Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arvika ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Asia minor, Lat., Mindre Asien (se d. o.).
Asiatiska departementet kallas den af det
ryska utrikesministeriets tre afdelningar, som
handlägger ärenden, hvilka röra Rysslands politiska
och diplomatiska förbindelser med Orienten. Med
departementet är förenad en anstalt för undervisning
i orientaliska språk, afsedd att utbilda tolkar för
de ryska beskickningarna och konsulaten.
Asiatiska elefanten, zool. Se Elefantslägtet,
sp. 361.
Asiatisk rabarber, radix Rhei, farmak. Se Rheum.
*Asien. Verldsdelens areal inom administrativa
gränser beräknas af Trognitz (»Bevölkerung der
erde» VIII, 1891) till 44,142,658 qvkm., deraf
41,480,259 qvkm. på fastlandet och 2,662,399 qvkm. på
öarna, utom Nya Sibirien och Wrangelland. För
erhållande af folkmängdsuppgifter är man för
de flesta stater hänvisad till approximativa
beräkningar. Censusberäkningar föreligga, utom för
de europeiska kolonierna, endast för Japan och
Kina, men talen från Kina härröra från 1812 och
äro derför icke mer användbara. Wagner och Supan
hafva beräknat A:s folkmängd till 825,954,000 pers.,
d. v. s. vida öfver hälften af jordens hela befolkning
(1,479,7 mill.). Folkmängdstätheten är ytterst
olika i olika områden. Jämte ofantliga sträckor,
som äro nästan folktomma, finnas nästan lika stora
områden, som höra till de tätast bebyggda trakter på
jorden. Ställer man naturligt begränsade områden mot
hvarandra, finner man, att på 1 qvkm. bo: i norra
skogsområdet (Sibirien och Amurlandet) 0,5, i de
centralasiatiska höglanden, som till stor del äro
stepper och öcknar, 1,4, i Aralo-kaspiska bäckenet
2,2, i främre A. 5, i det tropiska skogslandskapets
monsunområde (Östra Indien och Indiska arkipelagen)
14, i Främre Indien, som till största delen är
kulturland, 67 och i Kina-Japan 95. Genom dessa
skarpa motsatser uppgår befolkningstätheten
för hela verldsdelen till endast 19 pr qvkm. En
indelning af A:s befolkning efter språk ger
följande grupper: I. Jukagiriska, II. Korjakiska
och Tsjuktsjiska, III. Språken på Kamsjatka och
Kurilerna (aino), IV. Jenisej-ostjakiska och Kottiska,
V. Ural-altaiska språk, VI. Japanska, VII. Koreanska,
VIII. Monosyllabiska språk, IX. Dravidaspråken,
X. Singhalesiska, XI. Malajisk-polynesiska
språkstammen, XII. Kaukasiska språk
(1. georgiska, lasiska, mingreliska och suaniska,
2. lesgiska, avariska, kasikumykiska, 3. kistiska,
4. tjerkessiska, abchasiska), XIII. Semitiska språk,
XIV. Indo-europeiska språk. Af dessa sistnämnda
höra hufvudsakligen endast de indiska och eranska
språkfamiljerna till A., men genom invandringar
äro äfven de slaviska och germanska representerade
derstädes, de förra i det asiatiska Ryssland, de
senare i öfriga af européer koloniserade områden,
mest i britiska och nederländska Indien.
Större delen af A., 26,335,823 qvkm., tillhör
europeiska makter, nämligen Ryssland: 16,662,504
qvkm., 16,9 mill. innev., Storbritannien: 5,215,906
qvkm., 296,5 mill. innev., Nederländerna: 1,873,061
qvkm., 32 mill. innev., Turkiet: 1,778,200 qvkm.. 15
mill. innev., Frankrike: 490,000 qvkm., 19
mill. innev., Spanien: 296,182 qvkm., 7 mill. innev.,
Portugal: 19,970 qvkm., 881,000 innev. Inhemska
stater äro: Kinesiska riket (före kriget 1895),
11,115,650 qvkm., omkr. 360 mill. innev., Japan
(före kriget 1895), 382,416 qvkm., 41 mill innev.,
Korea, 218,650 qvkm., 7,5 mill. innev., Siam,
800,000 qvkm., 9 mill. innev., Afganistan, 550,000
qvkm., 4 mill. innev., Pamirområdena, 66,000 qvkm.,
30,000 innev., Kafiristan, 71,000 qvkm., 600,000
innev., Nepal, 154,000 qvkm., 3 mill. innev.,
Butan, 34,000 qvkm., 200,000 innev., Kiva, 60,000
qvkm., 1/2 mill. innev., Bokara, 205,000 qvkm.,
1 1/4 mill. innev., Persien, 1,645,000 qvkm.,
7,5 mill. innev., samt det oberoende Arabien, 2,5
mill. qvkm., 2,27 mill. innev.
*Asige, socken, tillhör numera endast Årstads
härad. 6,917 har. 861 innev. (1894).
Asikkala, imperielt pastorat af 2:dra kl.,
Borgå stift, Hollola kontrakt, Hollola domsaga
och härad, Tavastehus län, Finland. Areal 745
qvkm. Befolkningen, finsktalande, 9,093 pers. (1892).
A. G. F.
Asilus, zool., ett slägte, tillhörande
familjen rofflugor (Asilidae), underordningen
Brachycera och ordningen tvåvingar (Dipteri) bland
insekterna. Hithörande arter utmärka sig genom kraftig
thorax och långsträckt, spetsig bakkropp med fria
bihang. De framåtriktade tentaklernas ändled är
försedd med en naken borstlik spets. Ett stort antal
arter är beskrifvet. L–e.
Âsim efendi, turkisk författare. Se Turkiska språket
och literaturen, sp. 1018 och 1019.
Asinalunga, italiensk stad. Se Sinalunga.
Asine, det forntida namnet på Koron (se d. o.).
Asiphoniae, zool. Se Musslor.
Asir, landskap vid Röda hafvet på Arabiens
vestkust, mellan Hedjas i n. och Jemen i s. Det
har höga, om vintern ofta snöbetäckta berg och en
fattig, frihetsälskande och krigisk befolkning,
som först i slutet af 18:de årh. antog islam
(vahhabism). A. blef bekant först genom Muhammed
Alis fälttåg mot vahhabiterna. 1871–73 eröfrades
det af turkarna och bildar ett sandjak i vilajetet
Jemen, men turkarnas inflytande sträcker sig knappt
utom kustområdet. Innevånareantalet beräknas till
omkr. 160,000 pers.
*Asjango är nu en del af Franska Kongo. Dvärgfolket
Babongo l. Obongo (ej Ohongo) har smutsgul hudfärg
och krusigt hår, grupperadt i tofsar; äfven kroppen
är rikt hårbevuxen. Storleken varierar mellan 1,3
och 1,5 m.
Asjanti har numera en ytvidd af endast omkr. 27,500
qvkm., med 1/2 mill. innev. Asjantiriket bildar icke
en enda stat, utan snarare en förening af mer eller
mindre sjelfständiga landskap , hvilka jämte egna
furstar hafva bibehållit sina egna författningar och
hufvudsakligen endast äro förpligtade till tribut och
understöd i krig. Öfverkonungen är omgifven af ett
råd eller ett slags riksförsamling, utan hvars hörande
han icke kan fatta något vigtigare beslut. Efter det
för A. olyckliga kriget med England 1874 hafva de
förut ytterligt stränga lagarna mildrats, menniskooffer
hafva upphört och wesleyanska missionärer hafva
arbetat för införande af kristendomen.
Asjari, muhammedansk teolog. Se Islam, sp. 832.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
