Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 993-994 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bologna ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Elfsborgs, Blekinge och Södermanlands län hvardera
1). Till Sverige infördes 1894 17,5 mill. kg. bomull
(värde 11,6 mill. kr.), 2,258,650 kg. färgadt
och ofärgadt bomullsgarn (värde 2,8 mill. kr.),
1,7 mill. kg. bomullsväfnader af olika slag i värde
7 mill. kr.). S. å. utfördes 472,560 kg. bomullsgarn
och 886,000 kg. väfnader.

Den totala verldsproduktionen af råvaran bomull
utgjorde

år	1876	omkr.	1,450	mill.	kg.
»	1880	»	1,840	»	»
»	1883	»	2,210	»	»
»	1885	»	1,850	»	»
(dåligt skördeår i Amerika)
år	1888	omkr.	2,680	mill.	kg.
»	1890	»	2,800	»	»

Af sistnämnda skördesiffra komma mer än 2/3 på
Nord-Amerikas Förenta stater, och omkr. 40 proc. af
bomullsskörden derstädes förarbetas numera inom
landet. 1890 exporterade Förenta staterna bomull till
ett värde af 250 mill. dollars. S. å. producerades
i Ostindien 550 mill. kg. bomull, hvaraf öfver 240
mill. kg. förbrukades uti Indiens egen industri. Till
England gick förr mer än hälften af verldsexporten,
men numera (1890-talet) endast 1/3. Den egyptiska
bomullsskörden uppgick 1889 till 190 mill. kg. I
Japan går bomullsodlingen framåt, men landet
förbrukar sjelft sin skörd. På senaste tiden hafva
Rysslands bomullsspinnerier med framgång alltmera
bearbetat råvara från Central-Asien, liksom de ryska
spinnerierna och väfverierna äro stadda i en väldig
tillväxt under det höga tullskyddets hägn. Den årliga
bomullsförbrukningen i Europa hade 1889–90 stigit
till 1,661 mill. kg., totalförbrukningen på hela
jorden samtidigt till omkr. 2,000 mill. kg. Samtliga
bomullsspindlar räknades 1892 till ett antal af
85 mill. stycken, af hvilka 44 1/2 mill. ensamt i
England, der maskinväfstolarnas antal samtidigt
stigit till 616,000. Dertill är att märka, att hvarje
spindels produktionsförmåga alltjämt tillväxer. —
Inom medicinen nyttjas bomullen och den deraf
förarbetade vadden såsom omhöljande, värmande
medel samt till förbandsmedel å sår. I sistnämnda
afseende har den till följd af de moderna antiseptiska
förbandsmetoderna alldeles utträngt den förr brukliga
linne-charpien. Inom kirurgien använde man förr bomull
till moxa (se d. o.). Dessutom nyttjas bomull till
framställning af bomullskrut och kollodium.

Bomulls-musslin. Se Batist.

Bomulls-sammet. Se Sammet.

Bona, handtv., ingnida (golf; ekmöbler o. d.) med
något vaxartadt ämne i ändamål att göra föremålet
blankt eller tätt.

Bona. Se Bône. Suppl.

Bonac. Se Bonnac. Suppl.

Bonacci [båna’ttji], italiensk matematiker. Se
L. Pisano.

Bonacci-Brunamonti [båna’ttji-], Alinda, italiensk
skaldinna, född Bonacci, f. 1842 i Perugia, åtnjöt
undervisning hufvudsakligen af sin fader, kunde vid
nio års ålder en stor del af
»Commedia divina» utantill, läste vid elfva år
Virgilius på originalspråket och hade vid fjorton
en diktsamling färdig, hvilken utgafs och väckte
beundran. Hon studerade vidare Platon och kyrkofäderna
samt utgaf under intryck af krigsåren 1859–60 Canti
nazionali och någon tid derefter en diktsamling vid
sitt bröllop med juris professor P. Brunamonti i
Perugia. Fru B.-B. är en af Italiens berömdaste
vittra damer i nutiden och har blifvit kallad
den »manligaste» bland dem. Med grundlig bildning
förenar hon en djup och liflig känsla för naturen
såväl som för familjelifvet, en på en gång lyftad
och beherskad inbillningskraft samt förkärlek för
utsökta klassiska former. Samlingar af hennes bästa
dikter utgåfvos 1875 (Canti) och 1887 (Nuovi canti).

Bonad, väggbonad. Se Tapeter.

*Bona dea. Se vidare Maia 2.

Bonaini, Francesco, italiensk häfdaforskare och
arkivman, född i Livorno 1806, blef professor 1827
i kyrkorätt och 1840 i rättshistoria samt 1852 chef
för de toskanska statsarkiven. Död 1874. Han utgaf
Storie Pisane (2 bd, 1844–45), Cronache e storie di
Perugia dal 1150 al 1563 (2 bd, 1850–51), hvilka
bägge arbeten ingå i samlingsverket »Archivio storico
Italiano», och Statuti inediti della città di Pisa
(3 bd, 1854–70). B. ansågs inom Italien såsom en
auktoritet på arkivväsendets område, och statsarkivet
i Florens gäller såsom ett mönster af ordning och
förvaltning.

*Bonaire, 335 qvkm., med 4,053 innev. (1892).

*Bonald, L. J. M., var son till L. G. A. Bonald.

Bonanza (Sp . vackert väder, stor lycka), ett vid
upptäckten af de rika silfvergrufvorna (Comstock
lodes) i Nevada 1874 i bruk kommet uttryck, med
hvilket man betecknade ett utomordentligt rikt
fynd. »Bonanzaprins», »bonanzaman», en genom fynd
af en rik malmådra lyckliggjord grufegare, med
bibetydelse af uppkomling.

*Bona officia. Lat. Jfr Intervention.

Bona opera, Lat. Se Goda gerningar.

*Bonaparte. — 1. Josef B:s gemål Marie Julie Clary föddes 1771 (ej
1777). Hans dotter Charlotte Napoléone, som föddes
1802 och dog 1839, var gift med sin kusin, konung
Louis’ å sp. 851 nämnde son Napoléon Louis (rättare
Louis Napoléon). — 3. Lucien B. gifte sig 1795 med
Christine Boyer (f. 1776, d. 1801). Hans andra gemål,
m:me Jouberthon, föddes 1778, förmäldes 1803 och dog
1855. Hans dotter i första giftet, Christine
Egypte, gifte sig i Rom 1818 med svenske kammarherren
grefve Arvid Posse (f. 1782, d. i Amerika 1826), från
hvilken hon skildes 1824; s. å. äktade hon Dudley
Coutts-Stuart (f. 1803, d. i Stockholm 1854). Det
var hennes halfsyster Laetitia (f. 1804, d. 1871),
som gifte sig med Thomas Wyse (se denne). — Louis
Lucien flyttade efter Andra kejsaredömets fall till
England, der han sedan 1883 åtnjöt en pension af 250
pd st. från drottningens civillista. I flertalet af
hans många lärda filologiska arbeten afhandlas det
baskiska språket (jfr Basker. Suppl.). Han afled i
Fano d. 3 Nov. 1891. Från sin gemål Marianne Cecchi
(f. 1811. d. 1891) lefde han länge skild. Hans son

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>