Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beuningen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Antiochus Eupator och tillhörde syrorna, tills Simon
efter en längre belägring återtog den. Josefos kallar
B.-Z. den starkaste fästningen i Judéen.
Beuningen [böjn-], Konraed van, holländsk statsman, född i
Amsterdam 1622, blef juris doktor i Leiden 1643
och s. å. sekreterare hos staden Amsterdam samt
utsågs 1651 till dess pensionaris. 1652 afgick
han såsom ambassadör till Sverige. Genom sina
stora kunskaper, särskildt i den cartesianska
filosofien, ansågs han lämplig att göra intryck på
drottning Kristina och att sålunda återknyta det
vänskapsförhållande emellan Sverige och Holland,
som störts genom Hollands närmande till Danmark,
hvilket gaf sig ett starkt uttryck i synnerhet i
1649 års s. k. redemptionstraktat. Det gällde nu för
B. att få hjelp emot England och, om möjligt, förmå
Sverige och Danmark till allians. Men han mottogs
kyligt i Stockholm, medan den största älskvärdhet
visades den 1653 anlände engelske ambassadören
Whitelocke. I Maj 1654 lemnade B. Sverige »med hat
i hjertat till en regering, som så föga gått hans
önskningar till mötes». Han infann sig senare på
året jämte van Bootsma och R. W. von Kniphausen på
kongressen i Stade för att medla emellan Sverige
och staden Bremen. Medlingsanbudet afslogs, men de
holländska sändebuden fingo såsom »vänner» deltaga i
förhandlingarna. 1656 sändes B. jämte van Amerongen
och Vierzen till Danmark för att försäkra detta
land om Hollands vänskap. Han eggade Danmark till
det olycksaliga fredsbrottet med Sverige 1657. Då
Karl Gustaf efter freden i Roskilde på sommaren
1658 å nyo landsteg på Själland, arbetade B. af
all sin kraft i Haag, dit han anländt i Sept.,
för att förmå Generalstaterna att skicka Danmark
hjelp. Med ovanlig hast utrustades den flotta,
som d. 29 Okt. bröt sig igenom den svenska flottan i
Sundet, undsatte Köpenhamn och sålunda räddade Danmark
samt korsade Karl Gustafs planer. Öfver hufvud kan
sägas, att näppeligen någon främmande diplomat
vållat Sverige så stor skada som B. gjort. 1660
var B. jämte van Gent ambassadör i Paris, och
1664–68 var han envoyé derstädes, sökte och lyckades
upprätthålla godt förstånd emellan Holland och
Ludvig XIV, som ofta rådförde sig med honom öfver
det allmänna politiska läget. Men efter Ludvigs
infall i Belgien 1667 och ännu mera sedan han genom
trippelalliansen tvungits till freden i Aachen, sände
B. sin regering varningar för den fara, som hotade
från fransk sida. Han skickades sedermera öfver till
England för att tillförsäkra Holland Karl II:s hjelp,
men denne var redan vunnen af Ludvig. Sedan De Witt
1672 fallit för mördarehänder, var B. en af dem, som
drefvo till kraftigt försvar emot fransmännen. Vilhelm
III, den nye ståthållaren, skänkte B. i början sitt
förtroende och utnämnde honom till borgmästare i
Amsterdam. Men efter en tid uppstodo misshälligheter
emellan dem. B. afled, svagsint, 1693. Han var under
sin krafts dagar utrustad med snabb uppfattning,
skarpt omdöme och stor lätthet att uttrycka sig. Den
franske ambassadören d’Estrades ansåg, att B.,
bröderna De Witt och van Beverningk voro de ende
holländske statsmän på hans tid, hvilka ej voro fala.
*Beurreus, D., synes redan 1542 trädt i tjenst hos
kansleren v. Pyhy, under dennes beskickning till
Frankrike, och var i Sverige redan 1543 som konungens
matematiker (i 1543 års räntekammarbok är »Dionysius
mathematicus» uppförd på stat).
*Beust, F. F. von, blef 1878 ambassadör i Paris,
fick 1882 afsked och dog på sitt slott Altenberg
vid Wien d. 24 Okt. 1886. Han efterlemnade memoarer:
Aus drei vierteljahrhunderten (2 bd, 1887).
*Beuthen hade 36,905 innev. 1890.
*Bevakning. Bevakningstrupperna vid
den stående bevakningen eller förposttjensten
utgöras såväl i Sveriges som i de flesta
andra lands härar af förpostens hufvudstyrkor
(en eller flere), beredskaper, fältvakter
och posteringar samt poster och patruller.
C. O. N.
Bevakningspost, milit. Se Post.
Beverly [bä’vörli], stad i nord-amerikanska
staten Massachusetts, midt emot Salem. 10,821
innev. (1890). Skofabriker.
Beverly [bä’vörli], William Roxby, engelsk målare,
född i Richmond 1824, död i London 1889, uppfostrad
i Richmond, ville egna sig åt scenen, men grep i
stället som autodidakt till dekorationsmåleriet och
fick sysselsättning vid flere teatrar, der hans fader
var skådespelare, t. ex. 1851 för Coventgarden- och
Drury Lane-teatrarna. Men dessutom målade han landskap
i aqvarell, berömda för god och omsorgsfull teknik,
såsom Parti vid Hastings, Holländsk fiskarebåt,
Våt sand och Torr sand m. fl.
Bevern, köping i braunschweigska kretsen Holzminden,
nära Weser. 2,150 innev. (1890). Efter denna ort är
linien Braunschweig-B. uppkallad, en sidolinie till
huset Braunschweig-Wolfenbüttel, stiftad 1666
af hertig Augusts tredje son, Ferdinand Albrekt I
(d. 1687). Då dennes äldste son, Ferdinand Albrekt
II, 1735 blef hertig af Braunschweig, efterträddes
han i apanaget af sin yngre broder Ernst Ferdinand
(d. 1764). Dennes äldste son, August Vilhelm, hertig
af Braunschweig-B., f. i Braunschweig 1715, gick
tidigt i preussisk krigstjenst, deltog med preussiska
hären i polska och österrikiska tronföljdskrigen och
blef 1747 guvernör i Stettin. Under sjuåriga kriget
slog han Österrikarna vid Reichenberg (d. 21 April
1757), anförde högra flygeln vid Kolin (d. 18 Juni
s. å.) och räddade genom sin fasta hållning konung
Fredriks flygel från fullständig tillintetgörelse,
men sedermera lemnad med en kår till Schlesiens
betäckning blef han der, vid Breslau, slagen d. 22
Nov. och tillfångatagen. 1758 vardt han å nyo
guvernör i Stettin och hade då att kämpa med ryssar
och svenskar. Sedermera uppträdde han åter på den
stora krigsskådeplatsen, hade en segerrik fäktning
vid Reichenbach (Aug. 1762) och var till fredsslutet
(1763) högstkommenderande i Schlesien. Efter freden
lefde han mest i Stettin, der han dog 1781. — Med hans
yngre broder, hertig Karl Fredrik Ferdinand, f. 1729,
dansk fältmarskalk, guvernör i Köpenhamn till 1784
(bröderna voro kusiner till drottning Juliana Maria),
utgick linien Braunschweig-B. Han var gift med
den siste hertigens af Glücksborg enka och dog
på Glücksborg d. 27 April 1809.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
