- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 19. Supplement. A - Böttiger /
503-504

(1896) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bader ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kortare banor till Feira de Santa Anna och till Amaro,
och från Caravellas i s. en linie förbi Leopoldina
till Philadelphia. — 2. Hufvudstaden B. eller, såsom
den egentligenheter, São Salvador (fullst. Ciudad
de São Salvador da Bahia de Todos os Santos
), anses
hafva omkr. 200,000 innev.

Bahia Blanca, hamnstad i argentinska prov. Buenos
Aires, vid en vik af Atlanten. Omkr. 7,000
innev. Jernväg förenar staden med Buenos Aires.

Bahia Honda. 1. Befäst hamn på norra kusten af
Cuba, omkr. 106 km. v. om Havana. Omkr. 8,500
innev. Kavallerikasern. I närheten ligga
stenkolsgrufvor och kopparbergverk och s. derom
Aguacates svafvelkällor. — 2. Vik på halfön Goajira
i sydamerikanska republiken Columbia, beundransvärdt
väl skyddad och lätt att försvara. Dit ville Bolivar
förlägga hufvudstaden i den nya sydamerikanska
förbundsstaten.

Bahia-pulver, farmak. Se Krysarobin. Suppl.

Bahnsen, Julius Friedrich August, tysk filosof,
f. 1830 i Tönder (Slesvig), d. 1881 såsom
gymnasielärare i Lauenburg i Pommern, var lärjunge
af Schopenhauer och fortbildare af hans pessimistiska
system. I motsats till E. v. Hartmann, som hopsmälte
Schopenhauers monism med den hegelska idealismen,
sökte B. förena den med individualismen. Äfven för
honom är den blinda och förnuftslösa viljan det enda
verkliga, men den är ej en allmän vilja, utan lika
mångfaldig som de många verkliga individualiteterna,
hvilkas (oföränderliga) väsende består i deras
(oföränderliga) viljenatur. Men enär oförnuftets
(och den oförnuftiga viljans) väsende är motsägelse,
så blir verkligheten en oaflåtlig strid mellan reala
motsatser, hvarje individs inre är hemfallet åt en
olöslig tvedrägt mellan motsatta viljeriktningar,
och verldslagen är en tragisk verldsordning. B:s
vigtigare skrifter äro Beiträge zur charakterologie
(2 bd, 1867), Zum verhältnis zwischen willen und motiv
(1870), Das tragische als weltgesetz und der humor
als ästhetische gestalt des metaphysischen
(1877)
och framförallt Der widerspruch im wissen und
wesen der welt
(2 bd, 1880–82). De kännetecknas af
det paradoxala i tankarna samt af stilens barocka,
ofta bitande humor.

Bahnson, Jesper Jespersen, dansk militär och
ämbetsman, född d. 18 Nov. 1827 nära Viborg,
blef student 1844 och tog 1846 inträde vid
krigshögskolan. Han gjorde tjenst såsom löjtnant
vid försvaret af Fredericia 1849, blef 1853
premierlöjtnant vid artilleriet och 1857 kapten
samt var 1859–76 lärare i kemi vid krigshögskolan
och (från 1868) vid officersskolan. Under kriget
1864 tjenstgjorde B. å nyo i Fredericia. Han var
medstiftare af Det krigsvidenskabelige selskab, 1871
och deltog under de följande åren ifrigt i dryftandet
af frågan om Köpenhamns befästande. Sedan han
några år varit batterichef, utnämndes han 1879 till
öfverste och 1880 till direktör (ett slags sous-chef)
vid krigsministeriet. 1884–94 var B. krigsminister, i
hvilken ställning han med tillhjelp af de provisoriska
finanslagarna genomförde Köpenhamns befästande mot
landsidan och anläggningen af ett nytt sjöfort på
Middelgrunden. Han var 1887–95 representant för Köpenhamns amts
1:sta krets i folketinget. Efter sin afgång från
ministerposten utnämndes han till generallöjtnant
och kommenderande general på Själland. E. Ebg.

Bahram, konungar i ny-persiska riket. Se Persien,
sp. 1092–93.

*Bahr el-abjad (-abiad), »Hvita, d. v. s. klara,
Nilen». Se Nilen.

*Bahr el-asrak, »Blå, d. v. s. mörka, Nilen». Se
Nilen.

Bahr el-gasal, »Gazellfloden». Se Gazelifloden
och Nilen.

Bahr el-gebel, »Bergsfloden». Se Nilen.

Bahr el-Hule. sjö. Se Merom.

Bahr el-Makua, Arab. Se Uelle.

Bahr el-Salam, Arab. Se Tsad.

Bahrîje, Turk. B. ferik-i, vice-amiral. — B. liva-si,
konteramiral. — B. mušir-i, amiral. — B. nazyr-y,
sjöminister.

Bahr Jusuf-kanalen. Se Egypten, sp. 216.

Bahr Lut, arabiska namnet på Döda hafvet.

Bahr sefed boghasi, turkiska namnet på sundet vid
Dardanellerna.

Bahr Tabarije, arabiskt namn på sjön Genesaret.

Baihaut [baiå’], Charles, fransk politiker, född i
Paris 1843, verkade såsom civilingeniör i Bordeaux,
då han 1877 valdes till ledamot af deputeradekammaren,
der han å nyo fick plats vid valen 1881, 1885 och
1889 och der han slöt sig till partigruppen Union
républicaine. 1882–85 var B. understatssekreterare
i ministeriet för allmänna arbeten och
Jan.–Okt. 1886 chef för detsamma i Freycinets
kabinett. För sin delaktighet i Panama-affären
(se Panamakanalen. Suppl.), hvarvid han gjort sig
saker till besticklighet, dömdes B. 1893 till 5 års
fängelse, 750,000 francs böter och återbärande af
mottagna 375,000 francs.

Baikal, sjö i Asien. Se Bajkal.

Baile, Sp., dans, dansnöje. Se Spanska literaturen,
sp. 160.

Bailen, stad i Spanien. Se Baylen.

*Bailey, P. J., är numera bosatt i Nottingham.

Bailleul [bajöl], Jacques Charles, fransk politiker,
f. 1762, d. 1843, var vid revolutionens utbrott
advokat vid Parisparlamentet och valdes 1792
af staden Havre till ledamot af konventet, der
han satte sig emot jakobinernas öfverdrifter
och derför under skräckregeringen kastades i
fängelse. Efter Robespierres fall (Juli 1794)
återfick han friheten, var jämte Fréron ledare
af »la jeunesse dorée» (se d. o.), men uppträdde
såsom ledamot af de Femhundrades råd kraftigt mot
rojalisterna. 1799–1803 var B. medlem af tribunatet,
återtog sedermera sin advokatverksamhet och uppsatte
1815 oppositionstidningen »Le Constitutionnel».

Baillon [bajå’ng], Ernest Henri, fransk botanist,
f. 1827 i Calais, studerade medicin, men företrädesvis
botanik och kallades till professor i medicinsk
naturalhistoria vid Paris-universitetets medicinska
fakultet, hvarjämte han vid École centrale des
arts et manufactures erhöll en lärostol i hygien och
naturalhistoria tillämpad på industrien. Vid sidan
af sina lärarevärf har B. utvecklat en fruktbar
författareverksamhet. Hans vigtigaste arbeten äro
Etudes générales du groupe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:36:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfas/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free