Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
iakttagelser i ett värdefullt arbete. Det s. om Prince
Regent river belägna landet i Kimberleydistriktet
undersöktes af Bradshaw, på öarna i Torres’ sund
arbetade 1888–89 den engelske naturforskaren Haddon
och hemförde utomordentligt rika hafsfaunistiska
samlingar äfvensom antropologiska och etnologiska
samlingar. En af den australiska forskningens
mecenater, Sir Th. Elder, utrustade med stora
kostnader en expedition, för att undersöka de ännu
okända trakterna af Vest-Australien och tillika
inhemta upplysningar om Leichhardts öde. Expeditionen,
som räknade 14 deltagare under Lindsays ledning,
utgick i början af 1891 från öfverlandstelegrafen,
men vann till följd af deltagarnas oenighet och
stor torka intet resultat och upplöstes efter sin
ankomst till Vest-Australien. Jfr Rättelser, bd 18,
sp. 814.
Författningsfrågan. Ända sedan början af
1850-talet har det ofta varit fråga om en närmare
sammanslutning mellan de olika australiska kolonierna
(inklus. Tasmanien, Nya Zeeland och Vitiöarna),
och flere konferenser af ombud för dem hafva
sedan 1886 hållits, utan att ännu hafva kommit
till något resultat. I Mars 1891 samlades i Sydney
en federationskongress af representanter för Nya
Syd-Wales, Victoria, Queensland, Syd-Australien,
Tasmanien, Nya Zeeland och Vest-Australien, hvilka i
April antogo ett förslag till förbundsförfattning för
»Commonwealth of Australia» (A:s republik). Förslaget
innehåller följande hufvudgrunder. I denna
republik ingå de särskilda kolonierna som
stater. Lagstiftningsmakten utöfvas af drottningen
genom en af henne utnämnd generalguvernör samt
ett parlament, bestående af en senat och ett
representanthus. Den förra består ät 8 ombud för
hvarje stat, valda för 6 år af statens parlament, det
senare af efter folkmängd (1 för 30,000) direkt för 3
år valda representanter. Generalguvernören biträdes
af en af 7 medlemmar sammansatt ministèr. Liksom
i Förenta staterna skall en högsta domstol
inrättas, hvars funktioner skola göra ett Privy
council obehöfligt. Hela republiken utgör ett
tullområde. Under 1892 och 1893 hördes mycket litet
om förslaget, men 1894 antog Victorias parlament
ett förslag till unionens förverkligande, gående
ut på att hvarje koloni skall välja genom allmän
omröstning ett statskonvent att formulera medborgarnas
i kolonien åsigter, att hvarje kolonis parlament utser
medlemmar i ett förbundskonvent, som skall öfverlägga
om statskonventens beslut och uppsätta ett förslag
till förbundsförfattning, i hvilket de enskilda
koloniernas meningar så vidt möjligt är bringas i
öfverensstämmelse. Detta förslag skall sedan genom
referendum underställas folket i hvarje koloni och,
om det får majoritet, gå till engelska regeringen
och parlamentet för att antagas. Vid en konferens i
Melbourne Jan. 1895 af koloniernas premierministrar
fattades bl. a. följande resolution: en kongress
bestående af 10 representanter för hvarje koloni skall
väljas direkt af de särskilda koloniernas valmän och
få i uppdrag att utarbeta en förbundsförfattning;
detta utkast till författning skall föreläggas
valmännen till godkännande eller förkastande genom
direkt omröstning; om utkastet godkännes af 3 eller
flere kolonier, skall det af vederbörande koloniers
parlament hänskjutas till Englands parlament och
kronan för erhållande af sanktion.
Australiskt gummi. Flere af Australiens öfver 300
Acacia-arter lemna gummi, som kanske i framtiden
kommer att spela en större rol såsom handelsvara än
för närvarande, så t. ex. A. pyenantha Benth. (»Common
wattle tree») med ett brunt, föga sprickigt gummi,
vidare A. decurrens Willd. och A. homalophylla
Cunningham, som lemna en åtminstone i vissa yrken
användbar vara. C. G. S.
Australiskt kino, farmak. Se Eucalyptus och Kino.
Australöarna. Se Tubuai-öarna.
Austri, Isl. Se Östre.
*Ausås, socken. 3,336 har. 1,543 innev. (1894).
Autari (ej Autarik). Se vidare Langobarder, sp. 732.
Autecisk, autöcisk, autoecisk (af Grek. avtos, samme,
och oikos, bostad), bot., kallas en sådan rostsvamp
(Uredineae), som under sina olika utvecklingsstadier
(generationer) lefver på samma värdplanta. Byter
den deremot sådan, såsom fallet är t. ex. med
sädesrosten, får den namnet heterecisk, heteröcisk
(af Grek. heteros, en annan). Jfr Uredineae.
G. A.
Autenrieth [-rīt], Johann Heinrich Friedrich
von, tysk läkare, f. 1772, blef 1792 med. doktor
och 1797 professor i anatomi, fysiologi, kirurgi
och obstetrik i Tübingen. Då en ny klinik 1805
inrättades derstädes, öfverlät A. kirurgien
och obstetriken åt Killer. Åren 1805–11 ledde
A. i stället den medicinska kliniken och lemnade
sistnämnda år anatomien och fysiologien för att
uteslutande egna sig åt den invärtes medicinen och
åt rättsmedicinen. 1822 nämndes han till kansler för
universitetet i Tübingen och bibehöll derefter endast
undervisningen i rättsmedicin. Död 1835. A. har inom
olika områden af medicinen inlagt stora förtjenster. I
sin 1801–02 utgifna Handbuch der empirischen
menschlichen physiologie uppträdde han mot den då
herskande fantastiska naturfilosofien och inlade sitt
ord för en på experiment grundad forskning. Såsom
kliniker var han under den första tredjedelen af
19:de årh. den förnämste i Tyskland. Han utmärkte
sig genom den skarpblick, hvarmed han genomskådade
de mest invecklade kroniska sjukdomsfall. Hans
hufvudförtjenst var att först i Tyskland hafva betonat
nödvändigheten af objektiv iakttagelse af sjukdomarna
och att hafva sökt förklara sjukdomsföreteelserna ur
fysiologisk synpunkt, ehuru visserligen hans material,
särskildt beträffande de akuta sjukdomarna, var nog
litet. Sina kliniska iakttagelser meddelade A. dels i
ett stort antal smärre afhandlingar, dels i Versuche
für die praktische heilkunde aus den klinischen
anstalten von Tübingen (1807–08). Äfven såsom lärare
i rättsmedicin var A. synnerligen framstående. Hans
förnämsta arbete åt detta håll är Anleitung
für gerichtliche ärzte und wundärzte (1806).
R. T–dt.
Autgar (Autkar), ärkebiskop af Mainz, död 847, har
uppgifvits, t. ex. af Wasserschleben, såsom författare
till de psevdo-isidoriska dekretalen (se d. o.).
Authun. Se Ön (Isl. Aun).
*Autichamp, Charles de
Beaumont, grefve af A., föddes 1770 och dog 1852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
