöt B. efter
samråd med sin förtrogne vän H. Taine att fylla en
lucka i det högre undervisningsväsendet och inrättade
i detta syfte 1872, utan något slags statsunderstöd,
École libre des sciences politiques, der undervisning
meddelas, i diplomatiens historia, finansvetenskap,
nationalekonomi m. m. B. öfvertog skolans ledning,
hvilken han ännu innehar, och föreläste några år
författningshistoria. Från en ringa början utvecklade
skolan sig hastigt, och hennes framgång blef af
betydelse såväl för Frankrike, hvars »facultés»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
