Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bertrand d'Agoust ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bostad der. Latinskolan var förlagd dit 1805–46. Sedan
1867 tillhör gården skalden dr Grimur Thomsen.
Bességes [-seṡj], stad i franska depart. Gard, vid
Rhônes biflod Cèze. 8,673 innev. (1891). Stenkols-
och jerngrufvor, jernverk och glasbruk.
Bessels, Emil, tysk polarfarare, f. 1847, d. 1888,
egnade sig åt läkareyrket, då han 1869 på Petermanns
föranstaltande kom att deltaga i ångaren »Alberts»
polarfärd, hvarunder han undersökte östra Ishafvet
och påvisade tillvaron af Golfströmmen ö. om
Spetsbergen. 1871 kallades han till Förenta staterna
för att öfvertaga den vetenskapliga ledningen
af en polarexpedition under Ch. F. Hall. Man
framträngde åren 1871–73 i den norra fortsättningen
af Smiths sound till den af intet annat fartyg
nådda höjden af 82° 26’, men fartyget, »Polaris»,
sönderpressades af isen, och alla samlingarna gingo
förlorade. En etnologisk resa till nordvestkusten
af Amerika 1876 omintetgjordes straxt i början genom
skeppsbrott. B. vardt derefter generalsekreterare vid
Smithsonian institution i Washington, men återvände
1886 till hemlandet. Jämte uppsatser i tyska, franska
och amerikanska tidskrifter författade B. första delen
(Physical observations) af »Polaris»-expeditionens
reseverk: »Scientific results of the United States
arctic expedition» (1876), Einige worte über die
inuit des eskimosundes (1875) och Die amerikanische
nordpolexpedition (1878).
*Bessemer, H., föddes i Hertfordshire 1813, adlades
1879 (Sir Henry B.) och blef s. å. ledamot af
vetenskapsakademien i London.
Bessenyi [bäsjēnij], György, ungersk författare. Se
Magyariska literaturen, sp. 628 och 629.
Besshö, fjällspets på Besseggen (se d. o.).
Bessonov (Bezsonov), Petr Aleksejevitj, rysk språkforskare,
f. 1828 i Moskva, var 1867–79 bibliotekarie vid
dervarande universitet och vardt derefter professor
i slavisk filologi vid universitetet i Charkov. Han
har inlagt förtjenst genom sina studier öfver
bulgarernas, serbernas och ryssarnas språk och
literatur. Bl. a. har han utgifvit den första större
samling af bulgariska folkvisor (»Bolgarskija pêsni»,
1855), en samling serbiska folkvisor och traditioner
under titeln »Lazarica» (1857) samt Kirejevskijs
stora samling af ryska folkvisor (10 dlr, 1860–74),
vest-ryska folkvisor (1871) och andliga verser
(»Kaljeki perechozjije», 1861–64), hvarjämte han
skrifvit lefnadsteckningar öfver slaviska lärde m. m.
*Bestick. Jfr Strömbestick.
Bestillingsmand [-man], D. och N., tjensteman.
Bestusjev, Aleksandr Aleksandrovitj, rysk
novellist, f. 1795, deltog såsom gardesofficer
i »dekabristupproret» 1825, dömdes till 20 års
tvångsarbete i Jakutsk, men fick 1829 rättighet att
inträda såsom simpel karl i kaukasiska hären, der han
avancerade till fänrik. Han föll i en skärmytsling
1837. I sina romaner och noveller: Ammalat-Beg,
Mullah-Nur, Fregatten Nadesjda m. fl. ger han sin
fantasi fria tyglar. Hans samlade arbeten utgåfvos
i 12 bd 1839–40 (flere uppl.).
*Bestusjev-Rjumin. 1. Michail Petrovitj föddes 1688
(ej 1686). — 2. Aleksej Petrovitj
föddes 1692, blef 1741 riksvicekansler och 1744
rikskansler. Han miste 1758 sina ämbeten och
förvisades 1759 till Goretovo, återkallades 1762
och dog 1767. — 4. Konstantin Nikolaje-vitj B.,
rysk historieskrifvare, f. 1829, var 1865–82
professor i rysk historia vid universitetet i
Petersburg och derjämte 1872–82 ordförande i slaviska
välgörenhetssällskapet. B. invaldes 1872 i ryska
vetenskapsakademien. Han inrättade 1878 i Petersburg
ett slags universitetskurser för qvinnor. Hans mest
betydande arbete är en Rysslands historia (3 bd,
1872–82), som når fram till slutet af 1500-talet och
egnar särskild hänsyn åt folkets lif; inledningen
lemnar en noggrann öfversigt af källorna till ryska
historien.
Bestämning, filos., det, genom hvilket något är
hvad det är. Bestämningar kunna vara af olika
slag. De kunna vara abstrakta (logiska predikat,
egenskaper), hvilka äro alldeles detsamma som den
bestämde sjelf, blott att man, då man tänker på
bestämningen eller, om den bestämde predicerar
denna, fäster sig uteslutande vid en sida hos det
och för tillfället bortser från hvad det kan vara
för öfrigt. För en verldsåsigt, som vill vindicera
individualitetens betydelse såsom substantiel, är det
af stor vigt att särskildt fasthålla och genomföra
denna bestämningens betydelse, att sålunda någons makt
ej är annat än den maktegande sjelf, sedd från den
sidan att han är maktegande, vilja ingenting annat,
än det viljande väsendet, sedt från den sidan att det
är viljande o. s. v. Förbiser man detta, blir följden,
att man skattar åt menniskans vanliga benägenhet
att gifva sjelfständig tillvaro åt (»hypostasera»)
abstraktioner, hvilken tendens gör sig gällande inom
alla områden af det menskliga kulturlifvet. Inom de
mer sensualistiska riktningarna har denna sanning väl
i allmänhet erkänts (särskildt har den med mycken
skärpa och talang framhållits af Hobbes), men den
idealistiska riktningen har ofta varit benägen för
ett motsatt åskådningssätt, hvilket i all synnerhet
gäller om den schelling-hegelska spekulationen. Det är
Boströms obestridliga förtjenst, att just i motsats
till denna riktning från idealistisk ståndpunkt
hafva framhållit den. — Vidare kan en bestämning
äfven vara konkret. Den utgöres då antingen af en
relation, i hvilken det bestämda väsendet står
till något för detsamma mer eller mindre yttre
eller ock af ett inre, organiskt moment i detta,
som deri ingår, utan att förlora sin sjelfständiga
individualitet. Huru ett sådant ingående är möjligt är
väl en fråga, beträffande hvilken vetenskapen ej ännu
kan anses hafva sagt sitt sista ord. Men fasthåller
man individualitetens substantiella betydelse, på
samma gång man måste fatta tillvaron som ett helt
i sträng bemärkelse, så är fordran på antagandet
af en sådan bestämdhet obestridligen gifven.
L. H. Å.
Bestötlåda (T. bestosslade, af bestossen,
afstöta), boktr., ett verktyg för att hyfla
träsnittsstockar rätvinkliga; ett liknande verktyg
för hyfling l. »facettering» af stereotypplattor. Jfr
Färdiggöringsbord. Suppl.
*Besuki, residentskap i östligaste delen af Java,
har med det forna residentskapet Banjuvangi en areal
af 9,656 qvkm., med 612,730 innev. (1891).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
