- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
611-612

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barrière ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samtidigt (1419–23) sjelfständigt en kraftfull
framställning af profeten Obadia, som i hög grad
liknar Donatellos sätt att forma vid den tiden. Ännu
tvänne framstående verk af honom äro att ihågkomma:
grafvård öfver Brenzoni (d. 1420) i S. Fermo maggiore
i Verona, med en utmärkt relief af Uppståndelsen,
samt portal till kyrkan S. Niccolò i Tolentino (1431),
bägge signerade »Johannes Rubens Florentinus».
C. R. N.

Bartolo, Sebastiano di, italiensk målare. Se
Mainardi.

Bartolus (Bartolo), italiensk rättslärd, en
bland de mest betydande lärare i romersk rätt
under medeltiden, hufvudman för en skolastisk
rättslärdomsriktning, hvars anhängare efter honom
kallades bartolister. Han föddes i Sassoferrato 1314,
vardt juris doktor i Bologna 1334, tjenstgjorde som
assessor vid domstolarna i Todi och Pisa, verkade från
1343 såsom professor i civilrätt vid universitetet i
Perugia och dog der 1357. Han skref bl. a. värderika
afhandlingar om procedur och evidens samt vidlyftiga
kommentarer till »Corpus juris civilis», hvilka
vunno stor auktoritet i flere land. B. använde utan
starkare öfverdrift den dialektiska metoden. Han göt
nytt lif i den exegetiska metoden att undervisa i
juridik och sammanknöt dermed sin praktisk-juridiska
erfarenhet. B:s »Opera omnia» utgåfvos i 11 bd
1588–89 (flere uppl.).

*Barton, E. Jfr Sion, sp. 1119.

Bartoszewicz [-tåsjēvitj], Julian, polsk historiker,
född 1821, var 1842–66 gymnasielärare i Varsjav och
derefter överbibliotekarie derstädes. Död 1870. B. var
redaktör af tidningen »Dziennik warszawski». Hans
historiska arbeten äro byggda på grundliga
källstudier. Här må nämnas Królewicze biskupi
(1851), Polens framstående män under 18:de årh. (3 bd,
1853–56), De polske kronstorfältherrarna (1862) och en
postum Polens urhistoria (4 bd, 1878). B. ombesörjde
3:dje delen af »Codex diplomaticus regni Poloniae»
(1850). Sjelfetändigt, men ej alltid oväldigt
skrifven är hans polska literaturhistoria (1861;
ny uppl. 1877). Hans arbeten utgåfvos samlade i 11
bd 1877–82.

Bartpur. Se Bhartpur.

Bartrihari. Se Bhartrihari.

*Bartsch, K. F., afled 1888.

Bartsia L., bot., är ett växtslägte tillliörande
nat. fam. Personatae. Det har sitt namn efter Linnés
ungdomsvän, den tyske läkaren Bartsch. Till detsamma
hör den i Sverige lefvande arten B. alpina L. Denna
är en 15–20 cm. hög ört med motsatta äggrunda
blad, hvilka i de öfre blombärande bladvecken
visa en från grönt till violett och svart gående
skiftning. Blommorna sitta enstaka och äro till färgen
mörkvioletta. Arten lefver i kärr eller på öfversilade
ställen, hufvudsakligen i fjälltrakterna. Den eger
intresse derigenom att den visar det ytterligt
sällsynta, om ej enda fallet af en växtart, hvilken
oafsedt kolsyreassimilationen på tre vidt skilda
sätt upptar sin näring. Växten eger nämligen dels
vanliga rötter, dels till sugrötter omdanade sådana,
genom hvilka den som parasit tar beredd näring från
kringväxande växters rötter. Derjämte skola enligt
Kerner på höstarna särskilda små
fångstkammare utbildas i de underjordiska öfvervintrande
knopparna. I dessa fångar växten lågt stående
mikroskopiska djur, hvilka »förtäras» med tillbjelp
af dertill utdanade hår. G. A.

Barttelot [ba’rtlöt], Edmund Musgrave, engelsk
Afrikaresande, f. 1859, ingick i armén 1879 och deltog
i fälttågen i Afganistan (1880-81) samt i Egypten
och Sudan (1882–87). Sistnämnda år slöt han sig till
Stanleys Emin-pasja-expedition och erhöll befälet
öfver eftertruppen, som qvarstannade i det befästa
lägret vid Jambuja, då Stanley d. 28 Juni drog
derifrån uppför Aruvimi. Först d. 11 Juni 1888, sedan
de af Tippu Tip utlofvade bärarna äntligen ankommit,
blef det honom möjligt att marschera derifrån efter
Stanley, men han mördades kort derefter (d. 19 Juli),
ett öde, som han genom misshandling af de under hans
befäl stående infödingarna sjelf, enligt Stanleys
påstående, skall hafva förvållat. Hans broder, major
Walter B., offentliggjorde till hans försvar »The
life of Edm. Musgr. B.» (1890) med utdrag ur hans
dagböcker.

Barwani, britisk vasallstat i Central-Indien,
vid venstra stranden af Narbada, 3,527 qvkm., med
omkr. 60,000 innev., de fleste bhiler. Landet skäres
af Satpurakedjan, men är delvis så osundt (malaria),
att det är obeboeligt t. o. m. för bhilerna. Fursten
tillhör en radjputslägt. som regerat sedan 14:de årh.,
och bär titeln »rana». Staten betalar ingen tribut
till britiska regeringen, men bidrager med 4,000
rupier årligen till upprätthållande af en truppstyrka
(Malwa-bihl-kåren).

Barwood [-oudd]. Se Camwood.

*Bary, H. A. de, hvilken afled i Strassburg d. 19
Jan. 1888, var en af vår tids banbrytande forskare
öfver de lägre växternas organisation, utveckling och
lefnadssätt. Utom de förut nämnda arbetena äro att
anföra Beiträge zur morphologie und physiologie der
pilze
(1864–82, 5 bd), delvis utgifven tillsammans
med Woronin, Vergleichende morphologie und
biologie der pilze, mycetozoen und bakterien
(1882),
Vorlesungen über bakterien (1885, 2:dra uppl. 1887)
m. fl.. Äfven för kännedomen om de högre växternas
anatomi var de Bary af stor betydelse genom sin
stora samlande och sofrande Vergleichende anatomie
der vegetationsorgane der phanerogamen und farne

(1877), en handbok i deskriptiv växtanatomi, som
ännu torde vara oöfverträffad. Sedan 1866 redigerade
B. »Botanische zeitung». G. A.

Barycentrum (af Grek. barys, tung, och Lat. centrum,
medelpunkt), tyngdpunkt (se d. o.). — Barycentriska
regeln,
detsamma som Guldins teorem. Se Guldin, P.

*Barye, Antoine Louis, fransk bildhuggare, född
i Paris 1795, död derstädes 1875, började sin
konstnärliga bana som stålgravör. Under några år af
sin ungdom blef han utskrifven till krigstjenst, men
då freden inträdde, återtog han sina studier och lade
sig då vinn om teckning och modellering. Han inträdde
också i École-des-beaux-arts, der han studerade
både medaljgravering och bildhuggeri, ehuru utan
att i början vinna någon framgång. Det dröjde för
öfrigt länge nog, innan han fann sitt egentliga fält,
nämligen framställning af djurgrupper. Han började
med 1830-talet utföra eskisser och studier efter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free