Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arndt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arnould [arnou], Arthur, fransk skriftställare,
f. 1833, lemnade tidigt tjenstemannabanan i
Paris för att egna sig åt journalistik och
vardt under kejsaredömet flere gånger dömd för
pressförseelser. Anhängare af yttersta venstern,
uppsatte han i Jan. 1870 med H. Rochefort »La
marseillaise» och kort derefter med J. Vallés »Journal
du peuple». Under Paris-kommunen 1871 hörde han
till de mer moderata bland upprorsmännen, lyckades
derefter rädda sig till utlandet och återvände 1880,
på grund af den allmänna amnestien. A. har skrifvit
bl. a. Contes humoristiques (1857), Béranger, ses
amis, ses ennemis et ses critiques (2 bd, 1864),
Histoire de l’inquisition (1869) och Histoire
populaire et parlementaire de la Commune de Paris (3
bd, 1878), en skildring, som rönte lifliga gensagor
i pressen. Under sin hustrus namn, A. Matthey, har
han författat folkromaner af betydande förtjenst.
Arnould-Plessy [arnōu-plessī], Jeanne Sylvanie,
fransk skådespelerska, född Plessy, f. 1819
i Metz, åtnjöt handledning af Samson och m:lle
Mars, debuterade 1834 å Théâtre français med sådan
framgång, att hon s. å. blef societär derstädes,
och glänste under 11 års tid genom sin skönhet och
sitt oemotståndliga ingénuespel i äldre och nyare
roller. 1845 öfvergaf hon plötsligt Théâtre français
för att i London gifta sig med teaterförfattaren
J. F. Arnould. För nämnda kontraktsbrott dömdes
hon till 100,000 fr. böter och förklarades hafva
förverkat sina rättigheter såsom societär. Hon
begaf sig omedelbart till Petersburg och intog en
högeligen ansedd ställning vid dervarande franska
teater, men återvände 1855, efter sin makes död, till
Paris och var å nyo engagerad vid Théâtre français,
ehuru i egenskap af pensionär, till 1876, då hon
lemnade scenen. Efter m:lle Mars har fru A.-P. varit
nämnda skådebanas kanske bästa älskarinna och »grande
coquette». Till hennes förnämsta uppgifter räknas
qvmliga hufvudroller i Marivaux’ komedier, der hennes
täckhet och fina nyansering bäst gjort sig gällande,
äfvensom i Augiers senare skådespel samt i Molières
»Tartuffe» och »Le misanthrope».
Arnoux [arnou], Ch. C. Albert N. d’. Se
Bertall. Suppl.
*Arnsberg. 1. Regeringsområde i Westfalen, har en
areal af 7,695 qvkm., med 1,342,711 innev. (1890),
af hvilka 746,779 protestanter, 580,736 katoliker,
och består af 21 kretsar. — 2. Hufvudstaden i
detta reg.-omr. hade s. å. 7,414 innev., de fleste
katoliker.
*Arnstadt, största staden, icke hufvudstad, i
Schwarzburg-Sondershausen, hade 12,818 innev. 1890.
Arnswalde, stad i preussiska reg.-området Frankfurt,
vid linien Posen–Stargard af statsbanorna. 7,507
innev. (1890).
*Arntzen. 1. Karl, erhöll afeked 1876 och dog 1877.
Arnus, det latinska namnet på floden Arno (se d. o.).
Arnvidson, Truls, kopparstickare. Se Arvidsson.
*Arnäs, socken. 33,595 har. 5,556 innev. (1894). —
A. tingslag i Norra Ångermanlands fögderi och domsaga
har en areal af 1,397 qvkm., med 13,891 innev. (1894),
samt omfattar socknarna A., Gideå, Trehörningsjö
och Grundsunda.
Arnäs, friherreskap, som d. 28 Febr. 1653 gafs åt
riksrådet Knut Posse, sedan 1651 friherre med titeln
till Hedesunda. Friherreskapet, som omfattade 61 3/8
mtl i Attmar, Indal och Stöde socknar, Medelpad,
och 69 5/96 mtl i Arnäs socken, Ångermanland,
gaf i årliga och ovissa räntor samt boskaps-
och skjutsfärdspenningar friherren en inkomst
af omkr. 2,600 dlr s. m. Såsom beläget i Norrland
tillhörde det en redan före donerandet s. k. »förbuden
ort» och borde derför enligt 1655 års riksdagsbeslut
omedelbarligen indragas. Karl X Gustaf tillät dock
d. 29 Juni 1655 Posse att till vidare förordning
framdeles behålla länet och tillika att på sin
löns afräkning njuta fjerdepartsräntan deraf. 4
mtl (länsmans-, postbonde- och gästgifverihemman)
blefvo emellertid nu indragna. Efter Posses död
(1664) erhöll sonen Gustaf Posse genom regeringens
bref af d. 19 Nov. 1664 intill konungens myndiga år
befrielse från all reduktion, till dess han kunde
förses med vederlag, och han fick liksom fadern
behålla fjerdeparten i afräkning på sin lön. Myndig,
gaf Karl XI d. 10 Dec. 1674 order om återkallelse
af bl. a. gods i de förbudna norrländska länen,
och A. blef derför indraget med 1675 års ränta.
S. C.
*Arnö. 1. Socken. 1,925 har. 274 innev. (1894). —
2. Gården är ej längre öfversteboställe.
Aroa, småstad i staten Lara, sydamerikanska republiken
Venezuela, vid floden A., som 48 km. längre ned faller
ut i Triestebukten vid hamnen Tucacas, med hvilken
A. är förenadt medelst jernväg, anlagd för att till
hafvet frakta kopparmalmer från de af ett engelskt
bolag bearbetade bergverken vid A.
*Aroideae. Se vidare Taro och Vattenafsöndring.
*Aroides. De lemningar från juraperioden,
som fordom blifvit hänförda till detta
slägte, hafva sedermera visat sig vara andra
föremål. Slägtet uppträder, liksom öfriga
monokotyledoner, i verkligheten betydligt senare.
A. G. N.
Árokszállás [aroksalasj], stad i ungerska komitatet
Jasz-Nagy-Kun-Szolnok, vid ån Gyöngyös. 11,194
innev. (1890), magyarer.
*Aromatiska föreningar. Se vidare Benzin.
Aromatiska vatten. Se Aqua.
Arona, stad i italienska prov. Novara, vid södra änden
af Lago Maggiore. Omkr. 3,500 innev. Der föddes den
hel. Carlo Borromeo, af hvilken en staty 1697 restes
på en höjd n. om staden.
Arons Skägg, Saxifraga sarmentosa L., bot., en
ampelväxt. Se Saxifraga. Suppl.
Arosia, det latinska namnet på Vesterås.
Arouet [arouē], Voltaires slägtnamn. Se Voltaire.
Arovaker (Eng. arowakes) l. aruaker (se d. o. Suppl.).
*Arpi, O. A., dog i Upsala d. 25 Sept. 1890. En
minnesvård aftäcktes på hans graf å Upsala kyrkogård
d. 2 Okt. 1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
