Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asjik ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
missionssällskap verka för kristendomens spridning. Jordbruket,
särskildt teodlingen, vinner allt större
terräng. Teplanteringarna upptogo 1890 ett område af
mer än 90,000 har, och värdet af den årliga utförseln
af te öfverstiger 3 mill. pd st. Förvaltningen
ledes sedan 1874 af en öfverkommissarie
(chief-commissioner) med säte i Schillong.
Assapanen, zool. Se Flygekorr-slägtet.
Assarhaddon (Assur-akhi-idin), assyrisk konung. Se
Assyrien, sp. 1234.
Assarsson, Per, jurist, universitetslärare, född
i Asmundtorp, Malmöhus län, d. 27 Mars 1838, blef
1858 student i Lund, der han 1862 aflade filos.
kandidatexamen och 1865 promoverades till filos.
doktor på afh. Om Spinozas statslära och dess
förhållande till Hobbe’s och Rousseaus (1864). Efter
att 1866 hafva blifvit juris kandidat förordnades
han 1868 till docent och utnämndes s. å. till
adjunkt inom juridiska fakulteten samt uppehöll från
s. å. föreläsningar och examina i kriminalrätt och
fr. o. m. 1876 derjämte i romersk rätt. I Nov. 1877
utnämndes han till professor i kriminalrätt och
romersk rätt. Vid Upsala universitets jubelfest 1877
kreerades han till juris hedersdoktor. Död d. 3
Juni 1894. A. skref Om skadestånd enligt Sveriges
allmänna lag I (1867; specimen för adjunktur),
Svenska straffrättens allmänna del. Inledning (1877)
och Svensk straffprocess (i »Nord. retsencyklopedi»,
1880).
Assassin [-sä’ng], Fr. (»mördande», oemotståndligt
tjusande), under 1700-talet benämning på
skönhetsmoucher, bandrosor, burna på halsen, m. m.
Assemblée nationale [assansblē nasiåna’l], Fr. Se
Nationalförsamling och Frankrike, sp. 206.
*Assens. 4,026 innev. (1890). A. är sedan 1884
förenadt med Odense medelst en jernväg. S. å. öppnades
i A. en stor hvitbetssockerfabrik. 1893 egde
staden 51 fartyg, om sammanlagdt 1,108 tons.
E. Ebg.
Asser (Hebr. Ascher, »den lycklige»), en af de
israelitiska stammarna. Dess land var en smal
landsträcka från trakten af Karmel längs kusten till
Aksib, derifrån in i landet upp mot Libanon. Det var
i allmänhet fruktbart, särskildt slätten vid Akko. I
Israels historia träder A. endast sällan fram.
*Assessor. Titeln gafs förr äfven åt apotekare. Jfr
vidare Bergs-kollegium.
*Assi, A. A., dog 1886 i Nya Kaledonien.
*Assimilation. 2. Fysiol. Om assimilationen af
växternas näringsämnen harva i senare tid åtskilliga
vigtiga upptäckter blifvit gjorda.
Qväfvet, hvilket är af allra största betydelse
för växtlifvet, upptages af flertalet växter
genom assimilation af i vattenlösning upptagna
salpetersyrade salter eller ammoniaksalter. Luftens
fria qväfve är deremot oåtkomligt för nästan alla
växter. Förr ansåg man, att inga växter förmådde
assimilera detta grundämne, hvilket i fritt tillstånd
öfver hufvud taget endast med största svårighet kan
bringas till att ingå i kemiska föreningar. Genom
Hellriegels (1888) samt åtskilliga andra forskares,
särskildt Laurents och Schloesing d. y:s
(1892), arbeten har det emellertid visat sig, att i
en grupp af de lägre algerna, nämligen bakterierna,
finnas ej få arter, som äro i stånd att direkt
assimilera luftens fria qväfve. Genom ett mycket
egendomligt samlif (symbios) emellan vissa i jord
rikligt förekommande qväfveassimilerande bakterier
och högre växter, kanna dessa emellertid i andra
hand tillgodogöra sig de qväfveföreningar, som
bakterierna alstrat. Ehuru så godt som alla högre
växter i någon ringa grad kunna anses hafva fördel af
den i stor omfattning genom bakterierna försiggående
qväfvebindande processen i jorden, känner man, ännu
åtminstone, endast i ett fåtal fall att särskilda
organ äro utdanade för att tjena den på bekostnad af
bakterierna försiggående qväfveassimilationen. Så är
förhållandet hos ärtväxterna (nat. fam. Papilionaceae)
samt hos haftornet (Hippophaë rhamnoides L.).
Det har sedan mycket länge varit bekant, att på alla
under naturliga förhållanden lefvande ärtväxters
rötter utveckla sig knölar, hvilka kunna vexla ganska
betydligt i såväl storlek som form. De sitta spridda
både på hufvudroten och på
 |
| Fig. 1. Stycke af en rot af rödklöfvern (Trifolium pratense). |
|
| Fig. 2. Stycke af en rot af hästbönan (Vicia Faba). Nät. storlek. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
