Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger / 925-926 (1896) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blind ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

*Blind, K., är enligt andra uppgifter född 1826.

Blind [bläjnd], Mathilde, engelsk författarinna,
f. 1847, idkade lärda studier i Zürich och vardt i
London bekant med Mazzini, hvilken utöfvade mycken
inverkan på hennes åsigter. Hon skref bl. a. kritiker
i tidskrifter, större studier öfver Shelley och
Byron, den första biografien öfver George Eliot
(1883) och ett arbete om m:me Roland (1886). Miss
B. odlar äfven diktkonsten; hennes förnämsta
arbete, The ascent of man (1889), sätter i scen den
moderna evolutionsläran och skildrar mensklighetens
utveckling alltifrån vildens tillstånd. 1893 utgaf
hon den lyriska samlingen Songs and sonnets. Hon har
deltagit ifrigt i qvinnorörelsen och gjort längre
resor i Södern.

Blindanstalt. Se Institutet för blinda.

Blindbromsslägtet. l. blindknaggslägtet,
Chrysops, zool., ett till familjen bromsar
hörande slägte, som äfven benämnes ögonbromsar
(se d. o.). En af de vanligaste arterna af slägtet
är blindbromsen (se d. o.).

*Blindhet, oförmåga att se eller uppfatta
ljus. I strängt vetenskaplig mening är den
blind, som ej längre är mäktig af någon objektiv
ljusförnimmelse. Men i det praktiska lifvet plägar
man kalla den blind, som ej längre har led- eller
gångsyn. Gränsen mellan blindhet i denna mening
och svagsynthet motsvaras af fingerräkning på en
meter. Den, som icke är i stånd att räkna finger på en
meters afstånd, kan i regel ej längre vägleda sig. Se
vidare Ögonsjukdomar och Blindhetsstatistik. Suppl.
J. Wk.

Blindhetsstatistik. Den statistik vi ega öfver
blindhetens geografiska utbredning är hufvudsakligen
grundad på folkräkningar. Följande tabell utvisar
förekomsten af dubbelsidig blindhet å 10,000 pers. i
en del af Europas och Amerikas stater.

Stater	c> år	blinda
Argentina	1869	20,24.
Portugal	1878	20.
Ryssland	1886	19,9.
Finland	1890	15,5.
Spanien	1877	14,8.
Norge	1890	12,8.
Ungern	1890	10,5.
Amerikas förenade stater	1880	9,7.
Tyskland med undantag af Preussen	1871	8,5.
Frankrike	1872	8,4.
Preussen	1880	8,3.
Sverige	1890	8,3.
England	1891	8,09.
Österrike	1890	8,06.
Schweiz	1870	7,6.
Italien	1881	7,6.
Britiska Nord-Amerika	1871	6,2.
Danmark	1890	5,3.
Holland	1869	4,5.

Blindhet är sällan medfödd, utan i de allra flesta
fall förvärfvad. Den är sällsynt i barnaåldern och
ökas från åldersklass till åldersklass. Tillväxten
sker långsamt i åldersklasserna under 50 år, men
derefter inträder en med hvarje åldersklass allt
hastigare tillökning. Enligt 1890 års folkräkning
förekom i Sverige, Norge, Danmark
och Finland följande antal blinda å 10,000 pers.
i de skilda åldersklasserna.

Åldersår	Danmark	Sverige	Norge	Finland
0–10	1,0.	0,9.	2,1.	1,0.
10–20	2,3.	2,97.	3,8.	4,6.
20–30	2,8.	4,8.	4,6.	7,6.
30–40	3,4.	6,6.	6,5.	8,7.
40–50	5,4.	7,9.	9,5.	17,1.
50–60	6,8.	10,8.	15,1.	35,4.
60–70	15,5.	20,8.	29,0.	72,3.
öfver 70	45,5.	61,6.	138,0.	137,8.

I Europa i allmänhet är blindhet något vanligare
hos män än hos qvinnor. I Sverige och Finland är
förhållandet omvändt. I Sverige är skillnaden helt
obetydlig (män 8,1, qvinnor 8,4) och beror derpå att
så många flere gamla qvinnor än män finnas i vårt
land. I Finland åter är skillnaden mycket stor: blinda
män 11,5, blinda qvinnor 19,6 på 10,000. Orsaken
dertill torde i främsta rummet vara det derstädes
gängse trakomet, en sjukdom, som oftare angriper
qvinnan än mannen.

Magnus, hvilken gjort en sammanställning af
2,528 dubbelsidigt, obotligt blinda, fann blindhet
medfödd i knappt 4 proc. af fallen. I 67 proc. voro
primära ögonsjukdomar, uppkomna efter födelsen,
orsaken till blindhet, i 11 proc. yttre våld,
i 18 proc. konstitutionella sjukdomar. Den
vanligaste orsaken till blindhet är blennorrhoea
neonatorum, d. v. s. ögonvarflytning hos nyfödda
(10,87 proc.). Vanliga blindhetsorsaker äro dessutom
trakom (9,49 proc.), idiopatiska sjukdomar i
hornhinnan (8,06 proc.), irido-koroidit och cyklit
(8,86 proc.), glaukom l. grön starr (8,97 proc.),
atrofi l. förtvining af synnerven, dels primär (7,75
proc.), dels sekundär efter hjernsjukdomar (6,90
proc.), direkt våld å båda ögonen (4,3 proc.) samt
våld å ena ögat ledande till äfven det andra ögats
förstöring genom sympatisk oftalmi (4,5 proc.). En
afsevärd blindhetsorsak är äfven höggradig närsynthet,
så mycket mer som närsynthet ofta utvecklas hos
ungdomen i våra högre skolor. I Stockholms allmänna
läroverk t. ex. äro omkr. 50 proc. af lärjungarna i
den högsta klassen behäftade med närsynthet.

En egendomlig företeelse är den stora skillnaden i
förekomsten af blindhet i de 4 nordiska landen (jfr
tabellen). Danmark har en mycket låg blindesifira
(5,3), Sverige en något lägre än flertalet af
Europas stater (8,3). Deremot hafva Norge och
Finland särdeles höga blindesiffror (resp. 12,8 och
15,5). Den vanligaste orsaken till blindhet i Norge
är grå starr, hvilken till följd af befolkningens
gleshet i det vidsträckta landet ofta ej kommer
under operation. Enligt 1862 års blindekomité
var i Norge grå starr orsak till blindhet i 40
proc. af fallen, enligt 1873 års blindekomité till
och med i 50 proc. Finlands höga blindesiffra
beror företrädesvis på den derstädes mycket utbredda
smittsamma ögonåkomman trakom. Denna sjukdom angriper
i hög grad Finlands finska, men sällan dess svenska
befolkning. Detta torde vara den hufvudsakliga orsaken
till den stora skillnaden i blindhetens förekomst
bland de två olika folkraserna i detta land. Enligt
1873 års folkräkning förekommo 23 blinda å 10,000
bland de finsktalande, men endast 10,6 bland de
svensktalande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>