Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bornholm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fångstvärdet till 95,546 kr.; antalet fiskebåtar var
38. En större hamnanläggning, delvis med statsmedel,
fullbordades 1888 med en kostnad af omkr. 102,800 kr.
Borstdjur, zool. Se Borst 1.
Borstigelkottarna, Centetidae, zool., är en familj inom
ordningen Insectivora och däggdjurens klass. Några
af hithörande djurformer hafva en påfallande
likhet med igelkotten, men icke förty beror denna
öfverensstämmelse i det yttre ej på några närmare
slägtskapsförhållanden, såsom en granskning af deras
organisation otvetydigt ådagalägger. Sålunda saknar
kraniet okbågar, de äkta kindtänderna i öfverkäken
— stundom fyra till antalet — hafva trekantiga
kronor (ej starkt utbildade fyrkantiga såsom hos
igelkottarna), skenbenet och vadbenet äro hos
några skilda; äfven med afseende på muskulatur,
könsorgan o. s. v. skilja de sig mycket från
igelkottarna. Borstigelkottar förekomma endast
på Madagaskar och närbelägna öar. De äro de sista
resterna af mycket gamla djurformer, hvilka uppnått
sin nuvarande hemort, innan denna blifvit skild
från Afrikas fastland. De bilda två väl begränsade
underfamiljer: 1. Centetinae, hvilka äro försedda med
ett större eller mindre antal taggar, hafva rudimentär
eller ingen svans samt skenben och vadben fullkomligt
fria. Hit hör den största af dem, Centetes, den
vanliga borstigelkotten l. tanrek (se d. o.), och
två mindre arter, hvilka vanligen, ehuru med orätt,
uppfattas såsom tillhörande ett särskildt slägte
(Hemicentetes). Tvänne andra slägten (Ericulus och
Echinops) hafva hela öfre kroppsytan och den korta
svansen försedda med tättstående taggar. Sannolikt
kunna de rulla ihop sig, om ock ej så fullständigt som
igelkotten. — 2. Oryzorictinae utmärka sig genom den
fullständiga saknaden af taggar, genom en stundom
mycket lång svans samt derigenom att underbenen
äro delvis sammanvuxna. Af de två hithörande
slägtena innefattar Microgale små rått-lika djur,
af hvilka en art eger en svans, som är dubbelt så
lång som hufvud och bål, medan de två till slägtet
Oryzorictis hörande arterna till sitt yttre hafva
en viss likhet med mullvadar och liksom dessa äro
försedda med gräfklor å de främre extremiteterna.
L–e.
Borstnate, bot. Se Potamogeton.
Borstsvinslägtet, zool. Se Erethizon.
Borsttisteln, bot. Se Tistel.
Borszék [bå’rsek], Siebenbürgens mest berömda badort,
belägen i komitatet Csik i en vildtromantisk dal
i Karpaterna, 882 m. öfver hafvet. Omkr. 1,500
innev. Badorten har 11 kalla jernkällor, rika i
synnerhet på kolsyrad kalk, magnesia och natron. Af
vattnet utsändas årligen 3–4 mill. flaskor.
Bortfraktare, sjöv. Se Befrakta.
Borthwick [bårthoick], skotsk by med omkr. 1,700
innev., 15 km. s. ö. om Edinburgh, med ruiner af
ett slott, i hvilket Maria Stuart bodde efter sitt
giftermål med Bothwell. I B. föddes historieskrifvaren
W. Robertson.
Borthwick [bårthoick], A. Se Glenesk. Suppl.
*Bortnianski (Bortnjanskij), Dmitrij Stepanovitj,
föddes 1751 och dog 1825.
Borugung. Se Borgu. Suppl.
Borup var enligt uppgift tillnamnet på en originel
borgmästare i Norrköping, känd för att gerna
stanna qvar till sista man i glada lag. Deraf
uppkom ordstäfvet »nu går Borup», och ordet har
fått bemärkelsen det sista i serien, t. ex. i ett
spelparti. Vilhelm v. Braun kallade sin sista poetiska
kalender för »Borup».
Borysthenes, Grek. (Lat. Borysthenes). 1. Forntidens
benämning på Dnjepr. — 2. Vanliga grekiska benämningen
på den stad, som af sina innevånare kallades Olbia
(se d. o.).
*Borås hade vid 1894 års slut 9,645
innev. Taxeringsvärdet var s. å. 8,087,100 kr.,
deraf 524,600 kr. för jordbruksfastighet, satt till
8 1/2 mtl. Det höga taxeringsvärdet å stadens jordar
beror derpå att dit höra, utom 16 »länderier»
och några fabriker, 5 förstäder, bebyggda med
omkr. 400» boningshus, med en befolkning af
omkr. 5,000 pers., företrädesvis arbetare. Staden
har äfven elementarläroverk för flickor samt en
lägre teknisk yrkesskola. Någon veterinärinrättning
finnes icke. 1894 fick staden elektricitetsverk
för belysning. Staden har under de båda sista
årtiondena gått betydligt framåt, i synnerhet i
industriel rörelse, hvars förkofran väsentligen
underlättats genom de många jernvägsförbindelserna,
näml. utom den nämnda B.–Herrljungabanan (42
km.) Varberg–Boråsbanan (85 km., öppnad 1880),
Kinds härads jernväg till Svenljunga (38 km.,
öppnad 1885) samt jernvägen Göteborg–Borås (61
km., öppnad 1894); nyligen har koncession sökts
för en linie B.–Vernamo–Altvesta. 1893 hade staden
37 fabriker i gång (bl. a. 3 mek. verkstäder,
5 bomullsväfverier, 2 bomullsgarnsspinnerier,
1 trikåfabrik, 1 segel- och tältduksfabrik, 2
kattuntryckerier, 7 färgerier, 1 snickerifabrik), med
1,829 arbetare, ett tillverkningsvärde af 6,322,138
kr. och en fabriksrörelsen påförd bevillning
af 3,804 kr., samt 111 handtverkare, med 201
arbetare. Handlandenas antal 1894 var 156, hvilka
i bevillning erlade kr. 2,848. Stadens tillgångar
upptogos 1893 till 1,181,452 kr., dess skulder till
1,086,363 kr.
Boråsladen, ett komiskt epos af Ol. Rudbeck. Se
Rudbeck, 4.
Borås’ jernväg, hvilken dels sammanbinder staden Borås
med Vestra stambanan och jernvägslinien från
Herrljunga till Vänersborg och Uddevalla, dels förmedlar
samfärdseln mellan nämnda banor och de från Borås
i sydlig riktning utgående Varberg–Borås och Kinds
härads jernvågar, tillhör Borås jernvägsaktiebolag,
har en längd af 42 km. och är byggd med smalt
(1,217 m.) spår. Ändpunkterna äro Borås och
Herrljunga. J. L.
*Bos. B. africanus, sangan. Se Zebun.
— B. banteng. Se Banteng-oxe. — B. bison.
Se Bison. — B. bubalus och B. cafer.
Se Buffel. — B. frontalis. Se Gayalen. — B.
frontosus, bredpannade oxen. Se Nötkreaturet.
— B. gaurus. Se Gauren. — B. grunniens.
Se Grymtoxen. — B. indicus, indiske puckeloxen.
Se Zebun. — B. longifrons, långpannade oxen.
Se Nötkreaturet. — B. planifrons, B. primigenius. Se Uroxen.
— B. scoticus. Se Nötkreaturet. — B. taurus.
Se Nötkreaturet. — B. urus. Se Uroxen. — B. zebu.
Se Zebun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
