Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arksignatur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
*Arminius, Jacob. Det 1634 upprättade prestseminariet
i Amsterdam flyttades 1873 till Leiden. Arminianerna,
omkr. 5,500 medlemmar, styras af en synod,
som hålles en gång årligen och är sammansatt af
professorn vid seminariet, samtliga predikanterna vid
församlingarna, omkr. 20 till antalet, samt ombud för
församlingarna. Ett utskott af fem personer besörjer
de löpande ärendena.
*Armitage, E., blef 1875 professor i målning vid
konstakademien i London.
Armitage [ārmitedj], Thomas, engelsk blind-filantrop,
f. 1824, d. 1890, var praktiserande läkare i London,
men måste snart till följd af en ögonsjukdom,
som nästan beröfvade honom synen, uppgifva denna
verksamhet samt egnade derefter sina rika kunskaper
och en god del af sin förmögenhet till förmån
för de blinda. Med hans framträdande ingick en ny
aera för Englands bildundervisning. Utgående från
den åsigten att den blinde sjelf och särskildt den
bildade blinde bättre än de seende förmår bedöma
hvad som bäst egnar sig till undervisningsämne för
blinda och huru undervisningen bör ledas, stiftade
han 1868 »The british and foreign association for
promoting the welfare of the blind», hvars styrelse
skall bestå af blinda personer. Den förkastade
fullständigt det latinska alfabetet och antog den
brailleska punktskriften, som förut var okänd i
England, samt föranstaltade tryckning af skrifter
i denna punktskrift samt uppsatte äfven en tidning
»The progress». I Upper Norwood, London, stiftades
genom A. 1872 »The royal normal college and academy
of music for blind», som har till syfte att gifva
mer begåfvade blinda en bättre skolunderbyggnad
samt utbilda dem till lärare i musik. A. var ock
medlem af den komité, som 1885 tillsattes för att
ordna Englands blindväsende, och han deltog flitigt
i de internationella blindlärarekongresserna. Efter
hans död insamlades en större penningsumma till ett
legat för blinda, hvilket bär hans namn.
Armpipor. Se Armben.
Armstead [ārmstädd], Henry Hugh, engelsk
bildhuggare, f. 1828 i London, studerade vid
dervarande akademi. Medskulpturen förenade han
dels teckning för träsnitt, dels arbeten i silfver
och guld. Hit höra Georgevasen, Tennysonvasen samt
flere konstrikt i silfver utförda sköldar. För
Albert-memorialmonumentet i London utförde han en
mängd arbeten i olika material för fotställningen,
såsom en följd af tonsättare och målare af
italiensk, tysk, fransk och engelsk skola, samt på de
framspringande hörnen stora bronsfigurer af Kemien,
Astronomien, Medicinen och Talarekonsten. Dessutom har
han utfört bildverk på utsidan af kolonialministeriet,
figurer på springbrunnen vid Kings College
i Cambridge, bildstod af en afliden biskop
af Winchester i der varande katedral m. m.
C. R. N.
*Armstrong, William George, lord, adlades 1859 och
upphöjdes 1887 till peer-värdighet med titel baron
A. Han blef hedersdoktor i Cambridge 1862 och i
Oxford 1870. Bland hans uppfinningar må nämnas äfven
ackumulatorn (i slutet af 1840-talet), hvilken vunnit
stor betydelse i tekniskt afseende. Se dessutom
Armstrongs-kanonen och Armstrongs
hydro-elektricitetsmaskin. För den italienska
örlogsmarinen tillverkar A. kanoner i sin verkstad
i Pozzuoli. A:s i Elswick vid Newcastle-upon-Tyne
belägna kanon- och fartygsverkstäder sysselsatte 1890
öfver 15,000 arbetare; deras familjer, sammanlagdt
omkr. 70,000 pers., bebo en särskild till verken
hörande stad.
Armstrong [ārmstrång], George Francis Savage,
engelsk skald af irländsk börd, f. 1845 i grefskapet
Dublin, blef 1871 professor i historia och engelska
literaturen vid Queen’s college i Cork och 1882 fellow
vid Royal university of Ireland. Han röjer frändskap
med Brownings (och till viss grad med Swinburnes)
riktning i sina diktsamlingar Poems, lyrical,
and dramatic (1869; 2:dra uppl. 1873), A garland
from Greece (1882) och Stories of Wicklow (1886),
jubileum-sången Victoria regina et imperatrix (1887),
en satir på vers Mephistopheles in broadcloth (1888)
och den dramatiska trilogien The tragedy of Israel
(King Saul, 1872; King David, 1874; King Solomon,
1876). Han utgaf 1877 sin 1865 aflidne broder Edmund
A:s dikter (som offentliggjorts redan 1865) jämte
hans essays och bref.
Armt, Nord. mytol., en mytisk flod, som omtalas i
eddan. Se Karlögar.
Armödlorna, zool., ett slägte af Ichthyoidea (se
d. o.).
Arnaboldi, Alessandro, italiensk skald, f. 1827
i Milano, var till 1873 kommunalsekreterare
derstädes. Han debuterade 1872 med ett band dikter,
Versi, som genom adel i tanke och känsla, hög
bildningsståndpunkt och gedigen, finmejslad form
erinrade om en Leopardi, en Manzoni. A. är stor
beundrare af tyske skalden Göthe. Han utgaf 1888
Nuovi versi.
Arnald, George, engelsk målare, f. 1763, d. 1841,
blef medlem af Royal Academy, då han 1810 utställde
Vy af London från Greenwich park samt Pyramus och
Thisbe. Följande år blef han hertigens af Gloucester
landskapsmålare och utställde en komposition efter
en »beskrifning af Paestum» och Vy från Westmoreland:
morgon. År 1812 utställde han bl. a. Interiör af
Howdens kyrka i Yorkshire med en begrafning vid
fackelsken och 1813 Vildsvinet, som dödat Adonis,
bringas fram för Venus. Så fortfor han till 1820, då
han reste på kontinenten och målade bl. a. en serie
af vyer af floden Maas från Liége till Mézières,
graverade i mezzotinto efter hans teckningar samt
försedda med text af konstnären. I National Gallery
finnes af honom ett landskapsstycke, Från floden Ouse
i Yorkshire.
Árnason [år-], Jón, isländsk skriftställare och
literär samlare, f. 1819, afled i Reykjavik 1885. Se
Isländska språket och literaturen, sp. 869.
Arnaut-Beligrad. Se Berat.
Arnauter, turkiskt namn på albaneserna (se
d. o. Suppl.).
Arnberg, Johan Wolter, nationalekonom, bankman, född
i Norrköping d. 14 Okt. 1832, blef student i Upsala
1849, filos. doktor 1854 och docent i statsvetenskap
vid Upsala universitet 1856. Han företog 1859–60 med
stipendium en resa till Frankrike och Belgien för
att studera särskildt dervarande handelsdomstolars organisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
