Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bielke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jernmalmslager, som brytas i granskapet, och som
delvis smältas och vidare bearbetas i B., men till
större delen skeppas till utlandet. Hamnen har
sedan 1878 väsentigen förbättrats genom reglering af
floden, på hvilken 3 m. djupgående fartyg kunna gå
upp till B., elektrisk belysning utmed flodens hela
längd (12 km.) mellan viken (Ria de B.) och staden,
genom omfångsrika dammbyggnader o. s. v. Dessutom
ämnar man vid den af flere batterier försvarade
Nervion-mynningen anlägga en uthamn, som skall skyddas
af tvänne väldiga dammar. Af jernvägsförbindelser
eger B. — utom de båda i spanska nordbanan
utmynnande linierna till Miranda och Zumarraya —
de längs Nervions båda stränder till B:s förhamnar
Portugalete och Las Arenas gående linierna samt fem
banor till grufdistrikten. Under byggnad är en bana
till Asturien. Las Arenas är tillika villaförstad och
badort. 1891 utgingo från B. 4,164 fartyg, hvilka
hufvudsakligen utlörde jernmalm (3,4 mill. ton),
tackjern, ull etc.
Bilbilis, romersk stad i Hispania Tarraconensis. Af
dess ruiner byggde araberna Calatayud (se d. o.).
*Bilbref utfärdas icke mera, ej häller fribref (se
k. förordn. af d. 27 Nov. 1891 ang. registrering af
svenska fartyg). Jfr Bilattest. Suppl.
*Bilde. — 2. Eske B. vardt rikshofmästare 1547. —
3. Anders B. föddes 1600, blef 1642 riksmarsk och
dog d. 9 Nov. 1657. — 4. Claus B., riddare, riksråd,
riksrådet Sten Basse B:s (d. 1519) son, kusin till
B. 1 och 2, f. 1490, tillbakaslog 1519 svenskarnas
anfall på Elfsborg, deltog 1520 i Kristian II:s tåg
till Sverige och var en af de fyra danska adelsmän,
som afslöto förlikningen i Upsala. Då Kristian senare
på året återreste till Danmark, blef B. jämte Otto
Krumpen och Niels Lykke slottslofven på Stockholms
slott, slogs vid kröningen till riddare och var jämte
Sören Norby den, som fängslade de svenske herrarna,
som afrättades i blodbadet d. 8 Nov. B. fick 1528
Bohus i förläning, ådagalade stor kraft vid Kristians
angrepp 1532 och skaffade med stora uppoffringar de
summor, för hvilka Viken 1532 återköptes af Gustaf
Vasa. S. å. medverkade han, som blifvit norskt
riksråd, kraftigt till att norska riksrådet på mötet
i Trondhjem underskref »eningsakten», hvarigenom
Norges och Danmarks förening återställdes. Vid den
tiden vardt han äfven danskt riksråd och var en af de
få östdanska rådsherrar, som arbetade för Kristian
III:s antagande till konung. B. användes af denne i
flere maktpåliggande uppdrag. Jämte Truid Ulfstand
utarbetade han 1539 års norska recess, som blef
grundval för den norska lagstiftningen i nära 150
år. Såsom länsherre på Bohus kom B. ofta i mindre
vänlig beröring med Sverige, och konung Gustaf var
honom mycket gramse. B., som afled på Lyngsgård
i Skåne d. 4 Jan. 1558, var en af sin tids mest
framstående medlemmar af den skånska adeln såväl
på grund af sin ofantliga rikedom som genom sin
kraftfulla karakter.
*Bildhuggarekonst. Sp. 526. Luca della Robbia dog
1482, Donatello 1466, Benvenuto Cellini 1571. Den å
rad 26 uppifr. åsyftade konstnären heter Civitale.
Det å sp. 528 omtalade altarverket af Precht i Upsala
domkyrka har öfvergått till Nordiska museet.
*Bildningscirkeln i Karlskrona upphörde i Nov. 1877.
Bildningsläge, språkv. Se Kontaktsläge.
Bildningsväfnad, bot. Se Cambium.
Bildningsvärme, kem. Se Termokemi, sp. 49.
Bildpunkt. fys. Se Lins, sp. 1438, 1439.
Bildrim. Se Bildverser.
Bildskrift. Se Ideografi och Skrift.
*Bildt, D. A. G., som 1881 blifvit envoyé äfven
vid hofvet i Karlsruhe, lemnade 1886 sina tre
envoyéposter, sedan han d. 21 Aug. s. å. utnämnts
till riksmarskalk. 1887 valdes han af Stockholms
stad till ledamot af Första kammaren. När efter
valen till Andra kammaren s. å. protektionisterna
fingo majoritet inom riksdagen, förmåddes B.,
som dock under sin tidigare riksdagsmannabana
förklarat sig emot lifsmedelstullar, att, efter
O. R. Themptanders afgång, åtaga sig bildandet af
ett kabinett, och. d. 6 Febr. 1888 trädde han såsom
statsminister i spetsen för en ministèr, som delvis
bestod af frihandelsvänliga element (Bergström,
Krusenstierna, Lovén) och sålunda kunde anses utgöra
ett bevis för uppriktigheten af B:s försäkran att
hans mål såsom statsminister var »försoning och
samhällsfrid». Men redan på hösten s. å. afgick
Bergström, och d. 12 Okt. 1889 lemnade B. sin post,
följd af Krusenstierna och Lovén. Sedermera inskränkte
sig B:s politiska verksamhet till Första kammaren,
hvilken han lemnade 1893. Han afled i Stockholm
d. 22 Okt. 1894. — Hans äldste son, friherre Karl
Nils Daniel, född i Stockholm d. 15 Mars 1850,
aflade 1870 juris-kandidatexamen i Upsala och
inträdde s. å. på den diplomatiska banan, der han
befordrats till legationssekreterare (1877), kansliråd
i Utrikesdepartementet (1884), kabinettssekreterare
(1886) och envoyé i Rom (1889). Han har uppträdt såsom
historisk författare bl. a. med S. Birgittas hospital
och den svenska kolonien i Rom under 1600-talet
(i »Hist. tidskr.», XV, 1895).
Bildögonen. Se Öga, sp. 604.
Bilifulvin, bilifusein. Se Biliverdin.
Bilinski, Leon, ritter von, österrikisk nationalekonom
och politiker, född i Galizien 1846, blef 1868
docent i nationalekonomi vid Lembergs universitet,
der han utnämndes 1871 till e. o. och 1874 till
ordinarie professor i samma ämne. 1875 invaldes han
i galiziska hushållningssällskapets centralkomité
och verkade der åtta år såsom referent för skatter,
jernvägsväsende och landtbruksundervisning. Såsom
rektor vid Lembergs universitet blef han 1878 ledamot
af Galiziens landtdag, och 1883 invaldes han i
österrikiska »riksrådet» (riksdagen), der han åtnjöt
stort anseende och fick sig anförtrodd utredningen
af flere vigtiga frågor. 1892 utnämndes han till
president i generaldirektionen öfver statens jernvägar
och i Okt. 1895 inträdde han såsom finansminister
i grefve Badenis kabinett. B. har författat flere
betydande arbeten dels på polska (Studier öfver
inkomstskatten, 2 bd, 1870; Handbok i nationalekonomi,
2 bd, 1873–74, omarb. uppl. 1882–84 m. m.), dels på
tyska (t. ex. Die stellung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
