Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Baby ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karlsruhe, 7 landgerichte och 60 amtsgerichte. —
Kyrkornas rättsliga ställning: gent emot staten
är ordnad genom lag af 1860. Den sedan 1821
förenade evangelisk-protestantiska kyrkan är
delad i 24 dieces l. kyrkokretsar (kirchenkreise)
och 366 församlingar (kirchengemeinde). Hvar och
en af de senare är representerad af ett kyrkoråd
(kirchengemeineerath), kyrkokretsen af en regelbundet
sammanträdande diecesansynod, som består af samtliga
prestmän och ett lika stort antal lekmän (äldste)
med dekanen som ordförande. Representant för hela
kyrkan är generalsynoden, som samlas hvart femte år
och består af den af storhertigen utnämnde prelaten
för evangeliska kyrkan, 7 af storhertigen utnämnda, 24
valda presterliga och 24 valda lekmannaombud. Högsta
myndigheten är det af storhertigen utnämnda, af
andlige och lekmän sammansatta öfverkyrkorådet
(oberkirchenrath). Den katolska kyrkan i B. lyder
under ärkebiskopen af Freiburg, som tillika är
metropolit i öfverrhenska kyrkoprovinsen; under
honom lyda 35 kapitel, hvart och ett med en dekan,
och 772 församlingar. Judarna hafva ett öfverråd
(oberrath) i Karlsruhe och 11 rabbiner. — Budgeten för
1894 upptog statsinkomsterna till 75,78 mill. mk,
utgifterna till 81,25 mill. (de öfverskjutande
utgifterna täcktes genom öfverskott från föregående
års amortisation-kasse), deraf storhertigliga
huset 1,876,269 mk, matrikularbidrag 14,1 mill. mk,
undervisningsväsendet 7,5 mill. och pensioner 3,5
mill. mk. B. har ingen statsskuld, med undantag af
jernvägsskulden, som är skild från den allmänna
hushållningen och har särskild förvaltning; vid
1894 års början uppgick den till 327,5 mill. mk. —
Storhertigdömets vapen är en purpurröd balk i
guldfält; skölden betäckes af kunglig krona och
stödes af tvänne gripar. Landsfärgerna äro
gult-rödt-gult. B. har 4 riddare-ordnar: husorden
Fidelitas (st. 1715), Karl-Fredriks-orden för militära
förtjenster (st. 1807), Zähringer-Löwen-orden
(st. 1812) och Berthold I:s af Zähringen-orden
(st. 1877 såsom högsta klass af den föregående).
A. W–g.
Historia. Liksom i de flesta andra tyska stater
var äfven i B. den kyrkopolitiska frågan den, som i
främsta rummet sysselsatte folk och regering under
1870- och 1880-talen. Redan 1860, då det liberala
partiet först kom till makten, hade vissa kyrkolagar
utfärdats, hvilka ultramontanerna icke gillade,
och striden mellan dessa och de liberale skärptes
på 1870-talet ytterligare genom inflytanden från den
samtidigt pågående »kulturkampen» i Preussen. 1872
antog landtdagen en lag, som utestängde religiösa
ordnar från allt deltagande i elementarundervisningen
och i själavården. Följande år stadgades, att
ingen skulle få utöfva presterliga funktioner,
utan att hafva aflagt examen vid ett universitet,
hvilken regel skulle gälla äfven sådana, som gjort
sina studier i ett af jesuiter eller andra ordnar
ledt institut. Samtidigt bestämdes penninge-
och fängelsestraff för missbruk af den andliga
myndigheten. År 1876 anslog landtdagen 200,000
mark till det katolska och det protestantiska
presterskapets aflöning, men fäste vid det förra
anslaget det vilkoret att ärkebiskopsvikarien skulle
afgifva lydnadslöfte till staten. Samtidigt antogs
en lag om blandade
folkskolor, hvarvid det dock medgafs att i församlingar,
som förut haft konfessionell skilda skolor, en
särskild lärare skulle anställas för minoritetens
barn, om dessa under de tre sista åren öfverstigit
20. Detta år afgick den liberale konseljpresidenten
Jolly, en om B:s utveckling högt förtjent man,
samt efterträddes af L. Turban, tillhörande samma
parti. Det klerikala partiet arbetade nu med all
kraft att få bort 1873 års lag om prestexamen,
och efter många strider framlades 1880 ett
förslag om återkallande af denna lag, hvilket
äfven af landtdagen antogs. Derigenom blef kurian
mildare stämd mot staten, en försoning ingicks,
som fick sin yttre bekräftelse deri, att en katolsk
ärkebiskop i Freiburg utnämndes, sedan denna syssla
skötts af vikarier alltifrån 1868. Att dock ännu
mycket återstod, innan ultramontanerna kunde
anse sig tillfredsställda, visade sig af deras
valupprop vid landtdagsvalen 1883, som fordrade
återställandet af det kyrkliga tillståndet före
1860 samt att syllabus skulle vara högsta norm i
kyrkliga frågor. Dessa ytterligheter väckte dock
missnöje äfven hos en del katoliker och medförde det
katolska partiets sprängning 1885 i ett oförsonligt
och ett måttligt klerikalt parti. Under inflytande
af den mot katolska kyrkan försonliga stämning, som
vid denna tid karakteriserade Preussens politik,
beträdde äfven B:s regering eftergifternas väg. I
sitt trontal 1887 förklarade storhertigen, att staten
nu kunde uppgifva de gamla inskränkningarna. Dock
kunde ej landtdagen i allt följa regeringens vilja,
Så förkastades förslaget att ordensandlige skulle
få utöfva själavård; men deremot fick kyrkan 1888
full frihet att inrätta anstalter och konvikt för
att utbilda prester utan någon tillsyn från statens
sida. Sedan det liberala partiet lidit svåra förluster
vid valen 1891 — det behöll blott en rösts majoritet
—, sökte den katolska centern åter att genomdrifva
tillåtelse för munkar att deltaga i pastoralvården,
men äfven denna gång afslogs detta (1892) och samma
öde vederfors förslaget 1894. — Detta år debatterades
i landtdagen ett förslag att införa direkt valsätt och
proportionella val vid landtdagsval. Förslaget antogs
väl ej, men är för närvarande den vigtigaste politiska
frågan i landet. J. Fr. N.
*Baden (Baden-Baden) hade
1890 13,889 innev. Öfver den rikaste af källorna,
»Ursprung» (68,6° C.), har uppförts en storartad
byggnad i renaissancestil, Friedrichsbad (öppnad
1877), f. n. den elegantaste af dylika anstalter
i Europa, och det der befintliga institutet för
svensk sjukgymnastik anses vara det förnämsta af
dylika i Tyskland. I B. finnas gymnasium i förening
med realafdelning, en högre flickskola, en högre
läroanstalt for qvinlig ungdom i klostret »zum
heiligen grabe» samt flere välgörenhetsanstalter.
*Baden, i Nedre Österrike, 27 (ej 22) km. s. om
Wien, vid jernvägen Wien-Trieste, hade 1890 11,263
innev. Realgymnasium och obergymnasium.
Baden-Baden. Se Baden, sp. 1425 och Suppl.
Baden-Powell [bēdön pa’uöll], Sir George Smyth,
engelsk nationalekonom och diplomat, f. 1847 i Oxford,
blef filos. doktor vid dervarande universitet 1876
och hade då i flere år rest uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
