Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bank ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Cedar-Mountain (1862), efterträdde Butler såsom
guvernör i New Orleans, tvang 1863 Port Hudson att
gifva sig samt opererade derefter i Louisiana och
Texas. 1864–73 och sedan 1889 var han å nyo ledamot
af kongressen samt närmade sig åter demokraterna. Död
1894.
Banksedel. Se Sedel.
Banmo, stad i Birma. Se Bhamo.
*Bann. Jfr Ban. — Om det »större» och »mindre»
bannet enligt svenska kyrkolagen se Kyrkotukt.
Banneret [bannörä’], Fr., banérherre (se d. o. Suppl.).
*Bannockburn. Slaget stod d. 24 Juni 1314.
Banque de France [bangk dö frangs], namn på franska
riksbanken. Se Bank. Suppl., sp. 574.
Banque foncière [bangk fångsiär], Fr. Se Hypoteksbank.
Banska Bystrica, Slavon. Se Neusohl.
*Bantam, residentskap, har en areal af 7,326 qvkm.,
med omkr. 570,000 innev. Hufvudstad är Serang.
Bantia (nu S. Maria di Banzi), fordom stad i
Lukanien. Om den i språkhistoriskt afseende vigtiga
bantinska inskriften (tabula bantina), som innehåller
B:s stadsrätt, se Oskiska språket.
Bantid, krigsv. Se Skjuttid.
*Bantingska kuren. Jfr Korpulens.
*Bantu (af a-ba-ntu, män, menniskor, plur. af
u-mu-ntu, man), bantu-folk l. bantu-negrer är efter
Bleeks föredöme gemensam benämning på alla de
stammar och folk, som jämte hottentotter och
buschmän i s. v. intaga hela södra hälften af
Afrika upp till eqvatorn och något n. om denna,
der de äkta negrernas samt de hamitiska galla-
och somal-folkens områden vidtaga. Se Kaffrer och
Kafferspråken.
Bantåg. Se Jernvägar, sp. 1161.
*Banville [bangvi’l], Th. de, föddes 1823 (ej 1820)
och afled 1891.
Baphomei Se Bafomet.
Baptisia tinctoria R. Br., l. Sophoxa tinctoria,
bot., är en till nat. fam. Papilionaceae hörande
örtartad, flerårig växt med gula blommor, hvilken
finnes ymnigt i Förenta staterna och Canada. Den
lemnar s. k. vild indigo, hvilken erhålles vid växtens
torkning. Den står till qvaliteten vida efter äkta
indigo. G. A.
*Baptist. I Svenska baptistsamfundet funnos
vid 1895 års början 19 distriktföreningar, 552
församlingar, 37,601 medlemmar, 644 predikanter och
301 bönehus, värderade till 2,280,730 kr. (skulder
777,651 kr.). Antalet söndagsskolbarn var 40,353
och antalet lärare 3,175. Under 1894 intogos
i församlingarna efter dop 2,595 medl.; den rena
tillökningen var 1,318 pers. — Baptistförsamlingen i
Våmhus (sp. 1537) upplöstes 1891. — Norge räknade vid
1891 års början 4,228 baptister, af hvilka 2,143 på
landsbygden och 2,085 i städerna. — I Danmark uppgick
baptisternas antal 1890 till 4,556. De hafva sedan
1867 ett kapell i Köpenhamn.
Bar, Arab. Se Bahr.
Bar, Eng. (Fr. barre), slagbom, balk; skrank i en
domsal, hvilket åtskiljer domaresätet eller tribunen
från åhörarna, och vid hvilket parternas advokater
taga plats; deraf äfven benämning på
hela advokatståndet (jfr Barre och Barreau): i
England och Frankrike äfven det skrank, som omsluter
parlamentsledamöternas och kanslipersonalens platser
i plenisalen. I britiska öfver- och underhuset finnes
utanför detta skrank vid ingångsdörren ett mindre
område, der äfven andra personer stundom insläppas
för att stå inför huset såsom anklagade, vittnen,
advokater eller medlemmar af någon deputation.
Bar, Medelhögt, »sång». Se Mästersång.
*Bar. 1. Bar-le-duc hade 18,634 innev. 1891.
— 2. Bar-sur-Aube hade 4,306 innev. 1891.
*Bar, stad i Podolien, har omkr. 15,000 innev.
*Bar, K. L. von, är sedan 1879 professor i
Göttingen och sedan 1890 ledamot af tyska riksdagen,
der han tillhör det tysk-frisinnade partiet. Han
betraktas såsom en auktoritet på den internationella
privaträttens område. Af hans arbeten må nämnas Das
internationale privat- und strafrecht (1862; 2:dra
uppl. med titel Theorie und praxis des internationalen
privat- und strafrechts, 2 bd, 1889), Die lehre
vom kausalzusammenhang im rechte (1871), Handbuch
des deutschen strafrechts (I. Geschichte, 1882),
Lehrbuch des internationalen privat- und strafrechts
(1892). Hans kriminalistiska kasualitetsteori har
bearbetats af nordiska forskare (Getz, Goos).
*Bara. 1. Härad. I häradet ingå socknarna Lomma,
Knästorp, Kyrkheddinge, Esarp och Burlöf icke blott
med delar, utan numera i sin helhet. Areal 31,360
har. 19,741 innev. (1894).
— 2. Kontrakt. Areal 40,380 har. 25,970
innev. (1894). — 3. Socken. Areal 1,810 har,
837 innev. (1894). B. med Mölleberga är
ett alternerande konsistorielt och till egaren af
Torup patronelt pastorat. — 4. Förutvarande socken
i Gotlands län, är sedan år 1884 i allo förenad
med Hörsne under namn af Hörsne med Bara, som tillhör
Visby stifts Medelkontrakt.
Bara, Jules, belgisk politiker, f. 1835, var juris
professor vid Bruxelles’ universitet, då han 1862
invaldes i deputeradekammaren. Han fick snart namn
om sig att vara en af vensterns yppersta talare och
var 1865–70 och 1878–84 justitieminister i Frère
Orbans kabinett. Sedan dess har han varit ledare af
oppositionen, utan att kunna ingjuta nytt lif i det
liberala partiet, som vid de allmänna valen 1894 led
ett förkrossande nederlag.
Barabiner, barabintser. Se Tatarer, sp. 1424.
*Barack. Jfr Lägerhytta.
Barackläger. Se Läger.
Baracksystem. Se vidare Sjukvård, sp. 1150.
Baracoa, hamnstad på spanska ön Cuba, nära öns östra
ände. 18,057 innev. (1887). Export af sydfrukter till
New York. B. är en af de äldsta spanska anläggningarna
på ön och var länge dess hufvudstad.
*Baraguay d’Hilliers. — 2. Achille B. dog d. 6
Juni 1878.
Barail [bara’j], François Charles du. Se Du
Barail. Suppl.
Baraitha, Hebr., i Talmuds gemara
åberopade lärosatser. Se Talmud, sp.1339.
Barak, israelitisk fältherre. Se Debora.
Baraka, flod och landskap i norra Abessinien. Se
Barka 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
