Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bojarskaja duma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motståndare. Denne ryckte till sig hela regeringsmakten,
undertryckte all opposition och lät i Mars 1858 utropa
sig till diktator, men störtades redan Jan. 1860 af
Cordova, hvilken i sin tur efter ett år måste vika för
general de Acha. Genom grymhet och vaksamhet tryggade
denne för någon tid sin ställning, och genom sina
åtgärder för landets utveckling väckte han allmänt
förtroende. Han slöt 1862 ett vänskaps-, handels-
och sjöfartsfördrag med Nord-Amerikas förenta stater,
trädde i vänskapliga förbindelser äfven med Frankrike
och sökte att öppna en handelsväg mot ö. ned till
Paraná. Svårare blef det honom att bilägga en med
Chile uppkommen strid om besittningen af en vid
Stilla hafvet belägen landsträcka af Atacamaöcknen,
Mejillones, som hade stort värde genom sina salpeter-
och guanolager. Chile satte sig med våld i besittning
af området och afvisade den af Peru erbjudna
medlingen. Oaktadt Achas i många hänseenden för landet
välgörande om ock stränga styrelse, var anarkien ej
undertryckt. I Dec. 1864 gjorde Melgarejo uppror och
slog först Acha och derefter den från Peru återkomne
Belzu, som försökte komma till makten, men föll i
striden. Melgarejo måste äfven sedermera bekämpa flere
uppror, men höll sig qvar till 1871. Det lyckades
honom i Aug. 1866 att få till stånd en fredlig lösning
af striden med Chile, i det gränsen bestämdes till
den 24:de breddgraden, men B. förpligtigade sig
att lemna hälften af guanolagrens afkastning till
Chile. Melgarejos efterträdare Moraies mördades
i Okt. 1872, och derefter följde som presidenter
Ballivian, d:r Frias (1873) och general Daza
(1876). Af egoistiska bevekelsegrunder inlät sig
denne 1879 i krig med Chile, ehuru den bolivianska
hären var illa rustad och räknade endast 5,000 man
(med 1,000 officerare). Anledningen var att Daza i
strid mot ingångna fördrag hade lagt en mycket hög
utförseltull på salpeter. B. ingick ett anfalls-
och försvarsförbund med Peru och öfverlemnade åt
denna stat hela bördan af kriget. Daza förenade sig
i södra Peru med den peruanska hären, men drog sig
fegt ur striden och förjagades derför i Dec. 1879 af
den uppretade armén. En nationalförsamling ställde
general Campero i spetsen för staten och hären,
hvilken deltog i det olyckliga slaget vid Tacna (d. 26
Maj 1880), men derefter upplöste sig. Bolivianerna
togo sedan icke någon aktiv del i kriget, som varade
till 1883 (se Chile, Suppl.). Den 2 Dec. 1884 ingicks
vapenhvila på obestämd tid mellan Chile och B.,
hvilket afträdde området Mejillones, i ö. till en
gräns, som från Loakällan vid vulkanen Tua går mot
s. öfver Ascotanlagunen och vulkanerna Cabana och
Licancaur till Sapalegui. Presidenter under sista
årtiondet hafva varit Gr. Pacheco (1884–88), A. Arce
(1888–92) och M. Baptista (sedan 1892).
Bolkenhain, stad i preuss. prov. Schlesien,
regeringsomr. Liegnitz, vid floden Neisse. 3,600
innev. (1890). Textilindustri. I närheten ligger den
ståtliga ruinen af Bolkoburg, med väldiga murar och
torn, byggd efter 1292 af hertig Bolko af Schweidnitz
samt förstörd i trettioåriga kriget; den är nu ett
kungligt domän.
Bolkoburg. Se föreg. art.
Boll, Reinholdt Fredrik, norsk marinmålare, f. 1825,
fick sin utbildning vid Köpenhamns
konstakademi och åtnjöt undervisning äfven af
V. Melbye. Han besökte Düsseldorf 1855, utan att
derifrån mottaga något inflytande på sin konst,
Island 1874 och Medelhafvet 1879. Det är hafvet och
de norska kusterna B. med talang och kärlek till
ämnet skildrat i sina taflor.
Boll, Franz Christian, tysk fysiolog, född
i Neubrandenburg 1849, blef med. doktor 1869
och följande år assistent hos du Bois-Reymond i
Berlin. Han kallades 1873 till professor i fysiologi
i Rom och dog derstädes 1879. Mest bekant är B. genom
sin 1876 gjorda upptäckt af synpurpurn, den röda
färgen i stafvarnas ytterleder i näthinnan. Derjämte
utgaf han en mängd andra arbeten, af hvilka de flesta
behandla histologiska spörsmål.
Bolle, Märta, psevdonym för fru Anne-Margret Holmgren,
född Tersmeden, gift med professor Frithiof Holmgren
(se denne. Suppl.) i Upsala.
*Bollebygd. 1. Härad, ingår i Marks, Vedens och
Bollebygds domsaga. 37,510 har. 6,654 innev. (1894). —
3. Socken. 19,047 har. 3,185 innev. (1894).
*Bollerup, socken. 1,385 har. 548 innev. (1894).
Bollinger, Otto, tysk läkare, f. i Altenkirchen,
Rheinpfalz, 1843, blef 1867 med. doktor och 1880
professor i allmän patologi och patologisk anatomi i
München samt föreståndare för patologiska institutet
derstädes. Han uppsatte 1875 tillsammans med
L. Franck »Deutsche zeitschrift für thiermedicin
und vergleichende pathologie» och utger sedan 1889
Arbeiten aus dem pathologischen institut in München.
*Bollnäs, socken. 10,233 innev. (1894). Pastoratets
areal är 89,358 har. — B. kyrkobyoch stationssamhälle,
den s. k. Bollnässtaden, är ett köpingslikt
samhälle på Ljusnans högra strand vid sjön Varpen
och den stora Norrlands-landsvägen utefter Ljusnan,
som der skäres af landsvägen från Söderhamn till
öfre Dalarna och Herjedalen. Det är nast städerna
den förnämsta platsen vid Norra stambanan, med
mycken rörelse, flere bankkontor, sparbank, läkare,
filialapotek, folkhögskola, småskolelärareseminarium,
döfstumskola jämte undervisningsanstalt för öfveråriga
döfstumma, tingsställe, hotell, gästgifvaregård,
bryggeri och andra industriella anläggningar,
stora reparationsverkstäder för jernvägen m. m. Vid
B. finnes ett transportfängelse (se d. o.). För
stationssamhället, hvars, kyrkskrifna befolkning
vid 1890 års slut uppgick till 820 pers., gälla
ordningsstadgan, byggnadsstadgan och brandstadgan
för rikets städer. 1894 beslöt det att söka
köpingsrättigheter.
*Bolmen ligger mellan Vestbo (ej Vestra) härad och
Sunnerbo härad.
*Bolmsö, socken i Jönköpings län, Vestbo
härad. 14,572 har. 1,096 innev. (1894).
Bolmväxter, bot., en benämning på naturliga familjen
Solanaceae, till hvilken höra bolmörten, tobaken
m. fl. narkotiska och giftiga växter.
*Bologna. 1. Provinsen beräknas (af Strelbitsky) hafva
en areal af 3,709 qvkm., med 464,879 innev. (1893
beräknades folkmängden till 488,000 pers.). —
2. Hufvudstaden hade 1881 103,998 innev. (såsom
kommun 123,274, vid 1891 års slut enligt beräkning
147,000). Den har ett för handeln ytterst fördelaktigt
läge, der alla vägar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
