Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögat i omkr. 10 proc. fullständigt genom
suppuration. Men på senaste tiden har under
antiseptikens skydd förlusten genom varbildning
sjunkit ner under 1 proc.
En vigtig orsak till blindhetens af tagande är äfven
den allmänna välmågans stigande samt de hygieniska
förbättringar, som deraf medelbarligen blifvit en
följd. J. Wk.
*Blindinstitut, Se Institutet för blinda.
Blindknaggslägtet, zool. Se Blindbromsslägtet. Suppl.
Blindram. Se Oljemålning.
Blindskrift. Se Blindundervisning och Relieftryck.
Blindtarm, blindtarmsinflammation. Se vidare
Typhlitis.
Blink (vattenblink), bot., det svenska namnet på
Hottonia palustris.
Blink, sjöv. Se Lanterna.
Blink, Carl, psevdonym för författarinnan Louise
Elisabet Stjernström, född Granberg. Se Granberg 3
(äfven i Suppl.).
Blistersteel [-stāl]. Eng., blåsstål. Se Jern,
sp. 1138.
Blix, Elias, norsk teolog och orientalist, f. i
Gildeskaal (Nordland) d. 24 Febr. 1836, genomgick
Tromsö skollärareseminarium (1853–55) och var derefter
lärare vid stadens skolor. 1860 blef han student
och 1866 teol. kandidat. För att studera semitiska
språk och gammaltestamentlig teologi uppehöll han
sig 1871–72 med statsunderstöd i utlandet (särskildt
Leipzig), hvarefter han 1873 blef docent i nämnda
ämnen vid universitetet i Kristiania. 1876 tog han
den filosofiska graden för en afhandling; om De
vigtiaste udtryk for begreberne herre og fyrste
i de semitiske sprog, egentligen en afdelning af
ett större verk, hvarmed han de sista åren varit
sysselsatt, en jämförande etymologisk ordbok öfver
arabiska och syriska. 1879 blef han e. o. professor
i hebreiska. Vid bildandet af den Sverdrupska
ministèren d. 26 Juni 1884 utnämndes han till
chef för kyrko- och undervisningsdepartementet,
men utträdde åter i Febr. 1888 och återtog 1889 sin
professur. Mera än genom sina vetenskapliga verk har
B. gjort sitt namn kändt i Norge genom sitt arbete för
folkspråkets användning i kyrka och skola. Utgången
från allmogen, var han från ungdomen en varm anhängare
af »maalsträvet» och författade på folkspråket
Nokre salmar, gamle orh nye (3 häft. 1869), hvilka,
utmärkta för trosvärme och innerlighet, utkommit
i nya upplagor och autoriserats till offentligt
bruk af de församlingar, som besluta derom. Senare
besörjde B. med biträde af Aasen en öfversättning till
folkspråket af Romarebrefvet, utgifvet 1882 som prof
på den med statsmedel understödda öfversättningen
af hela Nya testamentet, hvilken utkom 1890, och af
hvilken äfven en stor del är verkställd af B.
Blix, Magnus Gustaf, fysiolog, född d. 25 Dec. 1849 i
Säbrä socken, Vesternorrlands län, blef student 1869,
med. kandidat 1875 och licentiat 1879 samt med. doktor
1880, allt i Upsala. Han förordnades 1880 till
docent i experimentet fysiologi och medicinsk fysik
i Upsala, utnämndes 1882 till ordinarie laborator vid
fysiologiska institutionen derstädes, efter att ända
sedan 1876 på förordnande hafva förestått densamma, samt är
sedan 1885 professor i fysiologi och embryologi vid
Lunds universitet. B. har med särskild förkärlek
egnat sig åt muskelfysiologien och sinnesfysiologien
och inom dessa grenar af sin vetenskap vunnit mycket
viktiga resultat, bland hvilka i främsta rummet bör
anföras hans upptäckt af att våra förnimmelser af
köld och värme förmedlas genom olika slags nerver
(Experimentala bidrag till lösningen af frågan om
hudnervernas specifika energi, 1883, för hvilken
afhandling B. erhöll 1889 Svenska läkaresällskapets
halfsekelsmedalj). I sin gradualafhandling,
Oftalmometriska studier (1880; af Vetenskapsakademien
belönt med halfva Wallmarkska belöningen), beskrifver
han en efter en ny princip konstruerad oftalmometer
och meddelar med densamma gjorda mätningar. I flere
afhandlingar, Bidrag till läran om
muskelelasticiteten (1874), Till belysning af frågan
huruvida värme omsättes till mekaniskt arbete vid
muskelkontraktionen (1881), Ett bidrag till kännedomen
om muskelns spänning och det mekaniska arbetet vid
kontraktionen (1884), Die länge und spannung des
muskels (1891–94), har han med nya metoder behandlat
många af de svåraste frågorna beträffande muskelns
allmänna fysiologi. Derjämte har B. konstruerat en
mängd fysiologiska instrument, af hvilka en stor
del ännu icke är i tryck beskrifven. Han är ledamot
af Vet. soc. i Upsala (1883). Fysiogr. sällsk. i
Lund (1886) och Vetenskapsakademien (1892).
R. T–dt.
Blixtfotografi. 1. Fotografi, tagen vid belysning
af magnesiumblixt. — 2. Fotografisk afbildning
af blixten (i betydelsen urladdningsgnista af
atmosferisk elektricitet). Man lyckas understundom
erhålla en fotografi af den s. k. blixtstrålen
genom att under en mörk natt, då åskan går, rikta
en öppen kamera mot åskmolnet. Med hjelp af sålunda
erhållna fotografier har man varit i tillfälle att
iakttaga vissa förut ej kända egendomligheter vid
dessa urladdningar. K. S–n.
Blixtkatarr (T. blitzkatarrh). Se Grippe.
Blizzard [bli’sörd], Eng., snöstorm med stark köld,
som blåser v. om Mississippi norr ifrån och är högst
farlig för personer, som färdas ute. Denna vind, som
åtföljer vestsidan af ett barometerminimum, utmärker
sig, liksom dess fortsättning, den texanska
Norther, genom plötsligt utbrott, kort varaktighet
och ett ytterst hastigt temperaturfall.
Bloaters [blåtörs], Eng. Se Sillrökning.
*Bloch, S. N. G., dog 1862.
*Bloch, M., föddes af judiska föräldrar, men
öfvergick 1843 till kristendomen och blef 1844 lärare
vid evangeliska lyceet i Szarvas. Han tjenstgjorde
under revolutionsåren 1848–49 såsom sekreterare vid
Görgeys generalstab och i krigsministeriet, återvände
1851 till Szarvas och var 1855–78 professor vid den
reformerta evang. teol. anstalten i Budapest. Sedan
1840 var han ledamot af Ungerska akademien. Död
1891. Hans ungerska grammatik (1843) har utgått i 8
uppl. (1881), hans ungersk-tyska lexikon (2 bd
1854–57) i 6 uppl. (1890). Den af B. 1858 uppsatta
tidskriften »Protestáns egypházi és iskolai lap»
(Prot. kyrko- och skoltidning) blef ett organ för
den fria protestantiska kyrkoriktningen. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
