Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bosquet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han år 47 stupat i striden mot sin upproriske
ståthållare och måg Asandros, erkändes denne
af Augustus som konung. Kejsar Claudius insatte
efterkommande af Mithradates, eupatoriderna, hvilka
regerade som ärftliga länsfurstar under romersk
öfverhöghet in i 4:de årh. e. Kr. Riket förenades då
med Öst-Rom, men öfverläts snart åt sig sjelf, tills
Justinianus åter besatte halfön. Senare intogs den
af kazarerna och mongolerna.
*Bosquet, P. F. J. — 1879 utgafs i 2 bd Lettres du
Maréchal Bosquet à ses amis 1831–1860. Ett monument
öfver honom aftäcktes i Pau 1894.
Bosscha [båss-cha], Johannes, holländsk
fysiker, född d. 18 Nov. 1831 i Breda, blef
efter naturvetenskapliga studier i Deventer och
Leiden lärare vid militärakademien i Breda 1860,
skolinspektör 1863, lärare vid polyteknikum i Delft
1872 och direktör vid detsamma 1878. B. har skrifvit
åtskilliga vetenskapliga afhandlingar på holländska
språket, af hvilka de vigtigare sedermera publicerats
på tyska i Poggendorffs »Annalen». De mest kända bland
dessa handla om ljudets fortplantningshastighet,
om qvicksilfvers utvidgning genom värme och om
en metod att mäta elektromotoriska kraften samt
om elektrolys och galvanisk polarisation. Hans
vigtigaste arbete, angående dubbeltelegrafering
(1855), faller inom teknikens område.
S. A–s.
Bosschaert [båss-chārt], ett länge okändt flamskt
målarenamn, som upptäckts och insatts på sin plats
i konstens historia genom svensken Olof Granbergs
forskningar. Enligt honom finnas af detta namn
två konstnärer: 1. Ambrosius B., antagligen född
i Flandern och lärjunge af Jan Brueghel d. ä. samt
grundläggare af det nederländska blomstermåleriet,
var 1588–89 inskrifven i Lukasgillet i Antwerpen,
mellan 1593 och 1613 medlem af målaregillet i
Middelburg och har utfört taflor, daterade 1609–30
samt signerade med ett monogram, som förut uttolkats
såsom betydande Abraham Brueghel, Ambrosius Brueghel
eller Balthasar van der Ast (hvilken snarare är B:s
lärjunge). Med monogrammet signerade taflor finnas i
Wiens museum (1609), i Köpenhamns (1618), hos enskilde
egare i Haag, Amsterdam, Petersburg m. m. samt
i Nationalmuseum i Stockholm Stor vas med blommor
(1620). Tilläggas bör såsom bestyrkande Granbergs
forskningsresultat, att nu efteråt blomstertaflan
i Wien befunnits i ett 1659 upprättadt inventarium
vara tillskrifven Ambrosius B. — 2. Abraham B.,
den förres son och lärjunge, signerade sina
taflor A. Bosschaert, och af sådana finnas två
i enskild ego i Stockholm, en blomstertafla
och ett stilleben, det senare dateradt 1640.
C. R. N.
Bosschaert [båss-chārt], nederländsk målare. Se
Willeborts.
Bossche [båss-che], Balthasar van den, flamsk målare,
född 1675 i Antwerpen, död derst. 1715, blef mästare
i Lukasgillet 1696, vistades några år i Frankrike
och var derefter verksam i sin fädernestad, der han
blef direktör för akademien. Han målade porträtt och
genretaflor med små figurer. En tafla med ovanligt
stora figurer är hans framställning af Borgmästaren
del Campos upptagande i bågskyttegillet (1711,
i Antwerpens museum). Karakteristiska för honom äro
ett par signerade taflor i Schwerins museum, Lustigt
sällskap och Kortspel med slagsmål. I Gotha finnes
af honom en Bildhuggareatelier samt i Sveriges
Nationalmuseum en liknande Bildhuggareatelier och
en Målareatelier. C. R. N.
Bosse, Julius Robert, tysk statsman, född i
Quedlinburg 1832, inträdde 1868 i preussisk
tjenst, blef 1870 konsistorialråd i Hannover, 1876
föredragande råd i kultusministeriet i Berlin och 1878
i statsministeriet samt 1889 understatssekreterare
i inrikesministeriet. I denna egenskap ledde han
dess ekonomiska afdelning och deltog särskildt
i utarbetandet af de socialpolitiska lagarna
samt i deras försvarande inom riksdagen. 1890
biet han statssekreterare i statsrådet samt 1891 i
riksjustitiedepartementet, i hvilken egenskap han var
ordförande i kommissionen för utarbetandet af en civil
lagbok för Tyska riket. Sedan d. 23 Mars 1892 är han
undervisnings- och kultusminister. Åren 1882–92 utgaf
han »Monatsschrift für deutsche beamte». B. har
utgifvit flere skrifter, bl. a. Grundzüge
konservativer politik (1868). J. Fr. N.
Bosseira, ort i Edom med storartade ruiner. Se Bozra.
*Bossi, Giovanni Domenico, italiensk
miniaturmålare. Han föddes 1765 i Italien,
reste kring Europa och vistades 1796–1812 i
Stockholm, der han 1798 vardt ledamot af Målare-
och bildhuggareakademien. Hans miniaturporträtt
utmärkas af en sträng och smakfull teckning, fin
uppfattning af föremålen och en färg, som oaktadt
sin benägenhet för rödbrunt och sepia i det hela
verkar kraftigt och behagligt. Från Stockholm torde
han hafva begifvit sig till Petersburg, hvarest han
målade bl. a. den kejserliga familjen. Hans senare
lefhad, som mest förflöt i Tyskland, är föga känd,
och vid sin död, d. 7 Nov. 1853, var han så glömd,
att hans namn saknas i Naglers eljest så fullständiga
konstnärslexikon. 1828 sålde B. (från Wien) till
excellensen G. Trolle-Bonde en samling af 20 taflor
(bland dessa några äkta Tizian), hvilka nu förvaras
å Säfstaholm. Sedan dess uppbar B. af excellensen
en lifstidsränta.
Bosson, Trued, prest, teologisk skriftställare, född
d. 9 Dec. 1833 i Norra Sandby socken, Kristianstads
län, son af bonden Bo Olsson, blef student i Lund
1854, filos. doktor 1859 och kollega vid Karlshamns
allmänna läroverk 1860. B. var folkskoleinspektör i
Lunds stift 1874–81. Sedan han 1884 aflagt teologiska
examina och prestvigts, utnämndes han 1886 till
kyrkoherde i Kellstorp, Lunds stift, och 1895 till
kontraktsprost. B. har öfversatt »Biografiska skizzer»
af Macaulay (3 bd, 1869–72) och skrifvit bl. a. Den
religiösa individualismen, sådan den framträder hos
A. Vinet (1886) samt Albrecht Ritschls teologi i dess
sammanhang framställd och granskad (1895), hvilket
arbete »öfverträffar en stor del, kanske största
delen af den literatur, som utlandet har att bjuda
på öfver denna mångomtalade teologi».
Bossu d’Arras [båssy’ darra’], binamn på Adam de la
Hale (se denne).
Bostadsboställen. Se Boställen.
Bo Stensson, riksråd. Se Natt och Dag 5.
Bostocks sjukdom. Se Höfeber.
*Boston. 1. Stad i eng. grefsk. Lincoln hade 14,593
innev. 1891. — 2. Hufvudstad i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
