Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blanchard ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppnade han en särskild konsthandel i Stockholm, och
s. å. erhöll han titeln hofkonsthandlare. Nämnas må
äfven, att B. var den, som i Sverige införde elektrisk
belysning (1878).
Blanchard [blangsjär], Jacques, fransk målare, född
i Paris 1600, död derst. 1638, hade till lärare
en slägting på mödernet, begaf sig 1624 först till
Rom, sedan till Venezia och studerade der de senare
renaissancemålarna, till dess han 1627 tillsammans
med Vouet återvände till Paris. Genom den fläkt af
veneziansk kolorit, som han hade förvärfvat sig,
gjorde han sådant uppseende i Paris, der man dittills
ej sett något slikt, att han af kännare ställdes
framför den berömde hofmålaren Vouet. Han fick till
och med en gång tillfälle att mäta sig med honom, i
det att M:r de Bouillon, »surintendant des finances»,
inbjöd honom, medan Vouet målade öfre galleriet,
att smycka jordvåningen med 13 mytologiska bilder,
utförda i olja på väggen. Bägge cyklerna äro absolut
försvunna. Numera har man af B., som fick namn af
»Frankrikes Tizian», i behåll endast några svaga
heligtaflor i Nantes och i Louvre, der af honom ses
en Helig familj och Maria med Jesus och S. Anna. —
Hans broder, Jean Baptiste B. (1595–1665), var lärare
åt hans son, Gabriel B. (1630-99), blef medlem af
Akademien och professor samt har målat en allegorisk
bild af Ludvig XIV:s födelse (nu i Versailles).
C. R. N.
*Blanchard, H. L., föddes 1778 (ej 1787).
*Blanchard, H. P. L. Ph., dog 1873 (ej 1874).
*Blanchard, E. L., dog 1889.
Blanchard [blangsjār], Jules, fransk bildhuggare,
f. 1832 i Puiseaux (Loiret), var lärjunge af Jouffroy
och uppträdde första gången 1859 med en relief,
Enkans son i Nain. Derefter har han utfört många
ideala verk jämte porträttbyster och figurer af
allegoriskt innehåll, såsom Drucken satyr, Kämpande
galler, Simson, Ung eqvilibrist (1866), ansedt som
hans bästa arbete, Drama, Komedi, Musik och Dans
(1869, i gafvelfältet på teatern i Angoulême),
Sanningens mun (Bocca della Veritå, 1870), Herkules
och Omfale (1877) m. fl. Bland porträttbyster märkes
en af ärkebiskop Dupanloup.
*Blanche, A. T. — 1889–92 utgafs en af svenska
konstnärer illustrerad upplaga af B:s »Samlade
arbeten», hvilka åtföljdes af en af N. Erdmann
författad framställning af »August Blanche och
hans samtid» (1892). – B:s å sp. 661 omnämnda
berättelseserie heter En skådespelares öden (ej
äfventyr).
*Blanchemain, J. B. P., dog i Longefond
(depart. Indre) 1879.
Blanchs kafé, Blanchs konstsalong, Blanchs teater. Se
Blanch, T. J. Suppl.
Blanco, Antonio Guzman, president i Venezuelas förenta
stater. Se Venezuela, sp. 555.
Blancos, Sp., »de hvite», partinamn. Se Negros.
Blandade vokaler. Se Mediopalatala språkljud.
Bland-billen kallas efter förslagsställaren,
kongressledamoten Bland från Missouri, en af Förenta
staternas kongress 1878 antagen myntlag, som bestämde,
att regeringen för skattkammarens
räkning månatligen skulle till dagens pris uppköpa
silfver för minst 2 och högst 4 mill. dollars och
deraf prägla standard-dollars, hvilka, oaktadt
de icke innehölle den mot en gulddollar svarande
silfvermängden, skulle efter sitt nominella värde
vara lagligt betalningsmedel för all offentlig
och enskild skuld, utom der uttryckligen genom
kontrakt betalningen var bestämd i annat mynt. Då
det enligt denna lag årligen myntades omkr. 30
mill. silfverdollars och allmänheten i regeln
icke önskar begagna detta mynt, samlades efter
hand ett ofantligt silfverförråd i skattkammaren,
hvarigenom silfvervärdet hindrades att sjunka
— detta var lagens syfte — så fort som det
med den rika silverproduktionen eljest skulle
hafva gjort. Samtidigt bemyndigades regeringen
att mot deposition af silfvermynt utfärda
s. k. »silver-certificates», sedlar, som väl icke
förklarades för lagligt betalningsmedel, men som
skulle mottagas af offentliga kassor, liksom bankerna
svårligen kunde vägra mottaga dem. Då det genom
B. afsedda målet icke vanns, utan silfvervärdet
fortfor att sjunka, aflöstes den d. 14 Juli 1890
af den senare upphäfda Sherman- l. Windom-billen,
en utvidgning af den förra; skattkammaren skulle
månatligen köpa 4 1/2 mill. ounces silfver, så länge
silfrets marknadspris icke öfversteg 1 doll. för
371,25 grain.
Blandfolk (blandade, bländingar), afkomlingar af
förfäder, som tillhöra olika menniskoraser (mulatter,
mestiser o. s. v.). Se Menniskoraser.
Blandningsministèr, detsamma som
Koalitionsministèr. Se under Koalition.
Blandningspyrometer. Se Pyrometer.
Blandstenar, bergsv. Se Jernmalmer, sp. 1148,
och Qvickstenar.
*Blangini, F, dog 1841 (ej 1842).
Blangstrup, Johan Christian, dansk militär,
historiker, född d. 29 Okt. 1857 i Nykjöbing på
Falster, blef student 1875, inträdde straxt derefter
vid armén samt befordrades 1881 till premierlöjtnant
vid infanteriet och 1895 till kapten. Han idkade
derjämte historiska studier, särskildt med hänsyn
till Danmark under 1700-talet. B. öfversatte 1887
tysken K. Wittichs arbete om »Struensee» och fogade
dertill åtskilliga tillägg. Sjelf författade B. 1889
Begivenhederne i Norden 1788 och 1890 Christian VII og
Caroline Mathilde (3:dje uppl. 1894), i hvilket arbete
han förnämligast sökte skildra de två personernas
karakter och psykologiska förhållande. Han är
hufvudredaktör för »Salmonsens store illustrerede
konversationsleksikon», som började utgifvas
1891, och af hvilket något öfver 4 bd utkommit
(1896). E. Ebg.
Blankenheim-te. Se Galeopsis.
*Blanqui. 2. L. A., föddes i Puget Théniers
(depart. Alpes-maritimes). Under hans fångenskap i
Clairvaux gick flere gånger rykte om hans död, och
på grund af ett af dessa uppgafs i hufvudarbetet
oriktigt, att han aflidit i Mars 1876. Flere
radikala tidningar och riksdagsmän af yttersta
venstern fordrade hans frigifhing. Ehuru ej valbar,
utsågs han i April 1879 till riksdagsman i Bordeaux’
första valkrets, men hans val kasserades af kammaren
i Juni s. å. Några dagar derefter benådades han af
regeringen. Han dog i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
