Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Borgia. — 4. Cesare B. stupade vid Viana
(ej Vida).
*Borgmästare. Sp. 913. Norrköping har numera endast
en borgmästare (justititieborgmästare); Skellefteå
har numera borgmästare.
*Borg och Löt heter sedan 1887 endast Borg.
Borgoña [bårgå’nja], Juan de, spansk målare, hvars
namn dock tyder på utländskt ursprung, finnes nämnd
1495–1533, men räknas till 1400-talets mästare, emedan
hans konst stod under inflytande af de italienske
»quattrocentisterna», såsom Domenico Ghirlandajo
och Perugino. Han var en efterträdare till Pedro
Berreguete (fader till Spaniens högrenaissance-målare
Alonso Berreguete), hvars stora altarverk i Avilas
katedral han var med om att fullborda (efter
1508). Han målade derå Bebådelsen, Kristi födelse,
Förklaringen och Korsfästelsen. Derjämte målade han i
Toledos kapitelsal vid samma tid fresker med bilder
ur jungfru Marias lif samt bröstbilder af Toledos
ärkebiskopar, hvilken serie sedan fortsattes af
andra. Dessa målningar, med sin åskådliga komposition,
sina ädla och lefvande karakterer, sin stränga
teckning och goda kolorit, anses höra till det bästa
inom Spaniens måleri vid början af 1500-talet. Utom
italienskt inflytande röjer den rika bakgrunden af
landskap med brunaktig ton deras spanska ursprung.
C. R. N.
*Borgrätt. Jfr Hals- och handrätt. — Den 1844 upphäfda
Öfre borgrättens medel handhafvas af en särskild
förvaltning under riksmarskalkens ordförandeskap.
*Borgsjö, socken. 1,013 qvkm. 4,646
innev. (1894). B. utgör ett eget regalt pastorat. —
Inom socknen fanns fordom en skans.
*Borgstena, socken. 3,739 har. 722
innev. (1894).
Borgström, Erik Eriksson, donator, föddes å Borgvik,
Borgviks kapellförsamling, Värmland, 1708 och var son
till bruksegaren Erik Nilsson B., hvars äldste son
Johan 1743 adlades med namnet Adelheim. B. egnade sig
från yngre år åt bergshandtering, och »hushållningens
upphjelpande i fäderneslandet var hans ögonmärke». I
sådan afsigt lemnade han 1759 100,000 dlr kmt till
en »oeconomiae practicae professions inrättande»
i Upsala, hvars innehafvare med K. M:ts d. 3
Sept. s. å. gifna tillstånd skulle kallas
Borgströmiansk professor. Då riksdagen 1760–62
yttrade såsom sin åsigt, att denna professur borde
utvidgas med en adjunktur i samma ämne, anslog
B. 1762 såsom början till en fond för aflönande af
en Borgströmiansk adjunkt 7,000 dlr kmt, hvartill
advokatfiskalen Arv. Wallstedt s. å. lade 4,000
dlr. 1763 förklarade B. sig beredd att lemna 6,000
dlr för samma ändamål och anhöll om bergsråds titel,
hvarefter K. M:t d. 16 Febr. 1764 stadfäste denna
gåfva och förlänade den sökta titeln. 1764 ökade
B. donationen med 13,000 dlr kmt, till hvilken gåfva
K. M:t gaf sitt bifall d. 21 Nov. s. å. Adjunktslönen
skulle fr. o. m. d. 1 Nov. 1764 utgå med 1,800
dlr. B. afled ogift på Borgvik d. 8 April 1770. Efter
hans död företedde professor Ekman ett af B. 1769
utfärdadt gåfvobref å 23,120 dlr kmt i mer eller
mindre säkra reverser, hvaraf inflytande medel skulle
användas till inköp af en nära Upsala
belägen egendom, der oeconomiae practicae professorn
skulle kunna experimentera. Endast 1,284 rdr inflöto
till universitetet och först 1801, och deraf bildades
en experimentkassa.
I 1837 års stat uppfördes lön åt Borgströmianske
professorn i vanlig ordning, hvaremot de åt denna
professur anvisade anslag ingingo i akademiens
allmänna kassa. Genom k. br. d. 11 Jan. 1848
bestämdes, att akademien skulle ansvara för full
aflöning åt Borgströmianske adjunkten i likhet
med hvad öfrige adjunkter åtnjöto. Sedan den
Borgströmianske adjunkten Th. M. Fries 1877 utnämnts
till Borgströmiansk professor, blef adjunkturen — i
likhet med hvad fallet varit med öfriga adjunkturer —
förvandlad till en e. o. professur (hvars innehafvare
f. n. är F. R. Kjellman).
1. *Borgström, H., dog i Helsingfors d. 30 Juni 1883.
*Borgu (Borku l. Borugnng), landskap n. om
Niger, består af flere oberoende riken, af hvilka
Bussang, med hufvudort med samma namn vid Niger,
är det vigtigaste. Sedan 1890 står hela B. under
britiskt protektorat, tillhörigt Nigerkompaniets
handelsområde.
*Borgunda, socken. 3,038 har. 820 innev. (1894). Annex
till Dala, Skara stift, Falköpings kontrakt.
Borgundarhólmr, fornnordiskt namn på Bornholm
(se d. o.).
*Borgvattnet, socken, tillhör endast Jämtlands
län. 40,647 har. 726 innev. (1894).
Borgvik, bruksegendom i Borgviks socken, Värmlands
län, vid Värmelens ena utlopp, Borgviksån, i
Borgviken af Vänern, tillhör det 1863 bildade Borgviks
aktiebolag (aktiekapital 1,350,000 kr.). Detta eger
inom Borgviks socken jordbruksfastigheter till ett
taxeringsvärde af 305,000 kr. (1894) samt Borgviks
bruk, bestående af masugn, 6 lancashirehärdar,
kupolugn, gjuteri, bessemerverk (ej användt
sedan 1883), stångjernsbruk med 5 smälthärdar,
2 vällugnar, finvalsverk, såg med 2 ramar,
tullmjölqvarn med 8 par stenar m. m., taxeradt till
206,700 kr. Bolaget eger vidare i Gillberga socken
jordbruksfastigheter (Råda m. m.) tax. till 96,000
kr., i Långserud annan fastighet tax. till 800 kr.,
i Stafnäs jordbruksfastigheter tax. till 28,600 kr.,
i Brunskog Brunsbergs stångjernsverk med underlydande
tax. till 112,300 kr. samt såg med 1 ram och 1
kantverk, tax. till 30,500 kr., i Boda socken
jordbruksfastigheter tax. till 79,400 kr., annan
fastighet 1,300 kr., i Mangskog jordbruksfastighet
tax. till 28,600 kr., annan fastighet tax. till
5,500. kr., i V. Emtervik jordbr.-fht tax. till
6,400 kr., i Sunne jordbr.-fht tax. till 39,400
kr., tillsammans. 695,700 kr. jordbruksfastighet och
244,800 kr. annan fastighet. B. bruk anlades på olika
tider under 1600-talet, och år 1695 hade det 2 hammare
och 4 härdar. Tillverkningen utgjorde 1893. 3,134,7
ton tackjern och direkt ur masugn framstäldt
gjutgods, 22,162 kg. gjutgods framstäldt efter
tackjernets omsmältning, 3,552,4 ton smältstycken,
3,433,5 ton stångjern och stål samt 10 ton diverse
jernmanufaktur. Antalet arbetare var s. å. 100.
*Borgvik, kapellsocken. 6,135 har. 1,405
innev. (1894).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
