Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bascom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Bastia. 22,895 innev. (1891). Hamnen har nyligen
genom anläggning af en molo så utvidgats, att den
kan upptaga äfven större fartyg.
*Bastian, A., gjorde 1875–76 för kungliga museets i
Berlin räkning en resa genom Syd-Amerika och Förenta
staterna, 1878–80 en dylik genom Persien till Indien
och den indiska överlden, blef 1886 direktör för
det nya »Museum für völkerkunde» samt företog
1889–91 en ny forskningsresa, hvars närmaste mål var
Central-Asien, men som kom att sträcka sig öfver alla
kontinenterna (utom Amerika). Bland hans skrifter må
nämnas Der mensch in der geschichte (3 bd, 1860),
Die völker des östlichen Asien (6 bd, 1866–71),
Ethnologische forschungen (1871–73), Die kulturländer
des alten Amerika (1878–89), Die vorgeschichte der
ethnologie (1881), Allgemeine grundzüge der ethnologie
(1884), Indonesien oder die inseln des malaiischen
archipels (1884–89).
Bastian [ba’stjön], Henry Charlton, engelsk läkare,
f. 1837 i Truro, grefskapet Cornwall, professor i
praktisk medicin och medicinsk klinik vid University
college i London, gäller som auktoritet i fråga om
nervsystemets patologi. Han har författat The modes
of origin of lowest organisms (1871), The beginnings
of life (2 bd. 1872), The brain as an organ of mind
(1880; öfvers. till franska och tyska) och Paralysis;
cerebral, bulbar, and spinal (1886) m. m.
Bastide [-ti’d; af Med. Lat. bastire, Fr. bâtir,
bygga], landthus. I södra Frankrike kallas de af
trädgårdar omgifna husen i städernas närhet bastides.
*Bastide, J., dog i Paris 1879.
Bastien-Lepage [bastiä’ng löpaṡj], Jules, fransk
målare. Se Lepage.
*Bastilj. Uppgiften att bastiljen i Paris d. 14
Juli 1789 eröfrades genom stormning är mindre
riktig. Sedan folkmassan från kl. 10 f. m. till
kl. 5 e. m. förgäfves sökt intaga fästet, nödgades
kommendanten Delaunay af sina egna soldater att gifva
sig mot löfte om fritt aftåg för besättningen. Men
aftalet respekterades icke, utan kommendanten och en
del af besättningen mördades.
Bastit, miner. Se Skillerspat.
Bastos, Victor, nutidens mest betydande bildhuggare
i Portugal, f. 1822 i Lissabon, studerade först
teckningskonst vid der varande akademi och blef
1855 teckningslärare vid universitetet i Coimbra,
hvarunder han gjorde sig känd genom kritteckningar,
såsom Den samaritanska qvinnan, Skattepenningen
o. s. v. Efter några år böljade han egna sig åt
skulpturen, och redan 1860 blef han professor i
bildhuggeri vid akademien i Lissabon. Derefter
gjorde han en studieresa i Frankrike, England och
Italien samt började sin konstnärliga verksamhet. Hans
förnämsta verk är en kolossalstod i brons af Camões,
omgifven af åtta marmorfigurer (1867), marmorstod af
konung Dom Pedro V, bronsstod af upptäckaren Magalhães
(1873 i Lissabon) m. m. B. dog i Lissabon 1894.
Bastprosenkym, bot. Se Sklerenkym.
Bastrumma, baskista, skeppsb. Se Basa och Trä,
sp. 845.
Basunfesten, namn på judarnas nyårsfest. Se
Nyårsdagen.
*Basuto (sing. mosuto), en till östbetsjuanerna
bland bantu-(kaffer-)folken hörande folkstam i
Syd-Afrika, hvars område, Basutoland, ligger
mellan Oranjefristaten, Natal, East-Griqualand
och Kapkolonien. Arealen utgör 30,420 qvkm.,
med 218,900 innev. (1891), af hvilka endast
578 hvita, emedan kolonisering af européer är
förbjuden. Landet genomdrages i hela sin längd
af Malutibergen (Mountaux-Sources, 3,400 m.,
och Machacha, 3,000 m.) och Oranjefloden samt
har bördig jord och ett tempereradt, sundt
klimat. Det exporterar spanmål, nötkreatur,
ull och hudar till ett värde af omkr. 100,000 pd
st. årligen. Basutoland, som är en britisk skyddsstat,
har en britisk kommissarie, som sorterar direkt under
Kapkolonien guvernör. Under honom förvalta höfdingar
landet. Statsinkomsterna utgjorde 1893: 43,667 pd
st., deraf 18,000 pd tillskott från Kapkolonien,
utgifterna: 41,300 pd. Regeringens säte är Maseru,
vid Caledonfloden, med 862 innev., af hvilka ett
hundratal européer. Basutofolket uppstod i början af
19:de årh. af rester af flere betsjuana-stammar, som
Motlume förenade under sitt välde. Han efterträddes
omkr. 1828 af Moschesch, som från sitt ointagliga
klippfäste Thaba-Bosigo försvarade sig i 40 år mot
boers och briter, men 1868 ställde sig under britiskt
skydd. Basutoland blef en del af Kapkolonien. Men då
dennas regering 1878 fordrade, att basuto skulle
utlemna alla eldvapen, utbröt ett uppror, som
Kapkolonien ej förmådde undertrycka. Den afstod
derför 1883 från Basutoland, som 1884 ställde sig
under direkt britiskt skydd.
Basutoland. Se föreg. art.
Bat, ostindisk kast. Se Bhat.
*Bata l. Batta (Battak, Batak) äro ett till
malajiska rasen (se d. o.) hörande folk, som
ursprungligen innehade hela nordvestra hälften af
ön Sumatra, men sedermera förlorat 1/3 af sitt land
till Atsjin i n. v. och 1/3 till (de numera under
Holland lydande) malajerna i s. ö. Enligt Junghuhn
räknar stammen 150,000 medlemmar. Landet är rikt på
metaller, i synnerhet guld; åkerbruk (ris, majs,
tobak, batater, peppar) och boskapsskötsel (svin,
buffel, häst) idkas; industrien omfattar lergods
och smidesvaror, trä- och elfenbenssniderier samt
väfnader. För öfrigt sysslar man med jagt (elefant,
tiger, tapir) och krig. Bostäderna (6–30 m. långa,
3–3,5 m. breda och 1,8 m. höga) göras af bamburör
och alang-gräs och hvila på 1–2 m. höga pålar. De
äro alltid samlade till byar, med gaflarna mot den
långa smala bygatan: Byn (kampong) ligger vanligen
på en liten höjd och omgifves af tät bambuskog
eller af konstgjorda palissader. Klädnaden består
af ett stort skynke kring midjan, men qvinnor och
förnäma bära i dess ställe en kjol och hufvudduk
samt arm- och halsringar af mässing. Männen fila
tänderna spetsiga. Samhällsordningen är demokratisk,
allting afgöres på folkförsamlingen, dit frie män och
gossar hafva tillträde, och stamfursten (radja) är
egentligen blott anförare i krig. Qvinnor och slafvar
(krigsfångar och gäldenärer) behandlas mildt, polygami
är tillåten, men sällsynt. Religionen är väsentligen
animistisk. De tro på goda andar (förfädernas), bland
hvilka alla i strid eller på jagt fallna upptagas
(andra döda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
