Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bascom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dersammastädes 1872–74, hvarunder hon ytterligare
sjöng Norina i »Don Pasquale», Guillemette i
»Advokaten Pathelin», Philine i »Mignon», Linda och
Martha. Slutligen gästade hon samma scen 1875–76. Sin
lifligaste verksamhet utvecklade hon 1876–78 vid
finska operan i Helsingfors, då hon uppträdde 110
gånger i 12 partier, nämligen utom en del redan
nämnda: Jeannette i »Jeannettes bröllop», Leonora i
»Trubaduren» och »Stradella», Margaretha i »Faust»,
Isabella i »Robert», Zerlina i »Don Juan», Nattens
drottning i »Trollflöjten», Traviata och Regementets
dotter. Dessutom har hon sjungit på operascener i
Göteborg, Kristiania och Lybeck. Sedan 1878 är hon
gift med fuldmægtig J. Magelssen i Kristiania. —
B:s röst var i hennes glansperiod en hög, klar
koloratursopran med utvecklad färdighet. På
scenen rörde hon sig med friskhet och liflighet.
A. L.
*Basilika. Den kristna basilikan är delad i två eller
fyra sidoskepp (ej tre eller fem, såsom uppgifves
sp. 33, r. 22 nedifr.).
Basilika l. basilikört, trädg. Se Ocimum.
Basiliksalva, Unguentum terebinthinae resinosum,
farmak., består af 1 d. ljust harts, 1 d. skirad
oxtalg, 1 d. gult vax och 4 d. olivolja,
som sammansmältas i lindrig värme, hvarefter 1
d. terpentinbalsam tillblandas. Veterinärfårmakopén
använder rofolja i st. f. olivolja, hvarigenom salvan
blir något billigare. Salvan, utbredd på en linnelapp,
användes ofta på vissa sår för att åstadkomma och
underhålla varafsöndring, t. ex. på sår efter spanska
flugor.
Basilik-ört. Se Ocimum.
*Basilisk. Se vidare Tupp.
*Basilius, östromerska kejsare. Se vidare Östromerska
riket, sp. 788–789.
Basipetalt (af Grek. basis, grund, och petalon,
blad), bot., d. v. s. i nedstigande följd, sägas
växtdelar anläggas, då de öfversta på axeln sittande
anläggas först och de längre ned senare. Denna
anläggningsföljd eger rum t. ex. hos en del växters
sammansatta blad. Så äro hos rosen, hos potatesen
m. fl. de öfversta småbladen i ett blad till anlaget
äldre än de nedre. Vanligen eger dock det motsatta
förhållandet rum; nya delar anläggas akropetalt
(af Grek. akros, öfverst, spets), d. v. s. i
uppstigande följd. G. A.
Basiska defosforiseringsmetoden. Se Gilchrists metod.
Basjilange (sing. musjilange) l. Tusjilange
(sing. kasjilange), negerfolk i Central-Afrika, mellan
Kassai och Sankurus biflod Lubi, ungefär mellan 5° och
7° 30’ s. br., enligt Wissmann omkr. 1,4 mill. De äro
ett blandfolk af de från s. ö. invandrade baluba (se
d. o. Suppl.) och den äldre befolkningen och skilja
sig nu, med undantag af språket, väsentligen från
baluba genom smalt bröst, långa, spensliga lemmar och
ringa muskelstyrka. De voro förr ett krigiskt folk,
stam lefde med stam, ja by med by i ständig fejd. Då
kom genom ett slags social revolution omkr. år 1860
den yngre, saktmodigare generationen till makten
och grundade »vänskapsriket» (Lubuku), i hvilket
dödsstraff och gudsdomar afskaffades och gemensam
hamprökning infördes som tecken på broderlighet. Förr
beväpnade de sig med spjut,
klubba och båge, nu äfven med eldhandvapen, som
de till större delen sjelfva kunna förfärdiga. Med
sina som slafvinnor behandlade hustrur odla de de
flesta afrikanska sädesslag, äfven ris, och frukter
samt idka boskapsskötsel. Wissmann och Pogge kommo
1881, först af européer, in i landet, som dittills
besökts hvarken af portugisiska eller arabiska
handlande, och bemöttes på det gästvänligaste af
folket och dess konung Mukenge. Sedan dess hafva de
visat stor åtrå att införa europeiska djur, växter,
kläder och husgeråd och närma sig enligt Wissmanns
utsago (»Petermanns Mitteilungen» 1888) snabbare än
någon annan afrikansk stam civilisationen.
Basj-katib, basj-terguman. Se Kadi.
Baskara. Se Bhaskara.
Baskemölla, fiskeläge i Gladsax socken, Kristianstads
län, omkr. 5 km. n. om Simrishamn, har omkr. 400
innev., som till större delen nära sig af sillfiske,
hvilket der är ganska indrägtigt. Fiskredskapen har
ett värde af öfver 50,000 kr. För fiskeläget gälla
byggnadsstadgan och brandstadgan för rikets städer.
*Basker. Antalet basker har genom utvandring till
Syd-Amerika, Mejico och Cuba minskats, så att det
nu anses utgöra endast omkr. 440,000 pers., af
hvilka 120,000 i Frankrike. Prins Lucien Bonaparte
(»Langue basque et langues finnoises», 1862, »Le
verbe basque», 1869) uppställde för baskiska språket 8
hufvuddialekter, fördelade på 25 munarter, medan van
Eys (»Essai de grammaire de la langue basque», 1867,
»Dictionnaire basque-français», 1873, »Grammaire
comparée des dialectes basques», 1879), säkerligen
den grundligaste kännaren af baskiska språket, antager
endast följ. sex: Biscayas, öfre Navarras, Labourds,
nedre Navarras, Guipuzcoas och Souletins.
*Baskerville, J. Se Rättelser, bd 18, sp. 816.
Baskirtsjev, Maria, rysk målarinna, född i
Petersburg 1860, död i Paris 1884, några veckor före
Bastien-Lepage, hvars lärjunge och under bägges sista
sjukdomstid hängifna väninna hon var. Hon visade
mycken talang, och hennes sista tafla, Skolgossar,
som vittnar om manlig kraft både i uppfattning och
utförande, inköptes af franska staten och finnes nu i
Luxembourg. Hennes väns sista skiss, »En ung flickas
begrafning», var egnad åt hennes minne. Hennes ganska
intressanta dagbok har efter hennes död utgifvits i
Paris. C. R. N.
Baskisk trumma. Se Tamburin.
Baskista, bastrumma, skeppsb. Se Basa och Trä,
sp. 845.
Baskuntsjak, saltsjö i ryska guvernem. Astrakan, s. om
Elton-sjön, genom jernväg förenad med Vladimirovka vid
Volga. 124 qvkm. Den lemnar salt i större mängd (öfver
200,000 ton årligen) och af bättre beskaffenhet än
Eltonsjön. Vid dess södra strand ligger kalmuckernas
heliga berg Bogdo (se d. o.).
Baskyl-system. Se Bascule-system.
Basmätning. Se Geodesi.
Basommatophora, zool. Se Lungsnäckor.
Bas-Rhin [ba-räng], 1790–1871 franskt departement,
bestående af norra Elsass och begränsadt i s. af
depart. Haut-Rhin, i v. af depart. Moselle, Meurthe
och Vosges, i n. ö. af Rhen-Pfalz och i ö. af
Baden. Det hade en areal af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
