Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ariel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ur sistnämnda skrift har blifvit oss meddelad
i form af citat hos andra författare, och då
nära nog alla dessa återfinnas i den genom Kenyon
bekantgjorda skriften (hvilken saknar såväl titel och
författarenamn som början och slut) låg det nära till
hands att i denna igenkänna Aristoteles’ Athenaion
politeia. Fyndet väckte naturligtvis stort uppseende
inom den lärda verlden och framkallade inom kort en
rikhaltig literatur, hvarvid stor meningsskiljaktighet
gjorde sig gällande beträffande skriftens
aristoteliska ursprung. Rimligtvis synes det dock
icke kunna betviflas, att skriften i alla händelser
är densamma som under den klassiska forntiden allmänt
betraktades och citerades såsom A:s skrift om Athens
statsförfattning, likasom icke häller att den, äfven
om den icke skulle vara nedskrifven af A. sjelf,
dock utgått från hans skola och således är till sitt
innehåll aristotelisk. Skriften sönderfaller i två
hufvuddelar, en historisk och en systematisk. Den
förra börjar i det stympade skick vi nu ega den med
ett omnämnande af den Kylonska sammansvärjningen (se
Kylon) eller, rättare sagdt, efterspelet till denna
och meddelar sedan en historisk öfversigt af alla
vigtigare förändringar i Athens statslif ända till
A:s egen tid, hvarvid mycken uppmärksamhet egnas
åt de ledande männens personliga ingripande. Många
öfverraskande upplysningar meddelas här, hvilka delvis
komplettera, men delvis äfven väsentligen rubba
hittills gällande åsigter. Så t. ex. befinnes den
s. k. Solonska klassindelningen (se Solon, sp. 59)
härröra från en vida äldre tid, om också de fyra
förmögenhetsklasserna blifvit af Solon närmare
bestämda såväl med afseende på taxeringsbelopp
som på medborgerlig kompetens. Det af 400 eller,
noggrannare, 401 ledamöter bestående rådet, hvilket
likaledes med stöd af förut tillgängliga källor
betraktades såsom en skapelse af Solon, uppgifves
såsom inrättadt redan af Drakon, hvilken äfven säges
hafva utsträckt de statsborgerliga rättigheterna,
inklusive valbarhet till åtskilliga statsämbeten,
till den tredje medborgare-klassen, zeugiterna,
enligt den grundsatsen att alla medborgare, hvilka
voro förbundne till krigstjenst i full rustning
(såsom hopliter), äfven borde åtnjuta politisk
fullmyndighet. En nyhet är äfven att man redan
på Drakons tid brukat tillsätta statsämbeten
genom lottning, i stället för att man förut trott
denna inrättning vara införd af Kleisthenes eller
möjligen ännu senare. Den förut omfattade åsigten
att Drakons lagar varit blott en i styft konservativ
anda hållen kodifiering af den sedan gammalt gällande
evpatridiska rättstraditionen och dessutom föga eller
intet berört sjelfva författningen kan således icke
längre upprätthållas. Ty trovärdigheten af ofvannämnda
med full bestämdhet meddelade uppgifter torde icke
kunna ifrågasättas, då skriftens författare rörande
dessa förhållanden ännu haft att tillgå officiella
urkunder, hvilka han säkerligen icke häller underlåtit
att rådfråga. Å andra sidan förlorar Solons berömda
lagstiftning i åtskilliga punkter sin karakter
af nyskapelse. Men oförminskad qvarstår för Solon
berömmelsen af att hafva med vis hofsamhet i reformer
och välbetänkt aktgifvande på tidens kraf grundat
ett statsskick, som för en lång framtid möjliggjorde
en fri och sund utveckling af det offentliga lifvet. Särskildt
tillerkännes honom äfven hos A. förtjensten att
genom inrättandet af folkdomstolarna (se Heliaia och
Heliaster) hafva lagt grunden till statslifvets
utveckling i sant demokratisk riktning och genom
sin seisachtheia (»skuldafskakning») undanröjt
de svåra sociala missförhållanden, hvilka hotade
samhället med undergång. Beträffande den verkliga
innebörden af denna »seisachtheia» voro meningarna
delade redan under den senare forntiden, i det att
somliga förklarade den blott såsom en genom räntans
och myntfotens nedsättning åvägabragt lindring
i skuldernas gäldande, hvaremot andra deri velat
se en genom lag påbjuden afskrifning af alla för
handen varande skulder. Den senare åsigten vinner
nu fullständig bekräftelse. Äfven för vår kännedom
om de följande århundradenas politiska lif är A:s
skrift i många fall epokgörande, och dess betydelse
i sådant hänseende är säkerligen ännu icke på långt
när tillgodogjord. Den senare delen, den systematiska,
är en, såsom det vill synas, ganska utförligt anlagd
framställning af Athens statsskick, sådant det var på
A:s egen tid. Af denna framställning innehålles dock
endast en jämförelsevis ringa del i den återfunna
handskriften. A. M. A.
*Aritmetik. Det å sp. 1060 omnämnda arbetet af Peder
Månsson är endast ett excerpt ur Reischs »Margarita
philosophica». Den första af svensk man författade
skrift, som specielt behandlar aritmetiken, är således
Rizanesanders räknebok (1601); se derom Rizanesander.
Aritmetiskt medium. Se Medelvärde.
Aritmometer (af Grek. arithmos, tal, och metron,
mått), räknemaskin (se d. o.).
*Arizona, territorium, har en areal af 292,710 qvkm.,
med 59,620 innev. (1890), bland hvilka 16,740
indianer, (de flesta boende på reservationer,
som upptogo 26,058 qvkm.) och 1,170 kineser; 168
voro födda i Sverige. Jordbruket har hittills till
följd af torka haft ringa framgång, der ej konstgjord
bevattning åstadkommits. Vigtigare är boskapsskötseln;
1890 funnos 15,800 hästar, 518,500 nötkreatur, 600,000
får och 6,000 svin. Värdet af den fasta och rörliga
egendomen taxerades 1890 till 21,4 mill. doll. Till
midten af 1891 har från A. till unionens myntverk
lenmats guld till ett värde af 5,36 mill. doll. och
silfver för 13,86 mill. Jernvägarna hade 1890 en
längd af 1,765 km. Hufvudstad är Phoenix.
*Arjepluog (riktigare än Arjeploug), socken i
Norrbottens län, Piteå domsaga, är numera helt och
hållet skild från Vesterbottens län. Areal 14,683,74
qvkm. 1,949 innev. (1894). — Om grufdriften i
Nasafjället se d. o.
Arjepluogs lappmarks tingslag omfattar endast
Arjepluogs socken.
Ark. 1. Ett fyrkantigt blad papper, så stort
som det göres på en gång i »formen» och vanligen
hopviket i två lika stora delar. — 2. Boktr., ett
helt tryckpappersblad, tryckt samt hopviket i flere
eller färre delar, alltefter det format, i hvilket
tryckningen verkställes. Ett ark folio är viket i
två blad (så att tryckarket innehåller 4 sidor),
ett ark qvart i 4 blad (8 sidor), ett ark oktav i 8
blad (16 sidor), ett ark duodes i 12 blad (24 sidor)
o. s. v. Hvarje sådant ark numreras,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
