Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bischoffswerder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
entusiasm. »Carmen» är i Frankrike det längst gående
försöket att sammansmälta komisk och tragisk opera,
hvilket alltid legat i tendensen hos den franska
comique’en, som aldrig varit så rent komisk som
den italienska buffan. Ej mindre betydelse har
»Carmen» såsom en föregångare till den italienska
»verismen» i våra dagar både i stoffet, hemtadt
från de lägre folkklassernas lif och passioner,
och i dess realistiska behandling, och styckets
allmänna popularitet utgör ett talande bevis på
naturnödvändigheten af en reaktion mot ej mindre
Meyerbeers historiska än Wagners mytologiska opera,
om det ock i någon mån rönt inflytande af båda. De
betänkligheter i fråga om ämnets sensationella
natur, som riktats mot veristernas produkter,
drabba visserligen i någon mån äfven »Carmen», som
ej häller är alldeles fri från banaliteter; dock
står B., rent musikaliskt taget, ofantligt mycket
högre än veristerna både i smak och konst-bildning.
A. L.
Biziura, zool., myskandslägtet. Se Kopparänderna.
Bizzozero, Giulio, italiensk fysiolog, f. 1846
i Varese, sedan 1872 professor i allmän patologi vid
Turins universitet, utmärkte sig tidigt genom rön på
fysiologiens område. Det var han, som först uppställde
teorien om benmärgen såsom väsentligt medverkande
organ vid nybildningen af de röda blodcellerna (Sul
midollo delle ossa, 1868–69). Bland hans öfriga i
skrift framlagda rön må nämnas Sui corpuscoli
semoventi (1865; upptäckten af benmärgcellernas
förmåga att sammandraga sig), Di alcuni alterazioni
dei linfatici del cercello e della pia madre (1868),
Sul parenchima della ghiandula pineale (1868–71),
Sui rapporti della tuberculosi con altre malattie
(1874; deri lemnas bl. a. den första beskrifningen
på den verkliga hudtuberkulosen eller lupus), Di un
nuovo elemento morfotogico del sangue (1882), m. m.
*Bi-ätarna. Se vidare Meropidae.
Bjang tsjub, tibetansk titel på abboter i de mindre
lamaistiska klostren. Se Lamaism, sp. 601.
*Bjarkamål kallas äfven Huskarlahvat (se d. o.).
Bjarkan, namn på B-runan. Se B. Suppl., sp. 481.
Bjarkeyiarréttr. Se Nordisk rätt, sp. 1313. Jfr
Bjärköarätten.
*Bjarne Herjulfsson. Jfr art. Vinland.
Bjarne Kolbeinsson, isländsk skald, född på
Orknöarna, der han 1188 blef biskop, är författare
till den historiskt vigtiga, omfångsrika och nästan
fullständigt bevarade Jómsvikingadrápa (se d. o.),
hvars ämne är Jomsvikingarnas krigståg till Norge
och slaget i Hjörungavåg, samt troligen äfven till
Málsháttakvǽði, d. v. s. ordspråksdikten, en samling
ordspråk, satta i rim, och liksom den förra dikten
affattad i form af en drapa. Möjligen förskrifva sig
från B. äfven de versifierade förteckningar å mytiska
namn och poetiska eller arkaiska ord, som utgöra
senare tillägg i några handskrifter af Snorres Edda
och numera vanligen kallas »nafnaþulur». B. dog 1222
eller 1223. Ad. N–n.
*Bjelbog. Jfr Tjernobog.
*Bjelgorod har omkr. 23,000 innev.
*Bjelinskij, V. G., föddes på Sveaborg, i Febr. 1810
(1811?). Se om honom A. Jensen: »Bjelinski. En
literaturhistorisk studie» (i »Finsk tidskr.», bd
34, 1893).
Bjelke, herald. Se Vapen, sp. 255.
*Bjellerup, socken. 984 har. 449 innev. (1893).
Bjelij ostrov, Beliostrov (R., »Hvitön»), en i Norra
ishafvet mellan 73° och 73° 25’ n. br. samt 70° 15’
och 72° ö. lgd fr. Gr. belägen ö, hvilken skiljes från
halfön Jalmal genom ett sund, som af Nordenskiöld
uppkallats efter en deltagare i den stora nordiska
expeditionen, Malygin, hvilken första gången (1737)
seglade genom detsamma. Areal enl. Strelbitsky 1,585
(enl. Trognitz 1,835) har. Ön höjer sig knappt 3
m. öfver hafsytan och består af idel fin sand; »endast
på den af hafsvattnet sköljda delen af stranden»,
berättar en af deltagarna i Vegaexpeditionen, »sågos
några stenar, stora som valnötter; högre upp på land
funno vi ej en stenbit ens af en nagels storlek. Den
del af ön, öfver hvilken hafsvattnet spolar, visar den
fina sanden blottad, utan spår till vegetation. Der
marken höjer sig något litet, blir den beklädd med
ett svart- och hvitbrokigt täcke af mossa och lafvar,
i hvilket med långa mellanrum stå små grästufvor. De
högre växterna representerades blott af 17 arter, alla
små och förkrympta. Af lafvar anträffades omkr. 80
arter, af mossor insamlades omkr. 20 arter.» Äfven
faunan är ytterst fattig. Vegaexpeditionens medlemmar
sågo renar och, på andra sidan sundet, samojedtält.
Bjeloe more, ryska namnet på Hvita hafvet.
*Bjelo osero (ozero) upptager Kovsja och Kelma
samt har genom Sjeksna aflopp till Volga. Sjön bildar
ett led i Mariinska kanalsystemet. För att kringgå
grunden vid Sjeksnas utlopp har man vid sydöstra
sidan af sjön anlagt Bjeloserskiska kanalen (66 km.)
Bjelosersk, stad i ryska guvern. Novgorod, nära
Sjeksnas utlopp ur sjön Bjelo Osero. Omkr. 4,600
innev., hvilka idka fiske, tjärbränning samt
tillverkning af helgonbilder och ljus. I närheten
af staden finnas stenkolsgrufvor och en fabrik för
tillverkning af svafvel af svafvelkis. B. var i
flere årh. hufvudort i ett särskildt furstendöme,
tills detta 1486 förenades med Moskva.
Bjelsk, stad i ryska guvern. Grodno, i en
sädesproducerande trakt vid Narevs biflod
Bjelanka. Omkr. 7,000 innev. Liflig handel. B. var
fordom hufvudstad i polska landskapet Podlachien och
vojevodskapet B. Vid Polens tredje delning tillföll
B. Preussen, men afträddes 1807 till Ryssland.
Bjeluga (Bjelucha). Se Hvitfiskslägtet.
Bjelyi, stad i ryska guvern. Smolensk, vid Dünas
biflod Obsja. Omkr. 9,200 innev., hvilka idka
liflig handel med spanmäl, ull och läder på
Östersjöprovinserna.
*Bjerby, socken. Areal 1,149 har. 341 innev. (1894).
*Bjeresjö. 1. Socken. 1,855 har. 876 innev.
Bjeresjöholm, gods i Bjeresjö socken, Malmöhus län,
med hufvudgården belägen 2,5 km. från Östersjön på en
höjd synlig vida omkring och nära en vacker bokskog,
som om söndagarna under sommaren utgör en eftersökt
tillflyktsort för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
