Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boulogne-skogen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dog 1717. Han förvärfvade sig ett namn som
målare och kopparstickare. Hans receptionss stycke,
Herkules i strid med Centaurerna, finnes i Louvre,
som dessutom har af honom Bebådelsen och Ett underverk
af S. Benedikt. I Petersburgs Eremitage finnas af
honom 5 arbeten. I Paris’ Invalid-dôme har han målat
fresker. Hans framställning är korrekt i teckning,
liflig i färg, men saknar verklig egendomlighet. Han
kallade sig »Boulogne l’aîné» i motsats till den
följande. — 3. Louis B. d. y., den förres broder,
f. i Paris 1654, d. derstädes 1733, studerade
länge i Rom, återkom till Paris 1680, blef 1681
ledamot af akademien, 1723 hennes direktör och 1725
»premier-peintre du roi». B. målade Augustinus’ kapell
i Invalid-dômen och utförde många dekorationsbilder
i förnäma »hôtels». I sin framställning var han
eklektisk och sträfvade att sammanarbeta de olika
egenskaperna hos åtskilliga af Italiens förnämsta
mästare. C. R. N.
*Bouiogne-skogen. Se Paris. sp. 772.
*Boulogne-sur-mer. 45,205 innev. (1891). Staden är
icke biskopssäte. Den består af den oregelbundet
byggda rektangulära öfre staden (Haute ville), hvars
gamla vallar med befästa torn förvandlats till vackra
promenader, hvarifrån man har en vidsträckt utsigt
öfver sundet ända till Dover, samt den nyare och
större nedre staden I den förra ligga den 1827–66
byggda kyrkan Notre-Dame, hvars lanternin krönes af
en kolossal staty af den hel. jungfrun, stadshuset
och citadellet (nu kasern och artilleridepot). Öfver
Liane föra tre broar till förstaden Capécure, som
innehåller hamnbassängerna och bangårdarna. Floden
är förvandlad till en rymlig hamn med bassänger
och slussar och står i förbindelse med öppna sjön
genom en af tvänne långa vågbrytare bildad kanal. Då
den nuv. hamnen är för grund för nutidens större
fartyg, pågå dammbyggnader, för åstadkommande af en
djupare och rymligare yttre hamn. B. är den fjerde i
ordningen af Frankrikes sjöhamnar, och det är äfven
hufvudstationen för franska fisket i Nordsjön och
vid Newfoundland. Genom de många engelsmän, som der
äro bosatta (omkr. 6,000), har staden fått en mycket
stark engelsk prägel. B. har handelsdomstol, collége,
navigationsskola, ett offentligt bibliotek (om
64,500 bd och 305 handskrifter af högsta paleografiska
betydelse) samt museum med arkeologisk och etnografisk
samling, tafvelgalleri och naturaliekabinett. Omkr. 3
km. n. om staden, på en höjd vid vägen till Calais
står La colonne de la grande armée, en 51 m. hög, af
Napoleons staty krönt marmorkolonn, till minne af det
af Napoleon 1803–05 upprättade lägret vid B. och hans
fåfänga ansträngningar för att bereda en landstigning
i England. — B. var redan på romarnas tid en värderad
hamn och öfverfartsort till de britiska öarna, och man
har också, ehuru med orätt, vid B. sökt det ställe,
hvarifrån Caesar öfvergick till Britannien. Af
de många byggnader, som der uppfördes af romerska
kejsare, finnes intet spår; endast af Caligulas
fyrtorn, som forstördes i 17:de årh., finnas ruiner,
kallade Tour d’Odre. I 9:de årh., då B. flere gånger
hemsöktes af nordmännen, bl. a. 883 och 892, blef
det hufvudstad i grefskapet Boulonais, som
1430 kom till hertigdömet Burgund och 1477
införlifvades med franska kronan. 1544–50 tillhörde
B. engelsmännen.
*Boulogne-sur-Seine, stor by (ej köping), har
omkr. 33,000 innev.
Boulonais [-lånä], grefskap. Se
Boulogne-sur-mer. Suppl.
Bouquet [-kē], Fr. (egentl. blomsterqvast, bukett),
»blomma», egendomlig och mer eller mindre kryddrik
doft på viner (se vidare Vin, sp. 1072); en art
sammansatt luktvatten (se Parfym, sp. 765).
*Bourbaki, Ch. D. S., lemnade 1879 befälet öfver
14:de kåren.
*Bourbon. Den franska linien. Med grefve Henrik af
Chambord, som dog 1883, utslocknade denna linies
hufvudgren. Konung Ludvig Filips sonson Ludvig Filip
(född 1838, död 1894) bar titeln grefve af Paris,
ej hertig af Chartres. Hans son, hertig Filip af
Orléans (född 1869), är nu innehafvare af den kungliga
liniens »anspråk » på Frankrikes tron (jfr Orléans,
sp. 360). — Den spanska linien. Alfonso XII afled
1885 och efterträddes af sin 1886 födde son Alfons
XIII. Emot dennes tronbestigning inlade Don Carlos
(född 1848) sin protest, liksom han 1892 protesterade
mot att grefven af Paris upptog det rena bourbonska
vapnet.
Bourbon [bourbå’ng], Louis Henri, Louis Joseph
och Louis Henri Joseph, hertigar af B. Se Condé 5,
7 och 8.
Bourbon-rör [bourbå’ng], bot. Se Sockerröret.
Bourbonska stjernorna (Lat. sidera bourbonia). Se
Solen, sp. 46.
Bourbon-te |bourbå’ng]. Se Angraecum.
Bourbon-Vendée [bourbå’ng vangdē]. Se La Roche
sur Yon.
*Bourdelot hette egentligen Michon, men upptog namnet
B. efter en morbroder. Om B. se M. Weibulls uppsats
»Om Mémoires de Chanut» (i »Hist. tidskr.», VIII,
sid. 131 o. f.).
Bouré. Se Beurreus.
Bourganeuf [-nö’ff], stad i franska depart. Creuse,
vid Orléans-banan. Omkr. 3,000 innev. Stenkolsgrufvor,
porslins- och pappersfabrikation.
Bourgelat [boursjöla’], Claude, fransk veterinär,
f. 1712 i Lyon, d. 1779, studerade juridik och
praktiserade en tid som advokat, men drog sig snart
på grund af samvetsskrupler tillbaka från denna
ställning och ingick i musketörernas kår samt blef
chef för ridskolan i Lyon. I denna stad fann han
äfven tillfälle att studera medicin, och denna
lade han till grund för sina studier af hästen
i friskt och sjukt tillstånd. På hans initiativ
upprättades i Lyon Europas första djurläkareskola
(1762), som snart besöktes af studerande från
hela Europa, bl. a. P. Hemqvist från Sverige och
P. K. Abildgaard från Danmark, hvardera grundläggare
af veterinärskolor i sitt fädernesland. B. erhöll
den inbringande posten som generalkommissarie
öfver stuterierna och blef 1766 direktör för den
nya veterinärskolan i Alfort samtidigt med att
han behöll öfveruppsigten öfver Lyonskolan. Han
blef ledamot af Institutet. B. författade flere
läroböcker i sin vetenskap, hvilka öfversatts till
flere språk. Särskildt må nämnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
