Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Heidelberg och München samt bosatte sig som
advokat i sin födelsestad, der han samtidigt tog
lifligt del i politiken. 1872 valdes han till
medlem af förbundsrådet såsom chef för post- och
jernvägsdepartementet. Vid denna tid väcktes i
Tyskland förslag om bildning af en internationel
postförening, och då med anledning deraf d. 15
Sept. 1874 en allmän postkongress öppnades i Bern,
valdes B. till dess president. Det allmänna erkännande
han genom sin duglighet och parlamentariska förmåga
derunder tillvann sig föranledde förbundsregeringen
att erbjuda honom ledningen af den internationella
postbyrån, hvars inrättande kongressen hade beslutit:
han mottog sysslan och skötte den med erkänd
duglighet. Såsom direktör för den internationella
postbyrån deltog han i alla internationella
postkongresser och postkonferenser och verkade på
ett framgångsrikt sätt för verldspostföreningens
utveckling. Han afled i Bern d. 14 Juni 1892.
*Borelius, J. J., har skrifvit ytterligare En
blick på den nuvarande filosofien i Tyskland
(»Nord. tidskr.», II, 1879) och En blick på den
nuvarande filosofien i Frankrike (dersammast. III,
1880).
Borenius, Henrik Gustaf, finsk jurist, född i Borgå
d. 11 Febr. 1840, blef student 1857, filos. magister
1864 och juris kandidat 1873. Han tjenstgjorde
sedan 1875 vid Senatens justitiedepartement, blef
1881 sekreterare i prokuratorsexpeditionen, 1886
assessor i Viborgs hofrätt, 1887 prokuratorsadjoint,
erhöll 1891 statsråds n. h. o. v. samt kallades
1892 till senator och ledamot af Senatens
justitiedepartement. B. har tjenstgjort såsom
sekreterare i ett par vigtiga komitéer, i ständernas
expeditionsutskott (1877–78) och lagutskott (1882)
och satt 1885–88 såsom ledamot i lagberedningen. Han
utgaf 1890, på ryska, en samling aktstycken till
belysning af storfurstendömet Finlands politiska
ställning. Vid jubelfesten i Upsala 1893 kreerades
han till juris hedersdoktor.
Borg, socken i Östergötlands län,
Memmings härad. Areal 7,626 har. 1,532
innev. (1894). Konsistorielt pastorat, Linköpings
stift, Norrköpings kontrakt. B. är sedan 1887 namn
på den socken, som dittills benämndes Borg och Löt.
1. *Borg, P. A. Hans bröstbild aftäcktes 1876
(ej 1874).
2. *Borg, O. E., dog i Stockholm d. 10 April 1892.
*Borg, K. G., tog 1880 afsked från direktörskapet
i Statskontoret, med kansliråds titel, och afled i
Helsingfors d. 23 Febr. 1895.
Borg, Fredrik Teodor, tidningsman, politiker, född i
Landskrona d. 18 Sept. 1824, aflade 1841 studentexamen
i Lund, lefde några år såsom informator på landet
och egnade sig sedan 1848 åt publicistisk verksamhet,
till en början i hufvudstaden, der han bl. a. 1849 i
förening med N. P. Nordin uppsatte den kortlifvade
tidningen »Reform», men sedan 1855 i Helsingborg,
der han efter O. P. Sturzen-Becker (Orvar Odd)
s. å. öfvertog ledningen af »Öresundsposten», hvars
egare han blef 1856 och som han redigerade till sin
död, d. 23 Okt. 1895. Till sina politiska åsigter
var B. radikal. I sin tidning, som vunnit
en bemärkt och inflytelserik ställning inom
landsortspressen, arbetade han med seghet för
representationsreformen, fredssaken, rösträttens
utvidgning, qvinnofrågan m. m. I sina freds- och
frihetssträfvanden slog han ej sällan öfver i en
kosmopolitism, som väckte ovilja hos nationelt
sinnade landsmän, t. ex. i unionsfrågan. B. var
1879–84 ledamot för Helsingborg af riksdagens Andra
kammare och blef der genom Landtmanna-partiets röster
utsedd 1879 till suppleant i och 1880–84 till ledamot
af Konstitutionsutskottet. 1884 gaf Malmöhus läns
landsting honom en plats i Första kammaren, en plats,
som han 1892 afsade sig.
Borg, Elsa Dionysia, ledarinna af missionen vid
Hvita bergen i Stockholm, föddes d. 19 Juli 1826
i Rytterns socken i Vestmanland, der hennes fader
var kyrkoherde. Tidigt föräldralös, egnade hon sig
åt undervisning, dels som lärarinna i familjer,
dels som föreståndarinna för en större flickskola
i Gefle. Den andliga och lekamliga nöden bland den
fattigare befolkningen i Stockholm och särskildt i den
aflägsna och illa kända trakt af Katarina församling,
som fått namnet Hvita bergen, kom under vintern
1874–75 några personer att tänka på hvad de möjligen
kunde göra för att lindra nöden, och så bildades
en liten syförening med syfte att samla medel till
upprättande af en bibelqvinnomission i likhet med den,
som 1857 af fru Ellen Ranyard börjades i Englands
hufvudstad. Som hem för denna mission inköptes af
enskild person 1875 egendomen N:r 104 Skånegatan, och
fröken B. kallades att förestå detta. I detta hem
upptagas unga qvinnor och undervisas i bibelkunskap
och engelska språket samt i massage, vattenbehandling
och sjukvård. Den del af dagen, som ej åtgår till
studier, använder man för hus- och sjukbesök för att
gifva råd och handräckning, särskildt för att förmå
de fattige att söka hjelpa sig sjelfva. Många
utgå som sjuksköterskor till olika delar af
landet eller arbeta inom barnhem, barnkrubbor,
räddningshem, sjukhus och sjömanshem eller som
husbesökare, och ett par verka f. n. bland araberna
i Nord-Afrika. Utom bibelqvinnohemmet, som plägar
hafva omkr. 20 qvinnor, har anstalten ett skyddshem
för fallna qvinnor (f. n. omkr. 25),. hvilket under
sin 15-åriga verksamhet mottagit omkr. 320 qvinnor,
ett missionshem för den inre och yttre missionen
samt, vigtigast af allt, 5 på olika tider tillkomna
barnhem, 2 i anstaltens, närhet och 3 vid Edesta, nära
Mölnbo station i Södermanland, med f. n. tills. 90
flickor. Anstalten uppehålles hufvudsakligen genom
frivilliga gåfvor, genom försäljning af arbeten
verkställda i skyddshemmet och genom den inkomst, som
den arrenderade trädgården kan lemna. För skyddshemmet
lemnar Fångvårdsstyrelsen ett årligt bidrag af
några hundra kr., enskilda personer, barnhuset och
Stockholms stads fattigvårdsnämnd betala några tusen
kr. för barn i barnhemmen. Utgifterna uppgå till
omkr. 30,000 kr. om året. För verksamhetens gång har
fröken B. redogjort i sin månadsskrift »Trons hvila»
och i »Återblick öfver femton års missionsarbete
vid Hvita bergen i Stockholm» (1892).
Borg, Axel Leonard, målare, född i Ystad d. 20
Aug. 1847, son till apotekaren A. Borg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
